Välja publiceringskanal

Att publicera strategiskt handlar om att publicera på ett sätt som ökar synligheten för ens publikationer. Synlighet kan bedömas på olika sätt beroende på vilken ens målgrupp är och vad för andra mål man har med sin publicering och sin forskning.

Gemensamt för alla forskningsfält är att man bör undvika att publicera i tveksamma tidskrifter. En indikation på att en tidskrift är seriös är att den är med i (indexeras i) granskade databaser som Web of Sceince, Scopus, DOAJ, och Norska listan. Läs mer om dessa längre ned på denna sida. En annan sak att tänka på är synlighet – hur når publikationen läsarna? Tänk på FAIR-principerna, till exempel hur man hittar publikationer. Seriösa tidskrifter har ofta fylligare metadata vilket gör att dessa publikationer hamnar högre upp i träfflistor. Det kan du undersöka genom att till exempel googla några fullständiga artikeltitlar och se hur lätta de är att hitta.

Hur gör jag så att min publikation går att hitta?

Vad som är “rätt” eller “bra” publicering skiljer sig åt mellan olika forskningsfält och publiceringstraditioner. Om du till exempel publicerar din forskning i bokform gäller det att se till att förlaget har rätt inriktning så att du når dina tilltänkta läsare, och publicerar du artiklar vill du att din artikel går att hitta i relevanta ämnesdatabaser. Det är även bra om tidskriften indexeras i större referensdatabaser som Web of Science och Scopus. Dessa databaser är multidisciplinära, så man kan hitta publikationer som ligger nära ens intressen men som kanske inte indexeras i mer ämnesspecifika databaser. Web of Science och Scopus används även för publiceringsanalyser och visualisering, och ibland kan finansiärer även ha krav på att artiklar från projekt de har finansierat ska gå att hitta i Web of Science.

En bra sak att undersöka är om tidskriften som du funderar på att skicka ditt manus till indexeras i de största och mest relevanta databaserna inom ditt ämne. Information om tidskriftens indexering finns ofta på dess about-sida. Om du till exempel funderar på att publicera i BMJ Open Quality så går du till https://bmjopenquality.bmj.com/pages/about/ En bit ner på den sidan hittar du “Journal information” och rubriken “Indexed by”. Där ser du att BMJ Open Quality indexeras i Web of Science Core Collection: Emerging Sources Citation Index, Medline (Index Medicus), PubMed Central, Scopus, Embase (Excerpta Medica), DOAJ, Google Scholar.

några vanliga verktyg för att bedöma kvaliteten på tidskrifter och förlag

  • DOAJ, Directory of Open Access Journals, listar tidskrifter som granskas och som uppfyller specifika krav. Om tidskriften är open access bör den finnas med i DOAJ. Marie Cederschiöld högskolebibliotek stödjer DOAJ.
  • Norska listan är en databas med tidskrifter och förlag med godkänt peer-review-förfarande. I norska listan ges tidskrifterna och förlagen en nivå mellan 0 och 2 där 0 är ej godkända tidskrifter och förlag och nivå 2 är de mest prestigefulla publiceringskanalerna enligt det norska vetenskapssamfundet. Nivå X ges till tveksamma publiceringskanaler.
  • Svenska listan är ett register över tidskrifter och förlag som genomgår peer review och som finns representerade i Swepub (en samlingsplats för svenska forskningspublikationer). Till skillnad från liknande listor från andra nordiska länder så används ingen nivåindelning i svenska listan; tidskrifterna anges antingen som peer review eller ej.
  • Think Check Submit är en checklista som utformats av förlags- och biblioteksorganisationer. Checklistan finns på svenska för publicering i tidskrifter, och på engelska för publicering i form av böcker och bokkapitel (arbete pågår med att översätta även den sidan till svenska).

  • Beall’s list påbörjades 2010 av universitetsbibliotekarien Jeffrey Beall som ett sätt att hålla reda på tidskrifter och förlag som han ansåg var tveksamma. Listan fick både uppskattning och kritik och uppdateras inte längre, men det finns en arkiverad version att ta del av.
  • COPE, Committee on Publication Ethics, är en kommitté som jobbar för etiska regler för tidskrifter. Man kan titta i medlemslistan och söka på enskilda tidskrifter.
  • OASPA, Open Access Scholarly Publishers Association, är en paraplyorganisation för seriösa open access-förlag och -tidskrifter. Medlemslistan kan fungera som en kvalitetsindikator.
  • Pieta Eklund (Högskolan i Borås) har skrivit en guide, Open Access och tveksamma förlag: En guide och stöd i att bedöma open access-tidskrifter, för att hjälpa forskare att bedöma om ett förlag är seriöst eller ej.

Tips på verktyg för att få förslag på tidskrifter att publicera sig i

Att publicera sin forskning strategiskt innebär att publicera på det sätt som bäst når de man vill nå med sin forskning. Störst genomslag får man genom att publicera i den tidskrift som ligger ämnesmässigt mest rätt och som man vet att ens kollegor inom forskningsfältet läser. Vad som är rätt publiceringskanal för dig att publicera din forskning i beror helt på dina behov och omständigheter. Har du en handledare kan du troligtvis få hjälp och vägledning med val av tidskrift.

På tidskrifternas egna webbplatser kan du ofta hitta information om:

  • tidskriftens ämnesområde
  • publiceringsprocesser och peer-review
  • i vilka databaser tidskriften indexeras

Det finns flera verktyg som kan hjälpa dig att hitta vilken tidskrift som pubblicerar texter liknande den du har skrivit. Nedan beskrivs LiU Journal Inspiration, JANE, och Manuscript Matcher.

LiU Journal Inspiration är en tjänst som är under utveckling av Linköping universitetsbibliotek. Verktyget jämför ditt manuskript med 5,5 miljoner abstracts från 15 000 tidskrifter och ger en lista på akademiska tidskrifter som har publicerat liknande artiklar tidigare. Listan är tänkt att användas som inspiration och är inte kvalitetskontrollerad.

Observera att tjänsten är utvecklad för forskare vid Linköpings universitet och att eventuell information om publiceringsavgifter eller -avtal i samband med tjänsten gäller för forskare vid Linköpings universitet.

JANE matchar din information om abstract eller titel med abstracts som publicerats de senaste tio åren och som indexeras i PubMed. Du skriver in din titel eller abstract i sökrutan. Sen väljer du om du vill få förslag på tidskrift, författare eller artiklar som matchar din text. Du får resultatet i en lista (bilden nedan visar en sökning på tidskrifter med en abstracttext) med upp till 50 tidskrifter som har publicerat liknande texter. “Confidence” längst till vänster i listan är information om hur lik din text är jämfört med artiklar i den tidskriften. ”Article influence” är ett mått på hur ofta artiklar i den tidskriften citeras inom de första fem åren efter publicering, viktat mot hur stor påverkan den tidskriften påstås ha.

JANE är ett gratisverktyg och du behöver inte registrera dig. Enligt JANEs FAQ har de vidtagit åtgärder för att ingen ska kunna komma åt ditt abstract via deras verktyg. Ditt abstract sparas bara i verktygets minne under den tid det tar att få fram sökresultatet, och sedan kasseras det. JANEs server skyddas enligt dem själva av standardåtgärder. Om man ändå är orolig för att någon ska kunna komma emellan sändningen till JANE och komma åt ens abstract finns det ytterligare en funktion man kan använda sig av, nämligen “Scramble”. Du hittar knappen “Scramble” under sökrutan i JANE, och den gör så att din webbläsare sorterar orden i ditt abstract i alfabetisk ordning. Om någon mot förmodan skulle komma åt din sökning så är texten då väldigt svårläst.

Om du vill ha mer information om hur JANE fungerar så finns det en artikel skriven av dem som utvecklat verktyget.

Om du använder EndNote kan du få hjälp genom EndNote-verktyget Manuscript Matcher. Du hittar verktyget på några olika sätt:

  • I Word hittar du funktionen genom att klicka på Manuscript Matcher-knappen. Eftersom du redan har en koppling till EndNote i dokumentet så ser verktyget vilka referenser du har använt.
  • I EndNote-programmet på din dator hittar du verktyget genom att högerklicka på en av dina grupper.
  • I EndNote-online använder du Match-fliken. Där klistrar du in titel och abstract från ditt manuskript. Du kan även välja att markera vilken av dina grupper av referenser i EndNote som innehåller referenserna du har angett i ditt manuskript.

Oavsett vilken väg du väljer så matchar EndNote din titel, abstract och eventuella referenser mot Web of Science Core Collection, Journal Citation Reports, och Arts & Humanities Citation Index. Resultatet är en lista med tidskrifter som skulle kunna vara intresserade av att publicera ditt manuskript, inklusive information om impact factor och open acces.

Fler tips

  • Forskningsfinansiärer ställer numera i högre utsträckning krav på att offentligt finansierad forskning ska publiceras med öppen tillgång. Klicka här för att läsa mer om OA och parallellpublicering.
  • På SciRev kan du hitta andra forskares omdömen om olika tidskrifter. Observera att både författare med accepterade och författare med refuserade eller tillbakadragna manuskript skriver omdömena.
  • Retraction watch är en databas som samlar artiklar som blivit tillbakadragna efter att de publicerats. I databasen kan man söka på titel, ämne, författare, affiliering, med mera. Läs gärna användarguiden för mer information.
  • Om du använder version 20.2 eller senare av referenshanteringsprogrammet EndNote så är ditt EndNote-program automatiskt kopplat till Retraction watch. Det innebär att om du lägger till en artikel i ditt EndNote-bibliotek som är eller blir återkallad så kommer det markeras i ditt EndNote-bibliotek. Från och med version 20.3 flaggas referenserna direkt när du försöker lägga till dem i ett Word-dokument.
  • Några exempel på hur olika förlag hanterar retractions/tillbakadragna artiklar: Elsevier, SAGE, Springer, Taylor & Francis, Wiley.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
16 april 2024