Rovtidskrifter och tveksamma tidskrifter

Ett vanligt och förhållandevis enkelt och rättframt sätt att mäta och jämföra forskning och forskare är att mäta antal publikationer. När antalet publikationer är viktigt är det lockande att publicera snabbt och billigt. Detta har rovtidskrifter (även kallat rovdjurstidskrifter, tveksamma tidskrifter/förlag, på engelska ofta predatory journals/publishers) tagit fasta på. Rovtidskrifter tar betalt för en tjänst som de inte tillhandahåller, nämligen vetenskaplig publicering, vilket betyder att de underminerar forskningens trovärdighet.

Begreppet rovtidskrift syftar på tidskrifter som tar betalt för open access-publicering av vetenskapliga artiklar utan att tidskriften uppfyller de krav som man ska kunna ställa på en vetenskaplig tidskrift. Rovtidskrifter kan till exempel ha en bristfällig eller obefintlig peer review-process, vilket kan kännas lockande då publiceringsprocessen kan gå betydligt snabbare än i mer tillförlitliga tidskifter. Rovtidskrifter kan också sakna garantier för arkivering och långtidslagring av publikationer. Det finns även exempel på rovtidskrifter som publicerar precis allt som skickas in till dem, där ett känt exempel är publikationen “Get me off your fucking mailing list” som är ett upprört svar på ett spammail som “granskats” och publicerats som en artikel.

Det finns inga fullständiga listor över alla rovtidskrifter. Det beror bland annat på att tidskrifter kan vara mer eller mindre tveksamma, och att det kommer nya tidskrifter hela tiden så det är svårt att hålla reda på alla. Det är du själv som behöver ta reda på och bestämma dig för vad som är en bra publiceringskanal för just dig och din forskning, men det finns en del verktyg att ta hjälp av. Tänk också på att tidskrifter kan vara tvivelaktiga på olika sätt och hålla låg kvalitet utan att vara rovtidskrifter.

  • Undersök tidskriften med verktygen som listas på sidan om att välja publiceringskanal – finns tidskriften till exempel med på lämplig nivå i norska listan och ingår den i DOAJ?
  • Undersök om tidskriften har misstänkt kort peer review-process (tiden mellan submitted och published), kanske bara några få dagar eller veckor. Ett sätt att dölja en alldeles för kort granskningsprocess är att inte alls redovisa den informationen.
  • Kolla på tidskriftens webbplats - ser den seriös ut, har den information om peer review-processen? Kontrollera uppgifterna som finns där – det är till exempel inte helt ovanligt att det felaktigt uppges att tidskriften indexeras i den och den databasen. Tidskriften kan också försöka ge sken av att vara seriös genom att hänvisa till en mängd uppgifter som faktiskt inte säger något om dess kvalitet eller publiceringsetik, som till exempel ISSN-registret, ORCID, eller PubMed.
  • Hur ser tidskriftens redaktion ut? Går det alls att hitta information om den, finns det kontaktuppgifter och går det att hitta redaktörerna om du söker på dem? Anger redaktörerna information om sitt eventuella redaktörsskap på sina egna sidor hos sin arbetsgivare?
  • Har tidskriften ett rimligt och avgränsat namn eller är namnet så pass brett att man kan ha anledning att misstänka att tidskriften försöker fånga in alldeles för mycket under sitt paraply?
  • Skickar förlaget/tidskriften många riktade (spam)mail och vill att du ska publicera hos dem? Hur är mailen formulerade? Både ett överdrivet personligt tilltal men även väldigt generiska tilltal är tecken på tveksamma tidskrifter, likaså om texten verkar vara maskinöversatt. Finns det tydliga kontaktuppgifter i mailet? Går kontaktuppgifterna till en seriös förlags-/lärosätesadress eller används generiska konton från g-mail, hotmail eller liknande? Rutgers University har sammanställt exempel på vanliga formuleringar i mail från rovtidskrifter.
  • Den impact factor som anges för tidskriften kan vara påhittad, som till exempel Global Impact Factor, GISI Impact Factor, CiteFactor, Universal Impact Factor och Index Copernicus.

Här finns ett exempel på en analys av en tidskrift där man försöker avgöra om den är tillförlitlig eller inte.

Gör alltid en samlad bedömning

Använd flera resurser för att kunna göra en samlad bedömning av om en tidskrift är tveksam eller ej.

Kontakta tidskriften eller förlaget och återkalla ditt manuskript, ju förr desto bättre. Även publicerade texter kan återkallas. Olika förlag har olika regler kring hur det går till att återkalla en publicerad text, lägga till ändringar eller avpublicera den. Detta gäller även tidskrifter som inte är tveksamma – läs mer om detta på sidan om att välja publiceringskanal.

Kontakta tidskriften och be dem ta bort ditt namn. Det händer att rovtidskrifter listar forskare som redaktörer utan att forskaren är tillfrågad eller meddelas om detta, men även om du tidigare tackat ja till att vara redaktör och sedan upptäcker att tidskriften är tveksam så kan du kontakta tidskriften och säga att du inte är intresserad av uppdraget längre.

lästips

Det är inte bara tidskrifter och förlag som behöver granskas kritiskt:

Sidinformation

Senast uppdaterad:
15 mars 2024