Publicera

Marie Cederschiöld högskolebibliotek erbjuder ett antal tjänster för forskare, doktorander och andra anställda på högskolan. Har du frågor om vad du ska tänka på när du väljer tidskrift att publicera i, om open access, registrering eller parallellpublicering i DiVA, eller publiceringsanalyser så kan vi hjälpa till.

Om vetenskaplig publicering

Vetenskap kommuniceras oftast ut till andra forskare och övriga samhället genom publicering i olika media. Här kan du läsa mer om några delar i den vetenskapliga publiceringsprocessen.

Vilken publikationstyp man väljer varierar mellan olika ämnesområden – inom medicin är det vanligast att man publicerar sin forskning som en vetenskaplig artikel, och inom humaniora och samhällsvetenskap är det även vanligt att publicera sig i rapporter och böcker. Gemensamt för alla discipliner är att man vill nå ut till andra forskare inom sitt forskningsämne och till allmänheten, och det är därför viktigt att man tänker igenom sin publiceringsstrategi.

En vetenskaplig publikation innehåller forskningsresultat som granskats av andra sakkunniga innan det publiceras. Denna kvalitetsgranskningen görs för att se till att publikationen håller en hög vetenskaplig standard och det sker på olika sätt beroende på vilken typ av text och publikationstyp det handlar om. Den mest omfattande granskningen kallas för peer review eller expertgranskning och används av vetenskapliga tidskrifter. Det är dina kollegor inom ämnet som granskar dina manuskript och du själv kan bli tillfrågad om att granska andras manuskript – det är det som är peer (sv. jämlikar) i peer review.

Vetenskapliga tidskrifter som tillämpar peer review har ett antal experter och erfarna forskare som fungerar som granskare. De granskar det inskickade manuskriptets vetenskaplighet, innehåll och språk. För att granskningen ska vara så opartisk som möjlig använder man sig ofta av så kallad dubbelblind granskning, vilket betyder att granskare och artikelförfattare är anonyma för varandra. Vissa förlag/tidskrifter tillämpar möjlighet till open peer review, till exempel PLOS. Det kan till exempel innebära att man publicerar peer review-processen med artikeln, och/eller att författare och granskare inte är anonyma. Granskarna och tidskriftens redaktör avgör om artikeln passar inom tidskriftens ämne, om den kan accepteras för publicering eller om författarna uppmanas att revidera texten, eller om den avslås helt.

Även böcker, bokkapitel och andra publikationstyper kan genomgå peer review. Det finns akademiska förlag, till exempel Kriterium, som specialiserar sig på böcker där författarna är experter inom sitt område och där en eller flera redaktörer väljer ut bidrag och granskar dessa eller skickar texterna för granskning av andra forskare inom samma fält.

Förutom peer review så förekommer andra sorters vetenskaplig granskning av publikationer. Forskningsrapporter är ofta granskade av kollegor inom samma forskningsfält. Konferensbidrag granskas av de som arrangerar konferensen. Avhandlingar och studentuppsatser granskas av handledare och opponent.

För att ta reda på om en artikel är peer reviewed kan du leta på tidskriftens webbplats direkt under rubriker som “Journal information”, “Instructions for authors” eller liknande. Ett annat sätt att ta reda på om en tidskrift är peer reviewed är att söka upp den i en databas där det finns möjlighet att avgränsa sökningen till peer reviewed. Det går att göra den typen av avgränsningar i exempelvis CINAHL och Academic Search Complete men inte i PubMed eller Web of Science.

Genom förlagsavtal som tecknas tillsammans med andra svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut, kallat Bibsamkonsortiet, har forskare vid Marie Cederschiöld högskola möjlighet att få rabatt på författaravgiften, även kallad Article Processing Charge (APC), vid publicering i open access- och hybridtidskrifter. Högskolan har slutit avtal med Frontiers, Sage, Springer, Taylor & Francis, samt Wiley. Sammanlagt gäller det tusentals tidskrifter inom ämnesområden som humaniora, hälsa, medicin, samhällsvetenskap med mera.

om högskolans publiceringspolicy

Marie Cederschiöld högskola har en publiceringspolicy vars mål är att verka för spridning, synliggörande och användning av de publikationer som kopplas till högskolan. Enligt policyn ska forskningsresultat publiceras i välrenommerade och sakkunniggranskade tidskrifter och spridas både bland forskare och i samhället i stort. Detta ska göras bland annat genom att forskare vid högskolan så långt det är möjligt publicerar sig open access och i tidskrifter som tillåter parallellpublicering.

Publiceringspolicyn förklarar också att det är den enskilda forskaren som ska se till att dennes forskningspublikationer finns i DiVA. Genom att registrera forskningspublikationer i DiVA genereras också publikationslistorna som finns på de enskilda forskarnas personalsidor på mchs.se.

LÄS MER

Sidinformation

Senast uppdaterad:
21 mars 2023