Anhörigskapets uttrycksformer i välfärdssamhället
Bild från filmen När livet byter plats – en film om anhörigskap.
Forskningsprogrammet Anhörigskapets uttrycksformer i välfärdssamhället bidrar med kunskaper om anhöriga och till dem närstående personer som på olika sätt kan vara utsatta, med inriktning mot anhöriga som omsorgsgivare och anhörigas erfarenheter av ett anhörigperspektiv. Ett särskilt fokus riktas mot att genom samskapande med olika aktörer analysera och fördjupa kunskapen om anhörigas erfarenheter av ett anhörigperspektiv i mötena med olika professioner.
Det som undersöks ska vara relevant och tillgängligt för de som berörs av resultaten och en väsentlig del av forskningen bedrivs i samarbete med FoU-enheter och ägarna till högskolan. Forskningsprojekten som bedrivs har fokus på anhörigas erfarenheter av anhörigperspektivet och på att den vetenskapliga kunskapen ska produceras i samarbete med professionella och anhöriga och komma till nytta för anhöriga, deras närstående och för praktiker. Forskningsprogrammet bedrivs vid Institutionen för socialt arbete vid Marie Cederschiöld högskola.
Mer om forskningsprogrammet
Forskning om anhörigomsorg och anhörigstöd har bedrivits vid Marie Cederschiöld högskola sedan början 1990-talet. Under 1990-talet genomfördes två studier av anhörigomsorgens omfattning som var bland de första studierna i Sverige inom detta område. Vid millennieskiftet genomfördes ett treårigt forskningsprojekt som studerade anhörigskapets uttrycksformer och resulterade bland annat i tre doktorsavhandlingar inom området. Den forskning om anhöriga och anhörigskap som bedrivs inom ramen för dagens forskningsprogram vid högskolan kan delas in i två övergripande teman.
Långsiktiga trender av anhörigomsorgens omfattning och det svenska omsorgspanoramat
Grunden för detta tema är befolkningsstudier av svenskarnas medborgerliga engagemang som genomförts av centrum för civilsamhällesforskning vid högskolan. Det har genomförts sju studier med ett representativt urval av den svenska befolkningen mellan 1992-2024. Exempel på frågor som analyserats från materialet har handlat om anhörigomsorgens omfattning och förändringar över tid, vilka olika profiler av anhöriga går det att urskilja och i vilken utsträckning anhöriga verkar vara ensamma i sitt omsorgsåtagande, det vill säga hur gestaltar sig omsorgspanoramat. Forskning inom denna del av programmet sker i samarbete med forskare från bland annat Norge och Island. Resultat från befolkningsstudierna om anhörigomsorgen finns publicerad i rapporter, böcker och vetenskapliga artiklar från 1990-talet och är pågående. Exempel på finansiärer för studier som använder material från befolkningsstudierna är Forte, Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Familjen Kampradsstiftelsen.
Anhörigas och professionellas erfarenheter av anhörigperspektivet
Befolkningsstudierna har givit kunskap om anhörigomsorgens omfattning och förändringar över tid och är därmed en grund för studier som fördjupar kunskaperna om anhörigas situation och roller inom socialt arbete, vård och omsorg. Studier inom detta tema syftar till att beskriva och analysera kunskapen om anhörigas och professionellas erfarenheter av ett anhörigperspektiv och bidra till utvecklingen av arbetet med anhörigstöd. Huvudsaklig målgrupp inom detta tema är anhöriga till äldre personer men andra målgrupper studeras som till exempel anhöriga till personer inom psykiatrisk heldygnsvård. Centralt inom detta tema är att forskningen bedrivs i samverkan med olika aktörer som berörs med det gemensamma målet att knyta forskning, praktik och utbildning närmare varandra.
Forskningsprojekt
Pågående forskningsprojekt
Hur är det med anhörigperspektivet på äldreboende? Anhörigas och professionellas erfarenheter av anhörigperspektivet före, under och efter en närståendes inflyttning till särskilt boende
I en pågående forskningsstudie finansierad av Familjen Kamprads stiftelse är syftet att genom samskapande med olika aktörer analysera och fördjupa kunskapen om anhörigas erfarenheter av ett anhörigperspektiv i mötena med professioner i samband med den närståendes inflyttning till ett vård- och omsorgsboende.
Upplevelser och erfarenheter av de som står nära en person som varit inlagd i psykiatrisk heldygnsvård
I detta doktorandprojekt studeras hur anhöriga till personer inom psykiatrisk heldygnsvård upplever mötet och samspelet med vårdpersonal, samt vårdpersonals syn på anhöriga och anhörigas delaktighet i vården. I detta ingår personalens syn på uppkomst av psykiska problem, samt förutsättningar och intresse att involvera och samarbeta med anhöriga i relation till den närståendes vård.
Anhörigas delaktighet när en närstående flyttar från det egna hemmet till ett vård- och omsorgsboende – en studie från anhörigas och professionens perspektiv
I detta doktorandprojekt är syftet att studera anhörigas och professionens erfarenheter av anhörigperspektivet i övergångsprocessen när den närstående flyttar från det egna hemmet till ett vård- och omsorgsboende. Projektet avser att bidra med kunskap om anhörigas roller och erfarenheter av anhörigperspektivet och anhörigas delaktighet när den närståendes flyttar från det egna hemmet till ett vård- och omsorgsboende och de erfarenheter av anhörigperspektivet och anhörigas delaktighet som de professioner som möter anhöriga i processen har.
Kommande forskningsprojekt
En studie som planeras handlar om att undersöka hur de äldre själva ser på förutsättningarna att flytta till ett mer tillgängligt boende, vilka hinder de upplever i samband med detta och vad som skulle kunna göras för att underlätta den processen. Syftet är att beskriva och analysera vilka behov äldre personer själva uttrycker kring tillgänglighet i sitt boende, vilka hinder de upplever i samband med en eventuell flytt till ett mer tillgängligt boende samt vilken betydelse och roll olika aktörer kan ha tiden innan och under genomförandet av en flytt. Målsättningen är att förbättra kunskapen om hur de äldre själva ser på sin boendesituation och förutsättningarna att på ålderns höst flytta till ett mer tillgängligt boende, och att kunna utveckla modeller och arbetssätt som kan utgöra ett praktiskt stöd för de äldre i denna situation. Det planeras för att kunna genomföra en pilotstudie i form av en kunskapsgenomgång och en enkätstudie för att kartlägga hur äldre själva ser på förutsättningarna (möjligheter respektive hinder) att på ålderns höst flytta till ett mer tillgängligt boende.
Avslutade forskningsprojekt
Mellan 2020 och 2023 genomfördes en studie finansierad av Fortes program Tillämpad välfärdsforskning med syftet att studera anhörigas och professionellas (anhörigkonsulenter och biståndshandläggares) erfarenheter av anhörigstöd, bidra till utvecklingen av arbetet med anhörigstöd och nya teoretiska perspektiv på forskning om anhörigstöd. En viktig del av projektet var, förutom att genomföra enkät- och intervjustudier, att genomföra en workshopserie (Kunskapsresa) tillsammans med professionella för att presentera och reflektera över resultat från studierna som grund för att utveckla arbetet med anhörigstöd i de egna kommunerna.
Publikationer
Jegermalm, M. & Torgé, J. (2023). Three caregiver profiles: Who are they, what do they do, and who are their co-carers? European Journal of social work. DOI:10.1080/13691457.2021.2016647
Nilsson, P., Torgé, C.J., Jegermalm, M. (2024). Anhörigas erfarenheter av anhörigperspektivet i mötet med anhörigkonsulenter och biståndshandläggare. Tidskrift for omsorgsforskning, 10, 1-2, 1–15, DOI: https://doi.org/10.18261/tfo.10.1.1
Torgé, C.J., Nilsson, P. & Jegermalm, M. (2024). Support to ‘non-clients’: care managers’ role in direct and indirect carer support. European Journal of Social Work. DOI: 10.1080/13691457.2024.2358350
Sigurlaugardottir, S.S. Sigurdardottir, S. Aspelund, T. Bjornsdottir, K. Jegermalm, M. Olafsson, K. & Hjaltadottir, I. (2025). Elements of burden among informal caregivers of community-dwelling older adults receiving home care nursing: a cross-sectional study on health status, well-being, and gender differences. BMC Geriatrics. https://doi.org/10.1186/s12877-025-06320-x
Wallroth, V. & Jegermalm, M. (2025). Providing informal care in Sweden is not just a women’s issue. The Journal of Men’s Studies. Accepted for publication 2025-10-06
Jegermalm, M. (2025). Informella insatser i civilsamhället. I civilsamhällesvetenskap– en grundbok. Karlsson, M. von Essen, J. Forssell, E. Vamstad, J. & Lindberg, M: (Red.). Liber.
Jegermalm, M. (2025). Informella insatser. I Lundberg, E., von Essen, J., Henrekson, E., Jegermalm, M. Från omsorg och givande till politisk röst. Det medborgerliga engagemangets uttryck och förändring i det svenska samhället 1992-2024. Marie Cederschiöld högskola, Arbetsrapporterserie, nr 132.
Nilsson, P. & Jegermalm, M. (2025). Anhörigas perspektiv på tiden före, under och efter närståendes flytt till vård- och omsorgsboende. Marie Cederschiöld högskola, Arbetsrapporterserie, nr 131.
Jegermalm, M. (2025). Våga testa omsorgsförsäkring. (I Vem bestämmer när jag ska lägga mig? En antologi om svensk äldreomsorg). Tankesmedjan Synaps
Samarbetspartner
Nestor FoU-center
Nestor FoU-center är en äldreinriktad forsknings- och utvecklingsenhet som stöttar och bidrar till kvalitets- och verksamhetsutveckling inom äldreomsorg, och hälso- och sjukvård i södra Stockholm.
FOU nu
FOU nu är en forsknings- och utvecklingsverksamhet med fokus på vård och omsorg om äldre och vuxna med funktionsnedsättning, i samverkan mellan Region Stockholm och åtta kommuner i nordvästra länet
Bräcke diakoni
Bräcke diakoni är en idéburen stiftelse med över hundra års erfarenhet som verkar inom stöd, vård och omsorg med fokus på varje människas livssituation.
University of Iceland
Kontaktpersoner: Sirrý Sif Sigurlaugardóttir, Ingibjörg Hjaltadóttir, Sigurveig H Sigurðardóttir
När livet byter plats – En film om anhörigskap
En film om anhörigas berättelser om livet, förändringen och det oundvikliga som kan ske före, under och efter en närstående får diagnosen Alzheimers sjukdom. Flytten från det egna hemmet till ett vård- och omsorgsboende blir nödvändig.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 12 februari 2026