Vårdvetenskap
%20(2)%2051890342-medical-nurses-analyzing-disease-symptoms-discussing.webp)
Forskning inom vårdvetenskap syftar till att förstå, förklara och teoretisera frågor som uppstår i samband med hälsa, ohälsa och sjukdom, samt deras betydelse för individer, grupper och samhälle.
Fokus är på hälsa och välbefinnande i olika vårdande sammanhang genom livets olika faser, för människor i alla åldrar. Centrala perspektiv inkluderar vårdens förutsättningar att stödja individen och dennes närstående från livets början till livets slut. Forskningsområdet integrerar teoretiska och etiska perspektiv med praktisk tillämpning för att behandla frågor relaterade till ohälsa och sjukdom. Målsättningen är att främja hälsa och välbefinnande med respekt för människors lika värde oavsett egenskaper och bakgrund. Målet med forskningen är att generera ny kunskap, utveckla metoder och teorier inom vårdvetenskap samt bidra till evidensbaserad och erfarenhetsbaserad praxis.
forskningsområden inom vårdvetenskap
Som högskolans vision lyder, ”Kunskap i människans tjänst”, fokuserar den vårdvetenskapliga forskningen vid lärosätet på vår tids samhällsutmaningar gällande ohälsa. Forskningen bidrar till kunskap om mänsklig utsatthet och verkar för att utveckla innovationer för att bidra till en hållbar utveckling i olika vårdande sammanhang. Högskolans vårdvetenskapliga forskning samskapas i tätt samarbete med berörda. Forskningen i vårdvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola omfattar sex tematiska områden som tillsammans belyser centrala frågor om hälsa, vård och människors livsvillkor:
%20mp65218718-love-elderly-man-and-support-in-hospital-for-wife.jpg)
Äldres hälsa och livsvillkor
Forskningen om äldres hälsa och livsvillkor fokuserar på medicinska, sociala och emotionella utmaningar vid multisjuklighet, komplex läkemedelsbehandling och behov av samordnad vård. Studierna belyser hur stöd i hemmet, god kommunikation och fungerande vårdkedjor stärker äldre och deras närstående. Forskningen om psykisk hälsa omfattar ensamhet, livsstil och välbefinnande, inklusive migrerade äldre, yngre personer med kognitiv sjukdom och parrelationer vid kronisk sjukdom. Demensområdet betonar värdighet, delaktighet och livskvalitet, med digitala och konstbaserade insatser samt personcentrerade arbetssätt. Tillsammans bidrar forskningen till bättre vård, stöd och livskvalitet för äldre och deras familjer.
%20mp66601416-old-hand-holding-a-younger-hand.jpg)
Långvarig ohälsa
Långvarig ohälsa är ett centralt forskningsområde inom vårdvetenskapen.
Fältet utgår från en helhetssyn på människan och studerar hur sjukdom påverkar identitet, vardagsliv, relationer och existentiella villkor över tid.
Ohälsa innebär ofta en ständig omförhandling av livet – fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.
Forskningen belyser erfarenheter av att leva med långvarig ohälsa och hur vården kan stödja delaktighet, egenvård, lärande och meningsskapande. Den omfattar även tekniska innovationer som kan förbättra precisionen i vård och rehabilitering samt närståendes roller och behov. Målet är en personcentrerad och etiskt grundad vård som främjar livskvalitet, autonomi och delaktighet samt erkänner närståendes betydelse.
Projekt inom långvarig ohälsa
Pågående
- aCent – en modell för personcentrerad vård och stöd vid allogen stamcellstransplantation
- Indikatorer på PEG-behov hos personer med Huntingtons sjukdom – en journalgranskningsstudie
- Kvinnors hälsa och välbefinnande, med fokus på kvinnors erfarenheter av att leva med lipödem
- Personer med Parkinsons sjukdom och deras partner - en intervjustudie med fokus på hur parrelationen upplevs och förändras i samband med sjukdomen.
- Starkare tillsammans: Psykologiskt stöd till föräldrar till ett barn med cancer
- Syskon till barn med cancer: deras behov av stöd
%20mp57431013-just-the-friendly-face-youd-want-in-a-hospital-an.jpg)
Palliativ vård och sorg
Forskning om palliativ vård och sorg utgår från teoretiska perspektiv, empirisk evidens och klinisk förankring. Den fokuserar på hur personer med livshotande eller livsbegränsande sjukdom och deras närstående kan få stöd för välbefinnande, hälsa och livskvalitet i livets slut och efter förlust. Forskningen belyser individ-, organisations- och samhällsnivå och syftar till att identifiera behov av palliativ vård, oavsett ålder och diagnos, samt utveckla och utvärdera arbetssätt som möter dessa behov. Samspelet mellan professionella och informella insatser betonas och bärande teman är delaktighet, kommunikation, förlust, lidande, döende och död samt stöd vid sorg.
Forskningen omfattar både komplexa interventioner med kvantitativa metoder och fördjupande kvalitativa studier, med klinisk förankring och nära samverkan med berörda målgrupper.
Projekt inom palliativ vård och sorg
Forskningsprogrammet Ditt behov av stöd – för närstående och patient
Pågående
- Personcentrerat stöd till närstående inom primärvårdens hemsjukvård – en intervention
- Stöd för närstående till personer som vårdas i hemmet med livshotande sjukdom – interventionen Ditt behov av stöd i en hybrid modell
- Översättning och validering av samtalsunderlaget CSNAT Pediatrik för att identifiera föräldrars behov av stöd vid vård av barn med livsbegränsande tillstånd
Forskningsprogrammet FTI – The Family Talk Intervention
Pågående
- FTI som efterlevandestöd
- Implementering av FTI i klinisk praktik: utmaningar och möjligheter
- The Family Talk Intervention i avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) – en klusterrandomiserad studie
- The Family Talk Intervention när en förälder vårdas för cancer: en pre-post-studie
- The Family Talk Intervention på barnhospice: en pilotstudie
- The Family Talk Intervention på barnsjukhus: en pre-post-studie
Övriga projekt inom palliativ vård och sorg
Pågående
- Att mista ett barn i cancer - en undersökning om föräldrars erfarenheter och effekterna av en internetbaserad kognitiv beteendeterapi mot sömnbesvär
- Barn med obotlig sjukdom delar med sig av sina upplevelser av sjukdom och dagligt liv
- Existentiella aspekter, brytpunktssamtal och andra samtal vid palliativ vård
- Känslor och attityder att vårda svårt sjuka och döende personer
- Nya medicinska möjligheter för barn med spinal muskelatrofi: En undersökning av familjers och hälso-och sjukvårdspersonals erfarenheter
- Närstående.se
- Personals erfarenheter av existentiella samtal med svårt sjuka barn och deras familjer
- Utvärdering av en utbildningsintervention om palliativ vård inom äldreomsorg
%20mp62589550-depression-crying-and-fear-with-woman-on-ground-for-sad.jpg)
Social utsatthet och psykisk ohälsa
Forskningen om social utsatthet och psykisk ohälsa fokuserar på hur individuella erfarenheter och samhälleliga strukturer tillsammans formar och påverkar psykisk hälsa. Studierna belyser livsvillkor för grupper i utsatta situationer, såsom kvinnor i hemlöshet, personer med samsjuklighet och individer med svåra psykiatriska tillstånd, och visar hur våld, fattigdom, stigma och bristande samordning påverkar livskvalitet. Ett centralt perspektiv är närståendes behov samt frågor om makt, delaktighet och rättssäkerhet. Forskningen omfattar även psykiatrisk heldygnsvård, primärvård och sjuksköterskors organisatoriska villkor, liksom studier av normer kring allvarlig psykisk sjukdom och hur utbildning kan påverka attityder. Målet är att bidra med kunskap som stärker jämlik, etiskt grundad och personcentrerad vård för personer med social utsatthet och psykisk ohälsa.
Projekt inom social utsatthet och psykisk ohälsa
Forskningprogrammet SHE
Pågående
- Ersta-modellen på skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Utveckling av en traumamedveten stödmodell för kvinnor med samsjuklighet i skyddat boende
- Inkluderad! – Samskapade riktlinjer för en inkluderande digital socialtjänst
- Patientdelaktighet utopi eller möjlighet – samskapad modell för och av kvinnor med samsjuklighet i hemlöshet med behov av samordnade välfärdsinsatser
- Rätt att delta, rätt att få betalt: Epistemisk rättvisa och forskningsdeltagande i marginaliserade grupper
- Sjuksköterskestudenters lärande om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
- VOXEEED – aktionsforskning för ett värdigt och jämlikt liv för kvinnor i hemlöshet
Övriga projekt inom social utsatthet och psykisk ohälsa
Pågående
- Att äta utan hem – hur personer i hemlöshet upplever mat och måltider
- En ny civilsamhällesorganisations framväxt - hälsa genom självhjälpsgrupper
- Sjuksköterskors ansvar och handlingsutrymme inom psykiatrisk heldygnsvård
- Undervisning om stigma relaterat till psykisk ohälsa i sjuksköterskeutbildningen, med särskilt fokus på schizofreni
%20mp68218959-hands-stack-doctor-and-group-in-hospital-meeting-and.jpg)
Organisation, ledarskap och professionsutveckling
Forskningen om organisation, ledarskap och professionsutveckling studerar hur professionell kompetens formas i samspelet mellan utbildning, klinisk praktik och vårdens organisatoriska villkor. Den fokuserar särskilt på hur organisation, teamarbete och ledarskap påverkar professionell autonomi, arbetsmiljö och vårdens kvalitet, samt på professionell socialisation och strukturer för inflytande. Forskningen omfattar även pedagogiska innovationer, såsom AI-baserad simulering och digitala lärmiljöer, samt studier av distriktssköterskans arbete, kvalitetsutveckling i primärvård och hemsjukvård samt vårdpersonals erfarenheter av existentiella samtal. Sammantaget bidrar den till kunskap om hur vårdorganisationer kan stärka professioners handlingsutrymme och säkerställa personcentrerad vård.
%20mp60292266-medical-student-tired-or-stress-in-hospital-research.jpg)
Vårdetiska och livsåskådningfrågor i hälso- och sjukvården
Forskningen om vårdetiska och livsåskådningsfrågor är ett centralt område som också präglar undervisningen på alla nivåer.
Arbetet omfattar analyser av värden och värdegrunder i hälsoarbete och vårdkontexter, liksom fördjupningar i normativa begrepp som hälsa, värdighet och autonomi.
Forskningen utvecklar etiska beslutsmodeller och former för etisk dialog som kan användas i vårdens vardag, samt belyser livsåskådningssamtalens betydelse för patientcentrerade beslut och vårdplanering. Ansatserna används bland annat i projekt om långvarig sjukdom, åldrande, hemlöshet, psykiatri, djur i vården och globala One Health‑strategier, och utgör en integrerad del av institutionens övriga forskning.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 29 maj 2026