Open access

Open access (öppen tillgång, OA) innebär i korthet att göra vetenskapliga publikationer öppet tillgängliga så att de kan läsas, laddas ner, skrivas ut samt länkas till utan kostnad för läsaren. Fördelarna med att publicera open access är ökad synlighet och tillgänglighet. Vissa forskningsfinansiärer kräver att forskning finansierad av dem publiceras open access.

Open access (OA), på svenska ofta öppen tillgång, syftar på en publiceringsmodell som innebär att vetenskapliga publikationer görs fritt tillgängligt på internet. Tanken är att både forskare och allmänhet ska kunna läsa, ladda ner, kopiera, skriva ut och sprida vetenskapliga publikationer utan kostnad.

Open access ingår som en del i begreppet open science som även innefattar till exempel öppna data, transparent peer review samt förhandsregistrering av forskningsplaner.

Andelen öppet tillgängliga forskningsartiklar ökar hela tiden, och enligt Kungliga bibliotekets statistik för 2022 var 84% av artiklarna inom medicin och hälsovetenskap, 82% av artiklarna inom samhällsvetenskap, samt nära 75% av artiklarna inom humaniora och konst publicerade helt OA eller parallellpublicerade.

De nationella riktlinjerna för öppen vetenskap lyfter särskilt fram vikten av FAIR publicering, forskningsmetoder och hantering av forskningsdata. Läs mer om FAIR nedan.

Publicera open access! I SciFree söker du efter tidskrifter som ingår i MCHS avtal med förbetalda publiceringsavgifter/APC


Vi har samlat alla våra avtal i söktjänsten SciFree så du kan ta reda på vilka villkor som gäller för en specifik tidskrift. I SciFree söker du på tidskriftens namn, förlag eller ISSN, och får omedelbart information om publiceringsrabatter, möjliga licenser, samt vilka publiceringsmodeller som tidskriften erbjuder.

FAIR-principerna

FAIR-principerna ska vägleda hanteringen av forskningspublikationer och forskningsdata så att dessa ska kunna användas och återanvändas. Mycket av detta ligger på tidskriftens/förlagets ansvar samt på högskolans stödfunktioner, men som forskare uppmanas du att vara uppmärksam på att den publiceringskanal du väljer följer dessa principer så långt det är möjligt.

FAIR-principerna utvecklades först inom området för datahantering men har mer och mer börjat användas även för publikationer. All offentligt finansierad forskning i Sverige ska uppfylla FAIR-principerna så långt som möjligt, enligt regeringens färdplan för det europeiska forskningsområdet. I Sverige har Vetenskapsrådet tagit fram en vägledning för FAIR forskningsdata, och Kungliga biblioteket har gjort detsamma för FAIR forskningspublikationer.

FAIR är en akronym som kommer av begynnelsebokstäverna i orden Findable (sökbara), Accessible (tillgängliga), Interoperable (interoperabla/kompatibla), Reusable (återanvändningsbara). Läs mer om FAIR nedan, samt hur du kan göra dina publikationer mer FAIR.

För att vetenskapliga publikationer ska vara användbara behöver man kunna hitta dem. Det kan låta självklart, men det bygger också på att publikationerna hanteras på rätt sätt. Dels behöver publikationen beskrivas på ett tydligt sätt, med titel, nyckelord och författarinformation, samt på ett unikt sätt med identifikatorer som DOI eller ISBN. Publikationens metadata behöver dessutom vara maskinläsbar och innehålla den information som är obligatorisk för leverans till Swepub, den tjänst som samlar metadata för forskningspublikationer från svenska universitet, högskolor, myndigheter och andra forskningsinstitut på uppdrag av regeringen.

Vetenskapliga publikationer ska vara återanvändbara. Det innebär till exempel att licensinformation ska anges i publikationen på ett standardiserat sätt. Det är tidskriftens ansvar att se till att det görs, men du som författare uppmanas ändå att kontrollera att den stämmer.

Vetenskapliga publikationer ska vara kompatibla. Det innebär till exempel att om författare använder ORCID så ska det anges i publikationen.

Vetenskapliga publikationer ska vara tillgängliga. Det innebär till exempel att det i publikationens metadata ska finnas en länk till den öppet tillgängliga fulltexten alternativt en uppladdad fulltextversion. Även om det inte finns en öppen fulltextversion så ska metadata registreras för publikationen, i högskolans fall i DiVA.

Varför OA?

Ökad synlighet och genomslag

OA-tidskrifter finansieras ofta genom så kallade publiceringsavgifter (APC, Article Processing Charge). Kostnaden har alltså flyttats från läsaren till författaren. Eftersom artikeln då inte hamnar bakom en betalvägg är tanken att den ökade tillgängligheten ska ge större spridning och ökad användning av forskningsresultat. Genom flertalet publiceringsavtal står biblioteket för hela eller delar av publiceringsavgiften i flera tusen vetenskapliga tidskrifter. Läs mer om detta på sidan Förlagsavtal och rabatter.

Författaren behåller upphovsrätten

När man publicerar OA kan man behålla upphovsrätten till sin artikel, jämfört med om man publicerar i tidskrifter som inte är OA där upphovsrätten ofta skrivs över till förlaget. Att äga upphovsrätten över sina publikationer innebär att man själv väljer vad ens läsare får och inte får göra med ens publikationer. Detta görs genom licenser, oftast Creative Commons.

Vilken typ av licens som används för OA-publikationer styr alltså i praktiken hur öppen tillgången egentligen blir. Licenserna går i en skala från mer till mindre öppna. Vissa finansiärer, som till exempel Formas och Vetenskapsrådet, har krav på vilken licens som ska användas för publikationer från projekt som de har finansierat. Creative Commons och Kungliga biblioteket har kortfattade förklaringar av licenserna.

Forskningsfinansiärer kräver OA

Forskningsfinansiärer ställer numera i högre utsträckning krav på att offentligt finansierad forskning ska publiceras med öppen tillgång. Några sådana exempel är:

Olika sätt att publicera open access

Att publicera med öppen tillgång, open access, innebär att publicera sig hos ett förlag eller i en tidskrift vars material är fritt tillgängligt för läsaren. Detta kallas även för guld/full/ren/direkt open access. En vanlig publiceringsmodell för detta är att man flyttar kostaden från läsaren till författaren - istället för att läsaren betalar en avgift för att få läsa artikeln betalar författaren en författaravgift (article processing charge, APC) vid publicering i öppet tillgängliga tidskrifter. Bibliotekets avtal med förlag ger rabatt vid OA-publicering i vissa tidskrifter.

Ett alternativ till att publicera i renodlade open access-tidskrifter är att författaren betalar för att göra den egna artikeln open access i en tidskrift som annars kräver prenumeration, en så kallad hybridtidskrift. Bibliotekets avtal med förlag ger rabatt vid hybridpublicering i vissa tidskrifter.

Hybridtidskrifter har både en prenumerationsbetald del och en fritt tillgänglig del. Författare betalar för att publicera sig i den öppna delen. Det handlar ofta om traditionella tidskrifter som lagt till möjligheten för open access-publicering.

Om publikationen är publicerad hos ett förlag eller i en tidskrift som inte tillämpar open access kan publikationen i vissa fall ändå göras öppet tillgänglig. Detta görs genom så kallad parallellpublicering, även kallat grön OA. Ofta innebär det att man publicerar den granskade, accepterade versionen av sin artikel, alltså som det ser ut efter peer review men innan förlaget har lagt sin layout, i ett öppet repositorium som till exempel DiVA. Många forskningsfinansiärer anser att parallellpublicering uppfyller kraven på att göra forskningsresultat öppet tillgängliga.

Det är viktigt att du kontrollerar förlagets policy innan du parallellpublicerar, till exempel genom tjänsten Sherpa Romeo. Det kan till exempel finnas krav på vilken version som ska göras tillgänglig eller att man väntar en viss tid innan man parallellpublicerar, så kallat embargo.

Öppen vetenskap är hållbar vetenskap

Öppen vetenskap delas med fler än bara de inom forskarsamhället som har råd att till exempel betala för tidskriftsprenumerationer. Detta kan kopplas till FNs Globala mål 4 och 16, till exempel delmål 16.10 som handlar om att säkerställa allmän tillgång till information.

FNs globala mål: God utbildningFNs globala mål: Fredliga och inkluderande samhällen

Sidinformation

Senast uppdaterad:
4 april 2024