Hedersdoktorer
%20Ersta2020_177_SIR.jpg)
Hedersdoktor Kristina Brandänge (höger) och promotor rektor Roger Klinth.
Hedersdoktor är en hederstitel som delas ut till personer som gjort särskilt betydelsefulla insatser, utan att de avlagt en doktorsexamen eller erövrat doktorsgraden vid det aktuella universitetet eller högskolan.
Hedersdoktorerna som utses vid Marie Cederschiöld högskola ska ha en tydlig koppling till högskolans forskning eller utbildning, eller på annat sätt ha bidragit med framstående insatser inom något verksamhetsområdena. Hedersdoktorerna utses av rektor genom nomineringar och motiveringar från Akadmiskt kollegium och Pedagogiskt kollegium.
2020
%20Kristina-Brand%C3%A4nge.jpg)
Kristina Brandänge utnämns till högskolans allra första hedersdoktor för sina banbrytande insatser vid omhändertagandet av anhöriga och överlevande efter Estoniakatastrofen 1994. Det var Kristinas nyskapande arbete som efter katastrofen lade grunden för det krisstöd som bland annat användes vid omhändertagandet av de drabbade efter tsunamin 2004.
2022
%20Lars-Pettersson_2022.jpg)
Lars Pettersson utnämns till hedersdoktor för sitt långa engagemang inom två av högskolans fokusområden; socialt arbete och civilsamhällesforskning. Inte minst har Lars aktivt bidragit till fördjupad samverkan, internationalisering och finansiering av forskning inom dessa områden.
2024
%20(2)%20(4)%20akademisk-hogtid_Moberg_Klinth.jpg)
Åsa Moberg utnämns till hedersdoktor för sitt viktiga bidrag till den svenska samhällsdebatten, vilka knyter an till en rad av högskolans hjärtfrågor och expertområden: viljan att förstå och motverka mänsklig utsatthet, vikten av etisk medvetenhet i människovårdande yrken, den sociala rättvisans förutsättningar, välfärdssamhällets existentiella dimensioner och mycket mer.
%20akademisk-hogtid_fanny_amjornsson.jpg)
Fanny Ambjörnsson utnämns till hedersdoktor för sin analys av hur maktrelationer och föreställningar om normalitet formar villkor för utbildning, åldrande, sjukdom, med mer, samt sin förmåga att ”märkvärdiggöra” vardagsrelationer, vilket aktivt har bidragit till förståelsen för de vård- och omsorgspraktiker högskolan intresserar sig för. På samma sätt har hennes forskning om genus, klass, sexualitet och funktionsvariation bidragit till den etiska reflektion som är nödvändig i människovårdande yrken.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 26 februari 2025