APA-guiden

När man skriver en text och använder sig av material skrivet av någon annan är det nödvändigt att ange en referens. Vid Marie Cederschiöld högskola används referenssystemet APA 7.

Syftet med att referera är att visa upphovet till en källa och att läsaren ska kunna hitta denna källa. Det bästa är att ange en referens både i den löpande texten och i referenslistan direkt. Då behöver du inte lägga ned arbete på att söka fram verken du refererar till igen för att hitta alla uppgifter till referenserna. Utelämnas referensen har du plagierat, vilket inte är tillåtet. Återges stycken av någon annans text ordagrant är det nödvändigt att återge detta i form av ett citat.

Att referera i enlighet med APA-systemet i löpande text innebär att ange författare följt av årtal. Referenser som anges i löpande text måste återfinnas i referenslistan och referenser i referenslistan måste återfinnas i löpande text.

Kom ihåg! Det är din lärare/handledare/examinator som avgör vilka regler som gäller för just deras uppgift. Till exempel kräver examinatorer i fler och fler fall sidnummer i referenser för att minska risken för fusk. Sidnummer är enligt APA endast obligatoriskt vid citat.

Nedanstående guide baseras på sjunde upplagan av Publication manual of the American Psychological Association (APA).

Notera att varken denna guide eller boken Publication Manual of the American Psychological Association kan ge exempel på alla typer av källor och material som en författare kan tänkas använda sig av. Om det du söker inte finns i denna guide får du istället:

  1. Söka ett närliggande exempel och utgå från det.
  2. Gå till APA:s webbplats, APA Style Blog eller APA Reference Examples för att söka svar. Där finns både förklarande texter och konkreta exempel.
  3. Konsultera boken Publication Manual of the American Psychological Association. Boken finns att låna på högskolebiblioteket.

De avsnitt i den här guiden som behandlar referenser till offentligt tryck och rättsligt material har tagits fram i samråd med Johanna Schiratzki, professor i välfärdsrätt vid Marie Cederschiöld högskola.

Formen på denna guide har inspirerats av Karolinska Institutet Universitetsbibliotekets Referensguide för APA 7.

referenslistans utformning

Referenslistan är listan längst bak i din text där alla de verk som angetts i den löpande texten ska finnas med. Undantag från denna regel är t.ex. personlig kommunikation, allmänna omnämnanden av webbplatser och de eventuella bilagor som är del av ens eget arbete. Referenslistan ska ge all den information som behövs för att kunna hitta källorna till varje referens. Beroende på vilket sorts verk som ska refereras inkluderas olika uppgifter.

Enligt APA ska referenslistan:

  • vara uppställd alfabetiskt
  • skrivas med så kallat hängande indrag (1,25 cm)
  • ha en tom rad mellan varje referens
  • inte vara uppdelad i olika typer av källor.

Lista referenserna alfabetiskt efter efternamnet på den författare som anges först i verket.

Lind, V., kommer före Lindstrand, A.

Socialstyrelsen., kommer före SOU

 

Ange författarens efternamn följt av initial(er), samt verkets utgivningsår inom parentes. När det finns flera verk av samma författare listas de kronologiskt. När ett verk har flera författare ska de i referensen stå i samma ordning som de anges i verket.

Cullberg, J. (u.å).

Cullberg, J. (2001).

Cullberg, J. (2003).

Cullberg, J. (under utgivning).

 

Om ett verk har fler än 21 författare anges första 19 författarnas efternamn och initialer, lägg därefter in uteslutningstecken, d.v.s. tre punkter med mellanslag på bägge sidor ( … ) följt av den sista författaren.

Zhang, P., Atkinson, K. M., Bray, G. A., Chen, H., Clark, J. M., Coday, M., Dutton, G. R., Egan, C., Espeland, M. A., Evans, M., Foreyt, J. P., Greenway, F. L., Gregg, E. W., Hazuda, H. P., Hill, J. O., Horton, E. S., Hubbard, V. S., Huckfeldt, P. J., Jackson, S. D., … Yanovski, S. Z.

 

Verk av samma författare med samma utgivningsår ordnas alfabetiskt efter titeln. Undantaget är om verken ingår i en serie, då ska de inte ordnas alfabetiskt utan i serieordning. Referenserna särskiljs genom att lägga på suffixen a, b, c, och så vidare efter årtalet. Suffixen ska även finnas i den löpande texten.

Segesten, K. (1997a). “The dream team”: Bemanning och arbetsmodeller på vårdavdelning.

Segesten, K. (1997b). Vårdforskarens ordbok: Uppslagsord på engelska och svenska.

 

Referenser med en författare kommer före referenser där samma författare står först i en författargrupp oavsett vilket år verken är utgivna. När två referenser med flera författare har samma författare angiven först tittar man på den andra författaren och listar referenserna alfabetiskt efter den andre författaren. Om både den första och den andra författaren är densamma tittar man på den tredje författaren o.s.v.

Cullberg, J. (2009).

Cullberg, J., Levander, S., & Mattsson, M. (2005).

Cullberg, J., Sandell, R., Schubert, J., & Werbart, A. (2009).

 

Flera referenser av olika författare med samma efternamn ordnas alfabetiskt efter första initialen.

Svedberg, B. (2003).

Svedberg, L. (2007).

(Se mer information nedan under Mer om referenser > Författare om hur du kan hantera olika författare med samma efternamn.)

När en referens innehåller en länk (URL/DOI) är det viktigt att den återges korrekt. Enklast är att kopiera länken och klistra in den i referenslistan. Länken ska vara i form av en s.k. hyperlänk, d.v.s. den ska börja med ”http://” eller ”https://”. För studenter vid Marie Cederschiöld högskola gäller att examensarbeten publiceras online i databasen DiVA och därför ska länkar i examensarbeten vara klickbara.

Du ska alltid referera till den version av verket du läst. Om du refererar till ett tryckt verk som inte har ett DOI-nummer ska referensen inte innehålla varken DOI-länk eller URL. Detta gäller även i de fall verket i ett senare skede tilldelats DOI och därmed finns tillgängligt online. Om du däremot refererar till ett ett verk publicerat online som har DOI-nummer, oavsett när verket publicerades och oavsett när verket tilldelades DOI, ska referensen innehålla en DOI-länk.

Länkar i referenslistan ska ej avslutas med punkt. Detta för att förhindra att punkten uppfattas som en del av webbadressen eller DOI-länken. Enligt APA får webbadresser och DOI-länkar i referenser inte brytas av, t.ex. genom att infoga en radbrytning. Undantag från denna regel är om det ordbehandlingsprogram du använder automatiskt infogar en radbrytning eller flyttar länken till en ny rad.

Tänk på att kontrollera att länkarna fungerar.

URL

URL (Uniform Resource Locator, på svenska webbadress) är den teckensträng som står i webbläsarens adressfält.

I referenslistan ska URL:er endast anges om länken är permanent och leder till en sida som inte kräver inloggning. Om verket du refererar till finns på en webbplats som kräver inloggning ska du ange den URL som leder till webbplatsens startsida alternativt inloggningssida. Du ska alltså inte, i dessa fall, ange URL:en till den specifika sida på webbplatsen där det verk du refererar till finns.

DOI

DOI (Digital Object Identifier) är en unik och permanent identifikator som ges till elektroniska dokument, t.ex. artiklar, böcker och kapitel i böcker. Om du klickar på en DOI-länk så kommer du till sidan där publikationen är publicerad.

I referenslistan ska DOI-länkar skrivas på formen:

https://doi.org/xxxxx

till exempel:

https://doi.org/10.1017/S0144686X15000987

mer om referenser

I en referens menas med författare den eller de som är upphov till ett verk. Med författare avses inte endast författare till artiklar, böcker och andra skriftliga dokument, utan även andra som haft en avgörande betydelse för ett verks tillkomst som bokredaktörer, konstnärer, organisationer, med mera. En författare kan vara:

  • en person
  • flera personer
  • en organisation
  • en kombination av personer och organisationer

Ibland är författaren inte tydligt angiven i ett verk men kan trots detta identifieras utifrån sammanhanget. Som exempel, författaren till en årsberättelse är vanligtvis den organisation som lät ta fram årsberättelsen, förutsatt att inte något annat framgår av själva årsberättelsen. Således är det organisationen som ska anges som författare i referensen till årsberättelsen. Likadant är det med publikationer och webbsidor från t.ex. myndigheter och företag, det är myndigheten eller företaget som anges som författare. Återigen under förutsättning att inte något annat framgår av publikationen eller webbsidan. Författaren till en webbplats eller en webbsida kan ibland vara möjlig att identifiera på en ”Om oss” sida.

Organisationer, myndigheter etc. som författare

När det inte finns någon person angiven som författare kan en organisation (myndighet, universitet/högskola, institution, företag, m.m.) fylla den funktionen. Namnet skrivs ut i sin helhet i referenslistan och första gången referensen anges i löpande text, därefter kan en eventuell etablerad förkortning användas i löpande text.

Exempel

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2016) har …

… (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2016)

 

Anonym författare

Om författaren uttryckligen anges som Anonym ska detta anges som författare i referensen.

Exempel

Enligt Anonym (2024) …

… (Anonym, 2024)

I referenslistan

Anonym. (2024). When the wounds heal but the soul bleeds : A lived experience narrative. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. Förhandspublicerad online. https://doi.org/10.1111/jpm.13022

 

Olika författare med samma efternamn

Om man har olika verk i vilka försteförfattarna har samma efternamn men olika initial på förnamnet måste dessa särskiljas genom att försteförfattarnas initialer läggs till. Detta gäller även i de fall publiceringsåret skiljer sig åt verken emellan. Ordna referenserna alfabetiskt efter första initialen.

Exempel i löpande text

(C. Smith, 2010)

(D. E. Smith, 1987)

Både C. Smith (2010) och D. E. Smith (1987) hävdar att ...

… (C. Smith, 2010; D. E. Smith, 1987).

Om man däremot har olika verk i vilka försteförfattarna har samma efternamn och samma initial på förnamnet behöver initialerna inte läggas till. Inte heller behöver man lägga till initialerna om man har ett (1) verk av två eller fler författare där författarna har samma efternamn.

Exempel i referenslistan

Smith, C. (2010). Researching older people's nursing: The gap between theory and practice. Palgrave Macmillan.

Smith, D. E. (1987). The everyday world as problematic: A feminist sociology. Northeastern University Press.

 

Namnvarianter

Författare kan ha olika varianter av förnamn och efternamn. Skriv enligt högra spalten i referenslistan.

Flera förnamn


Cheryl Tatano Beck

Beck, C. T.

Denise F. Polit

Polit, D. F.

Förnamn med bindestreck


Anna-Karin Waldermarson

Waldermarson, A.-K.

Dubbelefternamn


Ewa Pilhammar Andersson

Pilhammar Andersson, E.

Bettina Stenbock-Hult

Stenbock-Hult, B.

Efternamn med prefix


Erik af Klint

af Klint, E.

Linda de Raeve

de Raeve, L.

David H. McDougal

McDougal, D. H.

Iréne von Post

von Post, I.

Efternamn med suffix


Glenn Steele, Jr.

Steele, G., Jr.


När det refereras till ett verk och det därefter i direkt följd i samma stycke (ett stycke är en text som börjar på ny rad) görs en ny hänvisning till samma verk utesluts årtalet om författaren står utanför parentesen. Författare och årtal måste dock alltid skrivas ut igen när ett nytt stycke påbörjas. Varje gång en referens anges där författaren står inom parentes ska alltid årtalet inkluderas.

Exempel

Andersson (2009) menar att resultatet enbart kan förklaras av att antalet sjuksköterskor på avdelningen var fler än föregående år. Dessutom menar Andersson att ...

eller

Resultatet kan enbart förklaras av att antalet sjuksköterskor på avdelningen var fler än föregående år (Andersson, 2009). Dessutom menar Andersson …

Flera verk av olika författare i samma parentes

Ordna författarna alfabetisk i samma ordning som de listas i referenslistan. De olika verkens författare separeras med semikolon.

(Allgulander, 2008; Hansen, 2007; Simonsen & Aarbakke, 2004)

Flera verk av samma författare i samma parentes

Ange författarens efternamn endast en gång och räkna sedan upp verken genom att ange deras utgivningsår. Ordna verken kronologiskt med det äldsta verket först. Verk under utgivning anges ”under utgivning” och placeras sist. Skriver du din text på engelska anges istället ”in press”.

(Cullberg, 2001, 2003, 2009)

Titlar har versal begynnelsebokstav, alltså stor bokstav i början på ordet, på första ordet i huvudtiteln och undertiteln. Undantaget är tidskrifter som även har stor bokstav på alla betydelsebärande ord i titeln.

Exempel

Kirurgiska sjukdomar: Patofysiologi, behandling, specifik omvårdnad

Journal of Advanced Nursing

 

Titlar i löpande text

 

Titlar av hela verk, till exempel böcker, rapporter, tidskrifter, webbplatser och webbsidor, som nämns i löpande text kursiveras:

I boken Dignity in Care for Older People (Nordenfelt, 2009) …

Tidskriften Sociologisk Forskning inriktar sig särskilt på …

 

Titlar som är en del av ett verk, till exempel artiklar i tidskrifter, kapitel i böcker och uppslagsord i uppslagsverk, som nämns i löpande text skrivs inom citationstecken:

Tidskriftsartikeln ”Vad kan Aristoteles ge hemtjänsten” (Silfverberg, 2002) …

Bokkapitlet ”Givande som medborgerligt engagemang i Sverige” (Vamstad, 2020) …

Uppslagsordet ”Socialt arbete” (Swärd & Hessle, u.å.) i Nationalencyklopedin (NE) …

I löpande text anges verkets utgivningsår efter författarens efternamn. I referenslistan anges verkets utgivningsår efter författarens efternamn och initial(er).

Exempel

Pusa, S., Sundin, K., & Isaksson, U. (under utgivning). Evaluation of the implementation process of a family Systems nursing approach in home health care: A mixed-methods study. Journal of Family Nursing.

Schefter, K. (2006). Med mod och hjärta: En sjuksköterska i Afghanistan (K. Fredholm Bernhoff & B. Fredholm, Övers.). Bra böcker. (Originalarbete publicerat 2002)

Swärd, H., & Hessle, S. (u.å.). Socialt arbete. I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 december, 2020, från https://www.ne.se/

I löpande text

Pusa et al. (under utgivning) menar att ...

… (Schefter, 2002/2006).

... (Swärd & Hessle, u.å.).

Mer information

  • Särskilj verk av samma författare med samma utgivningsår genom att lägga på suffixen a, b, c, och så vidare efter årtalet. Suffixen följer verkens placering i referenslistan. Suffixen ska även finnas i referenslistan. Exempel: (Segesten, K. 1996, 1997a, 1997b).
  • Om verket är godkänt för publicering och är under utgivning anges ”under utgivning”. Skriver du din text på engelska anges ”in press”.
  • När det inte finns ett utgivningsår angivet i verket anges (u.å.)., vilket är en förkortning för ”utan år”. Skriver du din text på engelska anges (n.d.), vilket är en förkortning för ”no date given”.
  • För en översatt bok, som exemplet Schefter (2002/2006) ovan, gäller att både originalutgivningsåret och översättningens utgivningsår anges i den löpande texten.

För att underlätta för läsaren att hitta det du refererar till kan du sätta ut sidnummer i referensen i löpande text. Sidnummer är enligt APA endast obligatoriskt vid citat.

Kom ihåg! Det är din lärare/handledare/examinator som avgör vilka regler som gäller för just deras uppgift. Till exempel kräver examinatorer i fler och fler fall sidnummer i referenser för att minska risken för fusk.

Exempel

Lindgren (2005, s. 37) menar att ...

… (Malm, 2009, s. 67–70)

Ange information om till exempel sidnummer, redaktörer, avhandling, på det språk som du skriver din text på. Nedan listas användbara termer på svenska och engelska, samt de förkortningar som är godkända att använda enligt APA.

Svenska

Engelska

Förklaring

Användning

Anonym

Anonymous


Anonym författare

2020, 14 januari

2020, January 14


Datum

DOI

DOI

digital object identifier

Identifikationsnummer för elektroniska publikationer

Doktorsavhandling

Doctoral dissertation



et al./m.fl.

et al.

med flera (ordagrant: och andra, et alia)


Förhandspublicerad online

Advance online publication



I

In


Framför antologins eller uppslagsverkets titel

Licentiatuppsats

Licentiate thesis



Red.

Ed./Eds.

Redaktör/er

Editor/Editors

Anges för verk med redaktör/er

rev.

Rev.

reviderad

revised

Anges vid reviderad upplaga

s.

p./pp.

sida/ sidorna

page/pages

Anges vid hänvisning till sida/sidor

sic

sic

så (just så står det)

just as (thus was it written)

Exempelvis vid citat som innehåller ett stavfel eller något anmärkningsvärt

uppd.

 

uppdaterad

Anges vid uppdaterad upplaga

uppl.

ed.

upplaga

edition

Anges för verk med ny upplaga fr.o.m. 2:a upplagan

utök.

Ext.

Exp.

utökad(e)

Extended

Expanded

Anges vid utökad upplaga

u.å.

n.d.

utan år (inget utgivningsår)

no date given

När utgivningsår saknas

Övers.

Trans.

Översättare

Translator

Anges för översatta verk

(Exempel på förkortningar som INTE används i APA: a.a. (betyder "anfört arbete"), och ibid. (betyder "på samma ställe")).

Om förkortning av organisationers namn

När det inte finns någon person angiven som författare kan en organisation (myndighet, universitet/högskola, institution, företag, m.m.) fylla den funktionen. Normalt skrivs hela namnet ut men i de fall där det finns en etablerad förkortning kan den användas. Dock skrivs namnet ut i sin helhet första gången referensen anges.

Kort citat (färre än 40 ord)

Återge ett citat ordagrant som det står i originalverket. Om citatets omfattning är mindre än 40 ord återges det i den löpande texten med citationstecken i början och slutet. Ange sida/sidor för citatet.

Exempel

Forsberg och Wengström (2008) redogör för hur ”den vetenskapliga tidskriftsartikeln kännetecknas av primärpublicering av originalarbete och tillgänglighet, av en tillförlitlig och enhetlig presentation samt kritisk granskning utförd av experter inom forskningsområdet” (s. 69).

Detta betyder att ”den vetenskapliga tidskriftsartikeln kännetecknas av primärpublicering av originalarbete och tillgänglighet, av en tillförlitlig och enhetlig presentation samt kritisk granskning utförd av experter inom forskningsområdet” (Forsberg & Wengström, 2008, s. 69), men inte att …

Blockcitat (40 ord eller fler)

Citat längre än 40 ord separeras från den övriga texten och kallas för blockcitat. Det behövs inga citationstecken men minska stilstorleken och/eller radavståndet, samt dra in texten 1,25 cm från vänstermarginalen.

Exempel

… ett sätt att förklara det är att:

Den vetenskapliga medicinska modellen har blivit dominerande i debatten om hur evidens ska definieras. Enligt denna modell definieras evidens bäst med hjälp av vetenskapliga metoder som prioriterar kvantitativ och objektiv kunskapssökning. Att tillämpa en vetenskaplig evidensmodell innebär att söka efter specifika interventioner som leder till specifika resultat, utan hänsyn till påverkande eller kontextberoende faktorer som socioekonomisk status, uppfattningar och övertygelser eller en stödjande omgivning. (Naidoo & Wills, 2007, s. 97)

Utgår man från detta …

eller

… Naidoo och Wills (2007) säger att:

Den vetenskapliga medicinska modellen har blivit dominerande i debatten om hur evidens ska definieras. Enligt denna modell definieras evidens bäst med hjälp av vetenskapliga metoder som prioriterar kvantitativ och objektiv kunskapssökning. Att tillämpa en vetenskaplig evidensmodell innebär att söka efter specifika interventioner som leder till specifika resultat, utan hänsyn till påverkande eller kontextberoende faktorer som socioekonomisk status, uppfattningar och övertygelser eller en stödjande omgivning. (s. 97)

Utgår man från detta …

Citat med utesluten text

Om du utesluter text från citatet, till exempel vid en avkortad mening eller för att knyta ihop två meningar, ska du markera det med tre punkter med ett mellanslag på bägge sidor: ... (ett så kallat uteslutningstecken). Uteslutningstecken ska inte användas i början eller slutet av ett citat. För att markera att text uteslutits mellan två meningar används fyra punkter ( . … ), d.v.s en punkt, mellanslag och uteslutningstecken.

Exempel

Att tillämpa en vetenskaplig evidensmodell innebär att söka efter specifika interventioner … utan hänsyn till … kontextberoende faktorer som socioekonomisk status, uppfattningar och övertygelser eller en stödjande omgivning. (Naidoo & Wills, 2007, s. 97)

eller

Den vetenskapliga medicinska modellen har blivit dominerande i debatten om hur evidens ska definieras. … Att tillämpa en vetenskaplig evidensmodell innebär att söka efter specifika interventioner. (Naidoo & Wills, 2007, s. 97)

Stavfel i citat

När det finns stavfel i texten som citeras så inkluderas det i citatet. Lägg in ordet sic (kursiverat) inom klammer efter stavfelet för att markera att det står så i originalverket.

Exempel

… vilket visar att ”taktil massage har en lugnande efekt [sic] på dementa” (Eriksson, 2005, s. 16).

Citera författningssamlingar och internationella överenskommelser

Vid citering av lagar och internationella överenskommelser anges paragraf, alternativt artikel, istället för sidnummer. Lägg även till kapitel, alternativt avdelning, om det finns. Om det finns ett etablerat namn på lagen eller överenskommelsen skrivs det ut i sin helhet första gången referensen nämns i texten. Om det finns en förkortning används den i resten av texten.

Exempel

… fastslår Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) att ”kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård” (2 §, kap. 11).

eller

… fastslås att ”kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård” (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 1982:763, 20 §, kap. 11).

Citat från sekundärkällor

För en förklaring av vad som menas med en primär- respektive sekundärkälla se nedan. Undvik så långt det är möjligt att använda sekundärkällor. Använd sekundärkällor till exempel när originalverket är äldre/svårtillgängligt eller inte finns på varken svenska eller engelska.

I referenslistan anges sekundärkällan. I löpande text anges både primär- och sekundärkällan i referensen. I Moberg (2007) finns ett citat av Nightingale (1869). Om man inte har läst originalverket av Nightingale från 1869 men ändå vill använda citatet i Mobergs bok gör man som i nedanstående exempel i löpande text. I referenslistan anges sekundärkällan, i det här fallet Mobergs bok.

Exempel

Nightingale (1869, citerad i Moberg, 2007) menade att “it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive” (s. 16).

eller

… menas att “it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive” (Nightingale, 1869, citerad i Moberg, 2007, s. 16).

Citera personlig kommunikation

När man vill citera personlig kommunikation (t.ex. intervjuer, brev, e-post, anteckningar eller telefonsamtal) är det lämpligt att be om tillstånd från den som givit upphov till citatet. Personlig kommunikation anges endast i löpande text och inte i referenslistan.

Exempel

… men enligt sjuksköterskan A. Andersson (personlig kommunikation, 23 april 2011) är ”antalet deltagare för litet för att man ska kunna dra några slutsatser”.

eller

… därmed är ”antalet deltagare för litet för att man ska kunna dra några slutsatser” (A. Andersson, personlig kommunikation, 23 april 2011).

En primärkälla (ursprungskälla) är en källa som ger förstahandsinformation om ett ämne. Det kan vara en artikel, bok, avhandling eller rapport där något publiceras för första gången. En sekundärkälla (andrahandskälla) är en källa som pekar tillbaka på en primärkälla. Sekundärkällan redogör för information hämtad ur en eller flera primärkällor. Exempel på sekundärkällor är läroböcker och översiktsartiklar. Undvik så långt det är möjligt att använda sekundärkällor. Använd sekundärkällor till exempel när originalverket är äldre/svårtillgängligt eller inte finns på varken svenska eller engelska.

I referenslistan anges endast den källa du läst. I löpande text anger du att den källa du läst i sin tur refererar till en annan källa.

I Moberg (2007) finns en referens till Nightingale (1869). Om man inte har läst originalverket av Nightingale från 1869 men ändå vill använda referensen i Mobergs bok gör man som i nedanstående exempel i löpande text. I referenslistan anges sekundärkällan, i det här fallet Mobergs bok.

I löpande text

Nightingale (1869, refererad i Moberg, 2007) anser att…

eller

… (Nightingale, 1869, refererad i Moberg, 2007).

I referenslistan

I referenslistan anges sekundärkällan, i det här fallet Mobergs bok.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
16 september 2024