Att läsa vetenskapliga artiklar

Den senaste forskningen hittar man ofta i artiklar som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Vetenskapliga artiklar är som en egen genre, med ett eget språk och en specifik struktur. Här får du tips på hur du kan ta dig an att läsa en vetenskaplig artikel.

Under din utbildning kommer du stöta på artiklar och andra vetenskapliga texter i flera sammanhang. Att en tidskrift är vetenskaplig innebär att den är granskad. Detta kallas för peer review och betyder att artiklar granskas av ämneskunniga personer innan de publiceras för att garantera att artiklarna håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet.

Vetenskapliga artiklar skrivs oftast på engelska. Det är för att forskare vill nå ut så långt det bara går med sin forskning. Ibland är en artikel också väldigt lång och det kan kännas svårt att veta hur man ska läsa den. Här kommer därför några tips för att underlätta när du läser vetenskapliga artiklar.

Hur läser man en vetenskaplig artikel?

En vanlig modell för hur vetenskapliga texter är uppbyggda är IMRaD. IMRaD är en förkortning av de engelska orden

Introduction, Method, Results and Discussion

I en artikel ingår även delarna sammanfattning (abstract) och referenser. Du behöver inte läsa alla dessa delar i den ordning de kommer i artikeln. Det är vanligt att forskare använder sig av IMRaD-modellens delrubriker, men det händer också att de väljer egna rubriker. Texten i sig har däremot samma eller liknande uppbyggnad.

Om du snabbt vill få en uppfattning om vad en artikel handlar om kan du börja med att titta på artikelns titel, sammanfattning och nyckelord (keywords). Om artikeln har bilder kan du även titta på dem och läsa bildtexterna som hör till dem. Om artikeln verkar relevant för dig kan du fortsätta genom att läsa artikelns introduktion och diskussion. Introduktionen ger en bakgrund till forskningen och presenterar frågeställningarna. I diskussionsdelen diskuterar författarna vad man har nått fram till och sätter in studiens resultat i ett större sammanhang. Om artikeln fortfarande verkar vara relevant för dig kan du gå vidare och läsa resultat och metod. I resultatdelen presenteras studiens resultat. I metoddelen redovisas forskningsprocessen så att den ska kunna genomföras igen av andra.

Tips

Peer review och andra former av granskningar

En vetenskaplig publikation innehåller forskningsresultat som granskats av andra sakkunniga innan det publiceras. Denna kvalitetsgranskningen görs för att se till att publikationen håller en hög vetenskaplig standard och det sker på olika sätt beroende på vilken typ av text och publikationstyp det handlar om. Den mest omfattande granskningen kallas för peer review eller expertgranskning och används av vetenskapliga tidskrifter. Det är dina kollegor inom ämnet som granskar dina manuskript och du själv kan bli tillfrågad om att granska andras manuskript – det är det som är peer (sv. jämlikar) i peer review.

Vetenskapliga tidskrifter som tillämpar peer review har ett antal experter och erfarna forskare som fungerar som granskare. De granskar det inskickade manuskriptets vetenskaplighet, innehåll och språk. För att granskningen ska vara så opartisk som möjlig använder man sig ofta av så kallad dubbelblind granskning, vilket betyder att granskare och artikelförfattare är anonyma för varandra. Vissa förlag/tidskrifter tillämpar möjlighet till open peer review, till exempel PLOS. Det kan till exempel innebära att man publicerar peer review-processen med artikeln, och/eller att författare och granskare inte är anonyma. Granskarna och tidskriftens redaktör avgör om artikeln passar inom tidskriftens ämne, om den kan accepteras för publicering eller om författarna uppmanas att revidera texten, eller om den avslås helt.

Även böcker, bokkapitel och andra publikationstyper kan genomgå peer review. Det finns akademiska förlag, till exempel Kriterium, som specialiserar sig på böcker där författarna är experter inom sitt område och där en eller flera redaktörer väljer ut bidrag och granskar dessa eller skickar texterna för granskning av andra forskare inom samma fält.

Förutom peer review så förekommer andra sorters vetenskaplig granskning av publikationer. Forskningsrapporter är ofta granskade av kollegor inom samma forskningsfält. Konferensbidrag granskas av de som arrangerar konferensen. Avhandlingar och studentuppsatser granskas av handledare och opponent.

För att ta reda på om en artikel är peer reviewed kan du leta på tidskriftens webbplats direkt under rubriker som “Journal information”, “Instructions for authors” eller liknande. Ett annat sätt att ta reda på om en tidskrift är peer reviewed är att söka upp den i en databas där det finns möjlighet att avgränsa sökningen till peer reviewed. Det går att göra den typen av avgränsningar i exempelvis CINAHL och Academic Search Complete men inte i PubMed eller Web of Science.

Du kan även slå upp en tidskrift eller ett tidskriftsförlag i den så kallade Norska listan. Norska listan är en databas med tidskrifter och förlag med godkänt peer-review-förfarande. Tidskrifterna och förlagen ges ett samlat omdöme mellan 0 och 2 där 0 är ej godkända tidskrifter och förlag och nivå 2 är de mest prestigefulla publiceringskanalerna enligt det norska vetenskapssamfundet. Nivå X ges till tveksamma publiceringskanaler.

Tips

Källkritik

Var källkritisk när du läser en text. Gör alltid en bedömning av innehållet och om de slutsatser som dras är korrekta och bygger på tillförlitliga fakta. Detta gäller särskilt när du använder dig av andras forskningsresultat när du skriver en egen text, till exempel en uppsats. Det är ditt ansvar att se till att informationen du inhämtar kommer från tillförlitliga källor.

Tips

  • Varför behöver vi källtillit? Forskarna Olof Sundin och Åsa Wikforss om varför vi behöver källtillit som ett komplement till källkritiken. Internetstiftelsen, 2020.

Att läsa vetenskapliga texter på engelska

I artikelns sammanfattning och introduktion kommer du stöta på artikelns viktigaste facktermer. Facktermer är sådana ord som används inom ett visst ämnesområde, det vill säga ord som är väldigt specifika. Slå upp de ord i artikelns sammanfattning och introduktion som du inte förstår, eftersom de troligtvis kommer återkomma senare i artikeln.

Om du stöter på enstaka ord som du inte förstår när du läser resten av artikeln kan det vara bra att markera dessa men att ändå fortsätta läsa. Ofta förstår man av sammanhanget längre fram vad ordet betyder. Det är bättre för läsförståelsen att inte avbryta sig själv för ofta och slå upp ord. Ta till exempel en stund efter varje avslutad del (hela eller en del av metod eller resultat till exempel) och gör en lista över de ord du har kollat upp.

Det kan vara lättare att förstå en text om du får den uppläst. Alla studenter på högskolan har tillgång till Claroread plus som är ett program som bland annat kan läsa upp en text. Läs mer på studentwebben.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
30 maj 2024