Utbildningsområde: Individ- och familjeomsorg

Området omfattar följande ämnen:

  • Teorier, metoder, arbetssätt och förhållningssätt
  • Stöd och myndighetsutövning till personer i behov av socialtjänst
  • Förebyggande arbete inklusive förhållningssätt och barnperspektiv
  • Ekonomiskt bistånd
  • Barn och ungdom
  • Öppenvård barn och unga
  • Familjevård
  • Familjerätt och socialrätt såsom myndighetsutövning, lagar och föreskrifter inom verksamhetsområdet
  • Våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck
  • Budget och skuldrådgivning
  • Hemlöshet
  • Missbruk
  • Jämställdhet
  • Stöd och förebyggande arbete
  • Evidensbaserade metoder inom socialt arbete

Alla ämnen kan kombineras och modifieras utifrån målgrupp, antal högskolepoäng och önskat upplägg. Kontakta oss för en diskussion eller skicka in avropsblanketten Word, 61 kB. till uppdrag@mchs.se. Du får svar inom fem dagar.

Tidigare beställda kurser av Stockholms stad

Att arbeta med SIP är någonting alla som omfattas av socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att göra när klienter med insatser eller behov av insatser från både kommun och landsting föreligger. När samverkan fungerar och insatser är av god kvalitét vet vi att klientens livssituation förbättras avsevärt, vi vet också att ju högre kvalitén är på de insatser som ges så ökar många gånger sannolikheten att klientens behov av insatser ska upphöra.

Kontakt: Studierektor Hugo Waara, hugo.waara@mchs.se, 073-350 98 15

Kursen vänder sig endast till anställda biståndshandläggare/socialsekreterare inom Stockholm stad, Missbruk eller Socialpsykiatri.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas:
• delaktighets-, rättighets- och barnperspektiv,
• registerstudier kring barn som anhöriga: vilka är de, hur går det för dem,
• aktuell teoribildning och forskning om barn som anhöriga till föräldrar med egen problematik,
• modeller och metoder för att stödja barn och föräldrar utifrån ett barnperspektiv,
• en nära anhörigs bortgång,
• risk- och skyddsfaktorer.


Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Inom ungdomsvården är ADAD idag det mest använda bedömningsinstrumentet. Det är en bedömningsmetod för unga med social problematik där missbruk intar en central del. Socialstyrelsens rekommenderar ADAD i sina riktlinjer för god missbruksvård, och framförallt som ett stöd i utredningsarbete, behandlingsplanering, uppföljning och utvärdering. Under den här högskolekursen får deltagarna lära sig att på ett praktiskt, smidigt och utifrån ett etiskt riktigt förhållningssätt genomföra en ADAD-inskrivningsintervju samt få kunskap om instrumentets andra delar och hur de kan användas.

Efter genomförd utbildning ska kursdeltagaren på egen hand med hjälp av manualen kunna genomföra, skatta och ge feedback på inskrivningsintervjun. ADAD är kompatibelt med både BBIC och SAVRY.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Case managementmodellen fick hög aktualitet i Sverige och västvärlden i samband med den psykiatriska avinstitutionaliseringen på 1960- och 1970-talen. I grunden handlar det om att organisera olika stödinsatser så att de blir till en fungerande helhet för den enskilde. En särskild person, en case manager, har till uppgift att samordna systemets insatser och därmed minska problemet med att vården ofta är fragmentiserad.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas bland annat följande:

- Teoretiska och historiska utgångspunkter för CM, presentation av olika modeller inom CM, med fokus på Strenghs modellen
- Samordning av stödinsatser, en sammanhållen vård
- ACT-modellen (Assertive Community Treatment),
- Nationella riktlinjer,
- Kognitiva funktionshinder.
- Samsjukliga, dubbeldiagnoser och missbruk
- DCM 5
- Tekniska hjälpmedel
- Nätverksarbete
- Förändringsarbete, individ och organisation

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Kursen ger teoretisk kunskap, praktisk övning och handledning för att ge barn som upplevt våld i nära relationer en krisbearbetning. Deltagarna genomför krisinterventionen Trappan med ett barn på sin arbetsplats under utbildningstiden.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av tre kunskapskällor. Tanken är att utifrån bästa tillgängliga kunskap, brukarens erfarenheter och den professionelles expertis fatta beslut om lämpliga insatser. Ytterst handlar det om att öka möjligheten att erbjuda bästa möjliga stöd, genom ett medvetet, systematiskt och kunskapsbaserat arbete.

Systematisk uppföljning syftar till att dokumentera arbetet med enskilda brukare för att följa upp individen och för att främja verksamhetsutveckling.

Utbildningen syftar till att förmedla kunskap om en evidensbaserad praktik och om hur systematisk uppföljning kan planeras, genomföras och användas för att komma till nytta på ett sätt som främjar verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas

• Evidensbaserad praktik som metod och som förhållningssätt inom funktionshinderområdet

• Systematisk uppföljning på lokal nivå avseende individuell uppföljning och verksamhetsuppföljning

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Sidinformation

Senast uppdaterad:
11 april 2023