Utbildningsområde: Personer med funktionsnedsättning samt socialpsykiatri

Avtalsområdet omfattar följande ämnen:

  • Teorier, metoder, arbetssätt och förhållningssätt exempelvis lågaffektivt bemötande, kommunikativt och kognitivt stöd, lärande reflektion och professionella möten
  • Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser exempelvis neuropsykiatri, intellektuell funktionsnedsättning och psykiatriska diagnoser
  • Samsjuklighet, flera diagnoser på samma gång och/eller i kombination med exempelvis psykisk ohälsa och substansberoende
  • Barnperspektiv
  • Åldrande hos personer med funktionsnedsättning och åldrandets sjukdomar
  • Lagstiftning som lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och Socialtjänstlagen –både ur ett myndighets- och utförarperspektiv
  • Mänskliga rättigheter genom konventionen för personer med funktionsnedsättning och barnkonventionen
  • Delaktighet, inflytande och självbestämmande
  • Våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld gällande personer med funktionsnedsättning

Alla ämnen kan kombineras och modifieras utifrån målgrupp, antal högskolepoäng och önskat upplägg. Kontakta oss för en diskussion eller skicka in avropsblanketten Word, 45 kB. till uppdrag@mchs.se. Du får svar inom fem dagar.

Tidigare beställda kurser av Stockholms stad

Arbetet inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning ställer stora krav på de yrkesverksamma. Inom området finns en bred målgrupp med många och varierande behov vilket kräver ingående teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och ett reflekterat etiskt förhållningssätt hos personalen. Ett helt centralt kunskapsområde inom verksamhetsfältet är den lagstiftning som ligger till grund för och styr arbetet.

I den här utbildningen ges kursdeltagarna kunskap om funktionsnedsattas rättigheter, lagens intentioner och praktiska tillämpning. Under utbildningen arbetar kursdeltagarna kontinuerligt med lagen, analyserar dess avsikter och kopplar lagstiftningen mot en praktisk verksamhet.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt att i yrkesutövningen känna till och använda sig av relevanta rättskällor. Parallellt med LSS-lagstiftningen fokuseras även ansvarsgränser till och mellan andra lagstiftningsområden och där speciellt sekretesslagstiftning och förvaltningsrätt.

Högskoleutbildningen tar även upp personkretsbedömningar och olika förekommande funktionshinder samt kvalitetssäkring, dokumentation och ett etiskt förhållningssätt i en praktisk yrkesutövning.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Kursens övergripande mål är att ge kunskap om kommunikation och samtalsmetodik i arbetet med vuxna personer som har en funktionsnedsättning. Kursen behandlar också frågor om professionellt förhållningssätt, etik och bemötande samt samtal och samarbete med närstående och nätverk.

Kursen behandlar bland annat:
• professionella möten och samtal med fokus på personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga och nätverk,
• att planera och leda olika former av samtal, ex utredande samtal, samtal i samband med att göra en genomförandeplan,
• att möta människor i kris,
• AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) och kognitivt stöd,
• MI (Motiverande samtal),
• Lågaffektivt bemötande,
• samverkan med andra professionella,
• processer i grupper och nätverk.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av tre kunskapskällor. Tanken är att utifrån bästa tillgängliga kunskap, brukarens erfarenheter och den professionelles expertis fatta beslut om lämpliga insatser. Ytterst handlar det om att öka möjligheten att erbjuda bästa möjliga stöd, genom ett medvetet, systematiskt och kunskapsbaserat arbete.

Systematisk uppföljning syftar till att dokumentera arbetet med enskilda brukare för att följa upp individen och för att främja verksamhetsutveckling.

Utbildningen syftar till att förmedla kunskap om en evidensbaserad praktik och om hur systematisk uppföljning kan planeras, genomföras och användas för att komma till nytta på ett sätt som främjar verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas

• Evidensbaserad praktik som metod och som förhållningssätt inom funktionshinderområdet

• Systematisk uppföljning på lokal nivå avseende individuell uppföljning och verksamhetsuppföljning

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Utbildningen riktar sig till beställare och utförare inom kommunal regi inom samtliga verksamhetsområden. För att gå utbildningen krävs inga förkunskaper. Utbildningen beräknas ta 4-5 halvdagar och består av fyra moduler.

Alla moduler har såväl filmade föreläsningar, samtal i podcast-format och fördjupningsmaterial som finns tillgängliga på Marie Cederschiöld högskolas lärplattform itslearning. Kursdeltagare ges tillgång till materialet vid anmälan.

Modul 1

  • Olika lagstiftningsområden som föreligger och vilka diagnoser som kan få stöd via socialtjänstlagen (SoL) respektive lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
  • Godmanskap,förvaltare och föräldraansvar
  • Sekretesslagstiftning och dokumentation
  • I en podcast svarar Therese Ström på frågor kring juridik och NPF

Modul 2

  • Fokus på hur utredningar går till och vilka kriterier som ligger till grund kopplat till de olika diagnoserna. Under föreläsningarna berörs kognition, perception, exekutiva funktioner, samsjuklighet med mera
  • I ett podcastsamtal får kursdeltagarna ta del av en psykiatrikers erfarenhet av utredningar och hur hon ser på stress samt psykos i samband med NPF
  • I ett podcastsamtal får kursdeltagarna också ta del av en flickas berättelse om hur hon upplever sin situation med ADHD, anorexia och ångest

Modul 3

  • Fokus på bemötande och förhållningssätt. Kursdeltagarna går igenom bland annat MI-dialog
  • Lyssna på en person som har diagnosen ADD och som själv utbildar personal
  • Ta del av en podcast där man talar om hur det är att leva tillsammans i ett parförhållande där den ene har en NPF-diagnos

Modul 4

  • Fortsätter med bemötande och metod.
  • Kursdeltagarna går bland annat igenom lågaffektivt bemötande och perma-modellen, talar vidare om självskadebeteende och tillstånd av ångest
  • I en podcast får kursdeltagarna möta en man med diagnosen ADD, autism och psykossjukdom och hur han beskriver sina personliga svårigheter och strategier
  • I en podcast ta del av en pedagog med lång erfarenhet av att hitta strategier och verktyg för att hjälpa personer med problemskapande beteende.
  • I ett podcastsamtal får kursdeltagarna också ta del av en förälders berättelse kring upplevelsen av att ha ett barn med ADHD, anorexia och ångest

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Utbildningen fokuserar på ansvar och befogenheter i ledarskap, bemötande/krishantering, arbetsmiljö/arbetstidslagen och dokumentation med utförarperspektiv. Utbildningen vände sig till jourhandläggare vid Stockholms stads Trygghetsjour och genomfördes under vårterminen 2022.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Kursen vänder sig endast till anställda biståndshandläggare/socialsekreterare inom Stockholm stad, Missbruk eller Socialpsykiatri.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas:
• delaktighets-, rättighets- och barnperspektiv,
• registerstudier kring barn som anhöriga: vilka är de, hur går det för dem,
• aktuell teoribildning och forskning om barn som anhöriga till föräldrar med egen problematik,
• modeller och metoder för att stödja barn och föräldrar utifrån ett barnperspektiv,
• en nära anhörigs bortgång,
• risk- och skyddsfaktorer.


Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Att arbeta med SIP är någonting alla som omfattas av socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att göra när klienter med insatser eller behov av insatser från både kommun och landsting föreligger. När samverkan fungerar och insatser är av god kvalitét vet vi att klientens livssituation förbättras avsevärt, vi vet också att ju högre kvalitén är på de insatser som ges så ökar många gånger sannolikheten att klientens behov av insatser ska upphöra.

Kontakt: Studierektor Hugo Waara, hugo.waara@mchs.se, 073-350 98 15

Case managementmodellen fick hög aktualitet i Sverige och västvärlden i samband med den psykiatriska avinstitutionaliseringen på 1960- och 1970-talen. I grunden handlar det om att organisera olika stödinsatser så att de blir till en fungerande helhet för den enskilde. En särskild person, en case manager, har till uppgift att samordna systemets insatser och därmed minska problemet med att vården ofta är fragmentiserad.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas bland annat följande:

- Teoretiska och historiska utgångspunkter för CM, presentation av olika modeller inom CM, med fokus på Strenghs modellen
- Samordning av stödinsatser, en sammanhållen vård
- ACT-modellen (Assertive Community Treatment),
- Nationella riktlinjer,
- Kognitiva funktionshinder.
- Samsjukliga, dubbeldiagnoser och missbruk
- DCM 5
- Tekniska hjälpmedel
- Nätverksarbete
- Förändringsarbete, individ och organisation

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Sidinformation

Senast uppdaterad:
11 april 2023