Söktips och sökprinciper

När man söker efter vetenskapliga artiklar i databaser så finns det vissa grundläggande principer för sökningen som är bra att känna till. Några sådana beskrivs här.


Ämnesord och fritext

I de flesta vetenskapliga databaserna kan man söka antingen med så kallade ämnesord, eller med fritextord. Man kan också kombinera ämnesord och fritextord, för att göra en heltäckande sökning. Vad innebär dessa två olika sätt, och vad blir skillnaden?

Ämnesord

Många databaser har en hierarkisk ämnesordslista, där ett visst ord eller en viss fras väljs ut och får representera ett visst fenomen. Olika författare kan ibland använda olika ord för samma sak, så ämnesorden är ett sätt att försöka "standardisera" begreppen i respektive databas. Artiklar som kommer in i databasen märks sedan upp med ett antal ämnesord ur databasens lista, för att beskriva artikelns innehåll. När man sedan vill hitta artiklar om ett visst ämne så är det en väldigt bra början om man hittar ett lämpligt ämnesord och söker på det, eftersom man då får upp artiklar som finns om det ämnet, oavsett vilka ord författarna har använt i sina artiklar.

Notera att en ämnesordssökning görs i databasens avsedda sökfält för just ämnesord. Om man klistrar in ett ämnesord i enkla sökrutan, utan att specificera att det ska vara en ämnesordssökning, så får du också träff på artiklar som inte blivit taggade med ämnesordet, men där ordet kan förekomma i exempelvis artikelns abstract. Detta leder generellt till fler träffar som kanske inte är så relevanta.

Biblioteket har gjort ett antal filmer som går igenom ämnesord och hur man kan söka med dem i olika databaser, se till exempel:

Fritext

Att söka med fritext innebär att man inte utgår från några definierade ämnesord, utan istället söker efter ord som till exempel skulle kunna förekomma i artiklarnas titlar eller abstracts. En sådan sökning kan göras väldigt bred ("All fields") eller i definierade fält i informationen om artikeln (exempelvis "Title" eller "Abstract").

När man söker brett med fritextord så tenderar man att få fler träffar än om man gör ämnesordssökningar. Detta eftersom man med fritext kan få fram artiklar där ens sökord inte direkt är i fokus, utan kanske endast nämns "i förbifarten" i exempelvis ett abstract.

När man söker med fritextord så kan två knep användas:

  • Trunkering. Det innebär att en asterisk/stjärna sätts efter en ordstam. Då får man träff på alla ord som börjar med den ordstammen, dvs alla olika ändelser som kan komma efter ordstammen. Exempelvis prevent* skulle ge träff på prevent, preventing, prevention, osv.
  • Frassökning. Det innebär att man sätter två eller fler ord inom citationstecken. Exempelvis "hearing loss" håller ihop de två orden som en exakt fras. Detta är användbart för att sökningen ska bli mer specifik. Om man söker på de två orden utan citationstecken så kan orden förekomma åtskilda, vilket kan ge irrelevanta träffar. Man ska dock komma ihåg att frassökning är begränsande, och bör endast användas runt vedertagna/ofta använda fraser.

För en översikt om fritextsökning kan man se på denna film:
Att göra fritextsökningar i databaser (8:40 min)

Ämnesord och fritext - en jämförande sammanfattning

Om man jämför ämnesordssökning och fritextsökning - vilka blir skillnaderna?

Ämnesordssökning

Fritextsökning

Du får de artiklar som taggats med ett visst ämnesord (dvs artiklar som i någon mån handlar om ämnet).

Du får artiklar där dina sökord förekommer någonstans i informationen om artikeln i databasen.

Du tenderar att få färre träffar, men större andel av dem relevanta.

Du tenderar att få fler träffar, men större andel av dem icke-relevanta.

Om du har hittat ett lämpligt ämnesord så blir det mindre viktigt att ha med synonymer i din sökning.

Viktigare att få med synonymer i din sökning.


Hitta sökord - hur?

De flesta vetenskapliga artiklarna skrivs på engelska, och databaserna är som regel engelskspråkiga. Det är alltså engelska sökord som man behöver använda för att söka fram artiklarna.

Biblioteket rekommenderar i huvudsak två metoder för att hitta bra sökord:

  • Sök i ämnesordslistorna i de databaser du tänkt använda. Om du har hittat lämpliga ämnesord för ditt ämne så har du kommit en bra bit på vägen. Ämnesordslistorna har olika beteckningar i olika databaser, men kan till exempel kallas Subject Terms, Subject Headings eller Thesaurus. Se gärna filmerna om ämnesord som är länkade ovan under rubriken "Ämnesord och fritext".
  • Gör en snabb sökning i en databas, där du helt enkelt skriver in de sökord som du tycker känns mest intuitiva för ditt ämne. Kolla sen lite närmare på några artiklar som dyker upp i träfflistan, som verkar ha med ditt ämne att göra. Vilka ämnesord är artiklarna taggade med? Vilka fritextord förekommer i artiklarnas titlar eller abstracts?

Notera de ord du hittar, som kan vara användbara för ditt ämne.

Och kom ihåg - ju fler synonyma/utbytbara termer du hittar, desto bredare blir i slutändan din sökning. Se mer information om detta i delen nedan som handlar om AND och OR.

Att söka i databaserna handlar väldigt mycket om att våga testa. Är du osäker på huruvida ett sökord är relevant för ditt ämne eller ej - testa att sök på det och se vilken typ av träffar som dyker upp.

Om du ska göra en väldigt heltäckande och ambitiös sökning så finns det ytterligare tips för att hitta relevanta sökord för dina block:

  • Variation i stavning, t.ex. mellan brittisk och amerikansk engelska. För en heltäckande sökning bör alla förekommande stavningar av ett ord täckas upp.
  • Motsatsord och relaterade ord. Om du är intresserad av studier om vilka faktorer som t.ex. påverkar säkerheten i kontext X, så kanske du också kan ha med sökord som handlar om t.ex. osäkerhet, risk, osv.
  • Olika ändelser på ord. Det är bra att få med t.ex. både singular- och pluralformer av substantiv, samt olika verbformer. Detta kan lösas antingen genom bruk av OR (experience OR experiences), eller genom trunkering: experience*
  • Äldre och nyare terminologi. Det kan vara användbart att fundera både på nu gällande terminologi inom ett visst område, samt eventuell äldre (kanske ej längre så aktuell) terminologi. Delvis beror det såklart på hur långt tillbaka i tiden du vill söka artiklar, men det kan också vara så att äldre terminologi fortfarande är i bruk på sina håll.
  • Bolla med kollegor/studiekamrater och andra ämneskunniga. Olika personer kan använda olika ord för samma sak och det är ofta givande att bolla sökord med andra.


AND och OR - för att kombinera dina sökord

Oftast används fler än ett sökord när man ska hitta vetenskapliga artiklar. Det innebär att sökorden måste kombineras ihop på ett sätt som databasen förstår. Då använder man sig av AND och OR.

AND OR NOT


AND

När man söker på två olika begrepp med AND emellan så instruerar man databasen att båda dessa begrepp ska finnas med i artiklarna, för att de ska dyka upp i träfflistan. Ju fler begrepp jag lägger till med AND, desto smalare och mer specifik blir sökningen.

OR

När man söker på två olika begrepp med OR emellan så instruerar man databasen att något av dessa två begrepp ska finnas med i artiklarna. Båda behöver inte förekomma, men något av dem ska det. OR använder man alltså mellan begrepp som är synonyma, eller utbytbara mot varandra. Ju fler ord man lägger till med OR emellan, desto bredare och mer heltäckande blir sökningen. Detta eftersom fler varianter täcks in.

NOT

NOT finns ofta (liksom AND och OR) med som en inbyggd funktion i databasernas avancerade sökformulär. NOT ska dock användas med försiktighet. När man söker på två begrepp med NOT emellan så säger man till databasen att man är intresserad av artiklar som handlar om första begreppet, men att databasen ska ta bort de artiklar som också nämner det andra begreppet. Detta kan leda till att relevanta artiklar försvinner ur träfflistan.

Ibland är det för snävt och begränsande att söka på en exakt fras, samtidigt som en sökning med AND mellan sökorden blir för bred.

Exempelvis frasen “patients’ experiences” ger endast träff på den exakta frasen. Samtidigt kan sökningen patients AND experiences ge träffar som överhuvudtaget inte kopplar ihop de två orden och som i hög grad är irrelevanta.

Ett alternativ är då att använda sig av så kallade närhetsoperatorer. De finns dock inte i alla databaser, men nedan beskrivs hur de kan användas i några av de databaserna som används på högskolan.

NEAR (Web of Science, Proquest)

I Web of Science och databaserna från Proquest finns närhetsoperatorn NEAR.

patient* NEAR/3 experience*

Sökningen ovan i Web of Science eller någon av Proquestdatabaserna skulle betyda att jag får träffar där mina två sökord står nära varandra, men inte behöver stå i någon särskild ordning. NEAR/3 innebär att max tre ord får förekomma mellan mina två sökord. Man väljer själv hur många ord man vill tillåta. Om jag istället söker på patient* NEAR/2 experience*, så måste orden stå närmare varandra, med max två andra ord emellan.

N (Ebsco)

I Ebscodatabaserna (Academic Search Complete, Cinahl Complete, AgeLine, SocINDEX, PsycINFO, Medline with Full Text, Psychology and Behavioral Sciences Collection) används N som närhetsoperator.

patient* N3 experience*

Sökningen ovan i någon av Ebscodatabaserna skulle betyda att jag får träffar där mina två sökord får ha max tre andra ord mellan sig. Om jag istället söker på patient* N2 experience*, så måste orden stå närmare varandra, med max två andra ord emellan.

~ (PubMed)

I PubMed kan man sedan november 2022 nu också göra sökningar med närhetsoperator. Det fungerar om man söker antingen i fälten Title eller Title/Abstract.

"patients experience"[Title/Abstract:~3]

Sökningen ovan i PubMed skulle betyda att jag får träffar där mina två sökord får ha max tre andra ord mellan sig, i artiklarnas titlar eller abstracts.

Notera att de två sökorden alltså ska vara inom citationstecken, följt av fälttaggen och ett kolon. Därefter skriver man in ~, följt av det antal ord som max ska finnas mellan de två sökorden.

OBS: Om man trunkerar något av sökorden så slutar närhetsoperatorn i PubMed att fungera.

Här finns mer information om närhetsoperatorn i PubMed.

adj (Ovid Emcare)

I databasen Ovid Emcare finns också en närhetsoperator, men där heter den adj (kort för engelska ordet adjacent). Den skrivs mellan sökord och följs av en siffra:

patient* adj3 experience*

Operatorn adj fungerar på samma sätt som NEAR eller N, och sökningen ovan betyder alltså att det får finnas max tre ord mellan mina två sökord.


Begränsningar och filter

Databaserna har som regel ett antal inbyggda funktioner som gör att vi kan forma och begränsa vår träfflista utifrån olika parametrar.

Vissa begränsningar rekommenderar vi att man använder i princip alltid:

  • Peer review (om man är ute efter vetenskapliga artiklar, och om ett sådant filter finns i databasen)
  • Språk
  • Årtal (om man inte specifikt är ute efter t.ex. ett historiskt perspektiv, eller vill referera till äldre nyckelartiklar)

Andra begränsningar kan användas för att justera träfflistan rent ämnesmässigt. Det kan röra sig om begränsningar för…

  • geografisk plats
  • kön
  • ålderskategorier.

Det man ska vara medveten om är att denna typ av filter oftast kortar träfflistan betydligt. Man riskerar att gå miste om potentiellt relevanta artiklar. Detsamma gäller filter för t.ex. publikations- eller studietyper. Men om man inte behöver göra en heltäckande sökning, utan bara t.ex. vill hitta någon bra översikt eller liknande så kan man absolut testa begränsningar som t.ex. Review, Systematic review, Meta-analysis eller liknande.

Undvik fulltextbegränsningar!

Begränsningar som biblioteket inte rekommenderar är sådana som heter “full text” eller “free full text”. Om man lägger på en sådan begränsning så försvinner också sådant material som högskolan faktiskt har tillgång till.


När du får för många eller för få träffar

Ibland händer det att en noga uttänkt sökning genererar överväldigande många träffar. Ibland hittar man istället knappt några artiklar alls. I dessa fall kan det vara en bra idé att se igen på sin sökning och fundera på om man bör justera den på något sätt. Nedan finns några tips på saker att kolla på.

Jag har fått för många träffar!

  • Kan det vara så att det helt enkelt finns mycket forskning på ditt ämne? Själva sökningen kanske är helt okej, men att det ämne du söker på är relativt brett och omfattande.
  • Är din sökning för bred och ospecifik? Finns det utrymme (inom ramarna för ditt syfte) att göra den mer specifik? Testa i sådana fall att lägga till fler sökord med AND för att ytterligare specificera sökningen.
  • Använd relevanta filter och begränsningar som finns i databaserna (till exempel publiceringsår, språk, osv).
  • Frassökning, dvs två eller fler fritextord inom citationstecken, söker endast på exakta fraser, vilket blir mer specifikt och begränsande. Exempelvis frassökningen ”social workers” håller ihop dessa två ord.
  • Om du har fritextord som är särskilt centrala för ditt ämne så kan du testa att söka på dessa ord endast i artiklarnas titlar/Title (kan oftast väljas under Advanced search). Då får du artiklar som innehåller detta sökord redan i sin titel.
  • Testa att göra ämnesordssökning istället för fritextsökning. Det ger ofta färre träffar, men större andel av dem relevanta.
  • Om du vill göra en snäv ämnesordssökning så kan du i vissa databaser välja att söka på ett ämnesord som ett "Major concept", eller "Major topic". Då får du endast de artiklar som har denna term som ett riktigt centralt ämne.

Jag har fått för få träffar!

  • Kontrollera din stavning! Ett felstavat ord kan få stora konsekvenser i träfflistan.
  • Finns det synonyma/utbytbara ord som du kan söka på med OR emellan, för att komplettera din sökning och täcka upp fler varianter och ordval? Detta är ofta ett bra sätt att bredda en sökning.
  • Har du sökt för snävt, med för många AND? Kanske finns det inte så mycket forskning på exakt det du är intresserad av (till exempel geografisk plats, specifik metod, population).
  • Har du något filter som sållat bort många träffar? Du bör exempelvis inte klicka i något fulltextfilter, då det tar bort artiklar ur träfflistan som högskolan har tillgång till. Även filter för ålderskategorier kan minska antalet träffar onödigt mycket, då inte alla artiklar märks med ålderskategorier.


Strukturerad sökning - steg för steg

Om man till exempel ska göra en litteraturstudie så är själva informationssökningen en stor och viktig del av metoden. Då är det viktigt att sökningen är genomtänkt, korrekt och strukturerad. Ofta rör det sig då om en så kallad blocksökning.

Nedan beskrivs en stegvis process som man kan gå igenom för att få en bra grund till sin sökning. Dessa steg finns också i form av ett stöddokument som man kan skriva ut om man vill: Från ämne till strukturerad sökning (PDF) , 87 kB.

Steg 1: Formulera ditt sökämne/syfte kortfattat

För att göra en strukturerad sökning behöver man definiera vilket ämne man vill hitta information om, inklusive eventuella avgränsningar.

Exempel:

Vilka barriärer kan hindra hjälpsökande vid våld i nära relationer?

Steg 2: Identifiera dina nyckelord (sökblock)

Vilka ord ur/delar av ditt syfte måste finnas med i artiklarna för att de ska vara relevanta för dig?

Välj ut de viktiga betydelsebärande nyckelorden ur ditt syfte (vanligen 2-4 stycken, men kan ibland vara fler) och notera dem nedan, eller ringa in dem ur syftet. Dessa nyckelord bildar sedan dina så kallade sökblock. Notera att ditt ämne blir mer och mer specifikt ju fler nyckelord/sökblock du använder. 

Exempel:

Vilka barriärer kan hindra hjälpsökande vid våld i nära relationer?

De tre identifierade nyckelorden i detta exempel är:

  • barriärer
  • hjälpsökande
  • våld i nära relationer.

Steg 3: Hitta sökord och synonymer till dina sökblock

Översätt dina nyckelord till engelska. Sök efter kontrollerade ämnesord i de databaser som du tänkt använda, och kolla i artiklar efter relevanta fritextord. Se ovanliggande rubrik "Hitta sökord - hur?" för mer information om hur du kan gå tillväga.

Exempel på möjliga sökord i PubMed:

Block 1:

Våld i nära relationer

Block 2:

Hjälpsökande

Block 3:

Barriärer

Intimate Partner Violence (ämnesord)

Help-Seeking Behavior (ämnesord)

barrier*

"domestic violence"

"seek help"

hinder*

"domestic abuse"

"help seeking"


Steg 4: Kombinera ihop sökorden med AND och OR

Sökorden inom varje block kombineras med OR. Sen slås de olika blocken ihop med AND. Se nedan hur sökorden inom tre olika block kombineras ihop.

Exempel på sökning i PubMed:

("Intimate Partner Violence"[Mesh] OR "domestic violence" OR "domestic abuse")

AND

("Help-Seeking Behavior"[Mesh] OR "help seeking" OR "seek help")

AND

(barrier* OR hinder*)

Ytterligare tips för en strukturerad sökning

  • Har du redan några klockrena artiklar? Kontrollera så att din sökning fångar upp dem! Om inte – varför? Hur kan du komplettera din sökning (med OR) så att de kommer med?
  • När slutgiltiga sökningen närmar sig – dokumentera tydligt och detaljerat! Det är svårt att "efterkonstruera" en sökning. Databasernas sökhistorik är mycket användbar, då den visar exakt hur du sökt. Observera att historiken försvinner efter en stunds inaktivitet, så spara/dokumentera den i någon form när du är färdig för stunden!

Sidinformation

Senast uppdaterad:
18 december 2023