Kommunala riktlinjer för LSS-insatser

Detta projekt studerade kommunala riktlinjer för LSS-insatser. Projektet är viktigt då det ytterst belyser vad kommuner anser vara ett tillräckligt stöd för ett gott liv för personer med funktionsnedsättning.

Bakgrund

Projektet var en uppföljning av rapporten ”Riktlinjer – till hjälp eller stjälp?” (Länsstyrelserna, 2007). På uppdrag av regeringen granskade länsstyrelserna kommunernas riktlinjer för bedömning av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I denna studie genomförde en motsvarande analys 18 år senare.

Syfte

Syftet var att undersöka eventuella förändringar över tid i antal kommuner med riktlinjer och antal begränsningar per insats.

genomförande

Vi började med att fråga landets samtliga 290 kommuner om de hade riktlinjer. Av de 160 kommuner som deltog i studien har 65% av kommunerna svarat att de har riktlinjer och 33% av kommunerna att de planerar att ta fram riktlinjer.

Därefter inriktade vi studien på en analys av om kommunernas riktlinjer inkluderade rekommendationer som är begränsande för enskilda personers rättigheter. Till exempel undersökte vi om kommunernas riktlinjer innehöll bestämmelser om att en insats endast kan beviljas i en viss omfattning eller bara får ges inom ett visst geografiskt område.

Huvudresultat

Antalet kommuner med riktlinjer för bedömning av LSS-insatser har ökat över tid. Granskningen med data från år 2006 visade att 44% av kommunerna hade riktlinjer och att 39% planerade att ta fram riktlinjer. Detta kan jämföras med data från 2022 som visade att 65% av kommunerna hade riktlinjer och att 33% av kommunerna planerade att ta fram riktlinjer

I likhet med granskningen med data från år 2006 ser vi att det i nästan alla riktlinjer finns bestämmelser eller rekommendationer som är begränsande för de personer som har rätt till insatserna. Vissa kommuner har bara någon enstaka begränsning för någon insats medan andra kommuner har flera begränsningar i flertalet insatser.

Trots att antalet begränsningar verkar vara relativt oförändrade över tid, visar vår studie att karaktären på begränsningarna har ändrats över tid. Till exempel fanns det fler begränsningar år 2006 i relation till tid medan dagens riktlinjer har fler begränsningar i relation till personens ålder och sociala nätverk.

Vi har också analyserat om antalet riktlinjer och begränsningar samvarierar med kommunstorlek och en indikator för brukarinflytande. Analysen visar att det saknas samvariation mellan dessa variabler. Det behövs därmed ytterligare studier av vad som skulle kunna förklara förekomsten av riktlinjer och antalet begränsningar, men även forskning om hur riktlinjerna appliceras i praktiken av handläggare i respektive kommun.