Erfarenheter av att få stöd och vara företrädd av en god man

Bakgrund

Olika former av företrädarskap berör flera grupper av människor i samhället. Godmanskapet fick sin nuvarande utformning vid 1989 års reform av föräldrabalken.

Godmanskap är en frivillig insats. För att få god man krävs att personen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller annat liknande förhållande behöver få stöd och bli företrädd av en god man. Det kan exempelvis finnas behov av en god man när någon behöver få stöd för att kunna sköta sina angelägenheter eller när det finns risk att någon missbrukar ett förtroende. Uppdraget som god man omfattar tre olika delar: att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

Syfte

Trots att det finns många människor som får stöd av en god man i sin vardag, så finns det få studier som undersöker personers egna erfarenheter och upplevelser av att bli företrädda av en god man.

Syftet med pilotstudien var att öka kunskapen om inifrån perspektivet av att få stöd och vara företrädd av en god man.

genomförande

Projektet inleddes med en litteraturöversikt som tar sin utgångspunkt i den levda erfarenheten som finns hos personer som av olika anledningar har behov av att bli företrädda av en god man. I studien ingick åtta artiklar som omfattar erfarenheter av personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk ohälsa och barn som behöver representeras av tredje part. Resultaten synliggör två övergripande teman: balansen mellan att skydda och kränka rättigheter, och vikten av bestående och förtroendefulla relationer mellan den som representeras (huvudmannen) och den som representerar (den gode mannen).

Översikten visade på ett behov av mer forskning inom socialt arbete, inte minst ur ett nordiskt perspektiv, som speglar erfarenheterna hos människor som representeras.

Med utgångspunkt från de resultat som litteraturöversikten visade genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer med 8 personer. I intervjustudien låg fokus på de erfarenheter och upplevelser som finns hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Pilotstudien planeras ligga till grund för ett större forskningsprojekt där flera målgruppers erfarenheter av företrädarskap i olika former ska undersökas.

I intervjustudien hade vi ett särskilt fokus på följande frågor:

• Hur beskriver och upplever intervjupersonen den gode mannens uppdrag och roll?
• Vilket stöd får intervjupersonen av den gode mannen?
• Hur beskriver intervjupersonen relationen med den gode mannen?
• Vilket stöd får intervjupersonen av den gode mannen?
• Hur beskriver intervjupersonen relationen med den gode mannen?

Huvudresultat

• I intervjustudien identifierades två övergripande teman: Oumbärligt och värdefullt stöd och Misskötsel av uppdraget.
• Godmanskap är mer komplext än det kan tyckas initialt på grund av överlappningar mellan att bevaka rätt, förvalta egendom samt sörja för person; där den sistnämnda aspekten var särskilt svår att realisera.
• Ömsesidigt förtroende och den gode mannens förmåga att lyssna och vara öppen inför huvudmannens föränderliga behov minskade risken för att klienten skulle bli felaktigt framställd eller få otillräckligt stöd.
• För att stödja beslutsfattande måste gode män utveckla sin pedagogiska kompetens och få kunskap om vad det kan innebära att leva med en intellektuell funktionsnedsättning.