Brukarinflytande i gruppbostad och daglig verksamhet

Detta projekt undersökte brukares och frontpersonals erfarenheter av att använda BIKVA och QUALID som metoder för att öka brukarinflytandet i gruppbostad eller daglig verksamhet.

Bakgrund

Inom Bräcke Diakoni pågår sedan 2021 ett utvecklingsarbete som bland annat handlar om att använda kunskapsbaserade metoder och att utveckla nya arbetssätt för att kunna förverkliga LSS-lagens intentioner.

I det här pilotprojekt kombinerades utveckling av former för brukarinflytande på LSS-verksamheter. Forskningen följde Bräcke Diakonis utvecklingsarbete och analyserade brukarnas och personalens erfarenheter av utvecklingsarbetets effekter.

I studien används brukarperspektiv som ett centralt begrepp som både omfattar brukarmedverkan och brukarinflytande. Brukarmedverkan innebär att personer med funktionsnedsättning, som i vår undersökning benämns som brukare, är delaktiga - exempelvis genom att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem själva. Brukarinflytande kräver, utöver att personer blir lyssnade på, att deras erfarenheter och kunskaper tas till vara och påverkar de beslut som tas i frågor som rör dem själva.

Brukarinflytande diskuteras ofta utifrån tre nivåer: individ-, verksamhets- och systemnivå. I den här rapporten ligger fokus på brukarinflytande på individnivå. På individnivå handlar brukarinflytande om att brukaren och hens anhöriga och/ eller företrädare ska ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen och genomförandet av brukarens stödinsatser.

För att synliggöra brukarnas och personalens erfarenheter kombinerades två metoder för brukarinflytande: BIKVA (BrugerIndragelse i KVAlitetsutvurdering) och Qualid (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale). Genom tillämpandet av dessa metoder prövades hur brukarinflytande fungerar i praktiken.

• BIKVA är en utvärderingsmodell som utgår från brukarnas beskrivningar och tolkningar av verksamhetens innehåll och kvalitet. Det ligger till grund för att inhämta personalens perspektiv på de åsikter som brukarna framfört.
• Qualid är en metod som är framtagen för att mäta livskvalitet för personer som befinner sig i en långt framskriden demenssjukdom. Skattning sker med hjälp av närstående eller personal som har god kännedom om personens vanligt förekommande beteende och som har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med hen. Men i den här rapporten används Qualid för att mäta livskvalitet hos personer med omfattande funktionsnedsättningar.

Syfte

Studiens syfte är att öka kunskaperna om hur ett strukturerat brukarinflytande kan stärkas inom LSS-verksamheter. För att besvara syftet formulerades två frågeställningar:

• Hur fungerar det att arbeta med ett strukturerat brukarinflytande med hjälp av BIKVA-modellen och Qualid, och vilka förutsättningar behövs?
• Vilka erfarenheter har brukare och personal i daglig verksamhet samt på gruppbostad av dagens brukarinflytande och av att arbeta med brukarinflytande?

genomförande

I undersökningen ingick en gruppbostad och fyra dagliga verksamheter.

De brukare som deltagit har olika diagnoser och funktionsförmågor. På tre av verksamheterna har brukarna intellektuell funktionsnedsättning, ibland i kombination med autism. På de andra verksamheterna har brukarna antingen flerfunktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. Frontmedarbetarnas arbetsuppgift är att stödja brukarna i deras vardag. De flesta som arbetar som frontmedarbetare är stödpedagoger och stödassistenter.

Sammanlagt deltog 19 brukare och 15 frontmedarebetare, fördelat på 5 verksamheter (4 dagliga verksamheter och 1 gruppbostad).

På samtliga verksamheter genomfördes BIKVA-samtal med brukare och i vissa fall företrädare (föräldrar och/ eller god man), samt frontmedarbetare. På en av verksamheterna genomfördes även Qualid-skattningar av frontmedarbetare.

Innan undersökningen genomfördes hade både brukare och i vissa fall god man och närstående fått information om studien, samt möjlighet att ställa frågor. Samtal med brukare och personal genomfördes på deras dagliga verksamhet eller i gruppbostaden. Samtal med brukare genomfördes i form av enskilda samtal, men i vissa fall deltog även närstående och/eller god man. Samtal med personal genomfördes i form av gruppsamtal.

Huvudresultat

• På de verksamheter där det fanns hög samstämmighet mellan brukare och frontmedarbetares upplevelser av brukarinflytande, fanns det också ett starkt engagemang hos verksamhetsledare och frontmedarbetare.
• Bland de deltagande verksamheterna fanns ett behov av mer kunskap om AKK. När kommunikationshjälpmedel används sporadiskt, finns en risk för att det oregelbundna användandet kan få det att framstå som en aktivitet (mål) till skillnad från ett individanpassat kommunikationsstöd (medel). Resultaten tyder på att frontmedarbetare skulle behöva utveckla sin kunskap kring att stötta kommunikation och samspel.
• För att kunna arbeta med strukturerat brukarinflytande behöver personalen avsatt tid för gemensam reflektion eftersom den bidrar till att medvetandegöra personalens kollektiva kunskap, vilket i förlängning gagnar brukarna. Här kan BIKVA-modellen bidra till att skapa en återkommande struktur för att tillvarata brukarnas önskemål och utgöra underlag för en dialog.
• För att kunna använda sig av BIKVA-modellen i kvalitetsutveckling behöver det finnas en organisationskultur som är inriktad mot lärande och förändring. Enligt personal kan det vara svårt att implementera BIKVA i en verksamhet som befinner sig i uppbyggnadsfasen eftersom det kan innebära att det saknas tid och utrymme för att arbeta med förändringsprocesser.
  
• BIKVA som utvärderingsmodell ställer krav på brukarnas förmåga att metareflektera (att beskriva konkreta situationer och kunna koppla ihop dessa med känslor och tankar), då dessa beskrivningar är grunden för förändringsarbetet. Det är inte möjligt för alla, vilket medför att BIKVA bör kompletteras med andra instrument - som ett reviderat Qualid skattningsformulär.