Medborgerligt engagemang i Sverige

Sedan 1992 har Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola följt utvecklingen av det ideella arbetet och andra former av engagemang i den svenska befolkningen. Nästa undersökning ska genomföras 2024 och blir den sjunde i ordningen.

Ett aktivt medborgarskap är grunden för ett hållbart samhälle. Medborgarnas engagemang och insatser i civilsamhället har på många sätt lagt grunden för den svenska demokratin och välfärdssamhället. Engagemanget sker inte minst genom ett omfattande ideellt arbete i olika typer av civilsamhällesorganisationer där människor utför ideella insatser för en rad olika syften.

Forskningsprogrammet om medborgerligt engagemang vid Marie Cederschiöld högskola är en central del av forskningen om det svenska civilsamhället. Undersökningar om det medborgerliga engagemanget har genomförts vid sex tillfällen (1992, 1998, 2005, 2009, 2014, 2019) och baserats på tvärsnittsstudier av ett representativt urval av den svenska befolkningen. Syftet har varit att bidra med kunskaper om vilka medborgare som engagerar sig ideellt, hur detta engagemang kommer till uttryck och hur det utvecklas i befolkningen över tid. Nästa undersökning genomförs 2024 och blir den sjunde i ordningen. Tillsammans spänner de över en tidsperiod om 32 år.

Det övergripande syftet med 2024 års undersökning är att ge kunskap om det medborgerliga engagemangets omfattning och uttrycksformer i den svenska befolkningen (15–85 år), hur det förändras samt vilka socioekonomiska och demografiska faktorer och motiv som kan förklara varför medborgare väljer att engagera sig i olika typer av engagemang. Undersökningen ska ge kunskap om medborgarnas vilja att arbeta ideellt inom ramen för en ideell organisation, men även informella insatser, ekonomiskt givande och olika former av politiska engagemang.

Ett återkommande argument i det vetenskapliga samtalet är att medborgare i allmänhet, och unga i synnerhet, arbetar ideellt i mindre omfattning, medan andra forskare påpekar att engagemanget fortsatt är starkt och stabilt och spritt i hela befolkningen. Genom att följa upp de tidigare befolkningsundersökningarna med en ny undersökning har vi möjlighet att adressera denna fråga. Av intresse är också drivkrafterna och motiven till olika former av engagemang.

Projektet vägleds av följande frågor:

1. I vilken utsträckning ägnar sig den svenska befolkningen åt medborgerligt engagemang och hur kommer detta till uttryck?
2. Hur, om alls, har det medborgerliga engagemangets omfattning och uttrycksformer i den svenska befolkningen förändrats sedan 1992?
3. Vilka demografiska och geografiska variationer finns när det gäller i vilken omfattning och på vilka sätt som det medborgerliga engagemanget kommer till uttryck i den svenska befolkningen?
4. Vilka drivkrafterna och motiv kan förklara varför medborgare väljer att engagera sig i olika typer av medborgerliga engagemang?

Resultaten från projektet kan användas som underlag för beslut inom såväl organisationer i civilsamhället som av beslutsfattare inom politik och förvaltning. Kunskapen ger också de som leder och organiserar ideellt arbete och politiskt engagemang en aggregerad kunskap om hur sådant engagemang bäst kan organiseras, vilket kan bidra till att göra det medborgerliga engagemanget mer tillgängligt så att fler medborgare kan bidra till och påverka samhället.