Hälsa och idrott åt alla
Projektet syftar till att undersöka hur deltagande i idrottsrörelsen och därigenom möjlighet till fysisk aktivitet och sociala relationer och nätverk påverkas och villkoras av olika faktorer. Projektet rymmer ett flertal studier som belyser olika perspektiv på frågan om inkludering och exkludering i idrottsrörelsen. Barn, föräldrar och ideella ledare utgör informanter där både kvalitativa och kvantitativa metoder används bland annat används photo elicitation, photovoice och enkäter.
Projektet knyter an till Agenda 2030 om rätten till jämlik hälsa. Av särskilt intresse är flickors deltagande och specifikt fokus riktas mot flickor med föräldrar födda utanför Europa. I projektet genomförs även en studie om hur Corona och medföljande direktiv påverkar idrottsrörelsen och då specifikt fotbollsverksamheten.
Flickor med föräldrar födda utanför Europa idrottar i mindre utsträckning än andra. Idrott har en viktig betydelse i barns tillvaro som för många bidrar till välmående, att skapa meningsfull sysselsättning, dagliga rutiner och att hitta nya vänner samtidigt som det är en källa till glädje och lek där barn får utlopp för sin energi. Barns valmöjligheter bestäms av deras historiska och sociala sammanhang som är mer trögrörligt än barnets egna och snabbare skiftande preferenser. Barnet har själv ett visst utrymme att bestämma om sin tillvaro men familjen utgör dess närmaste omgivning och föräldrarnas erfarenheter, förväntningar och uppfattningar kan därför vara avgörande för hur olika barn kommer att leva sina liv. Organisationen av idrottsrörelsen påverkar också deltagande där mer eller mindre medvetna mekanismer får betydelse för vem som deltar och när.
Exempel på en av projektets studier:
Hur föräldrars erfarenheter och uppfattningar om barn, hälsa och genus påverkar delaktighet i det mångkulturella Sveriges idrottsrörelse
Föräldrarnas klassbakgrund, utbildningsnivå och kulturella tillhörighet formar deras generella uppfattningar om barndomen och i vilken utsträckning den betraktas som en livsfas med ett värde i sig, eller i huvudsak som en period i livet då man lär sig färdigheter i förberedelse för vuxenlivet. När det gäller idrottande kan detta återspeglas i hur stort utrymme leken får i förhållande till tävlingsmoment, skillnader mellan könsroller och liknande. Eftersom mycket idrottande är uppdelat efter könstillhörighet men har historiska kopplingar till det manliga könsidealet är särskilt tjejidrottandet intressant att studera.
METOD
Undersökningen genomförs med hjälp av fokusgruppsintervjuer bland föräldrar med olika kulturell bakgrund för att fånga en mångfald av erfarenheter och uppfattningar om idrott, hälsa, barn och genus. Föräldrar väljs ut strategiskt för att intervjuas i sex olika grupper vars döttrar statistiken visar har lägre idrottsdeltagande än andra. Fäder och mödrar intervjuas i separata grupper om cirka fem personer på svenska, sorani (det vanligaste kurdiska språket), tigrinja och somali. Intervjuerna leds av språkkunniga moderatorer utifrån följande teman: Egna idrottserfarenheter och uppfattningar om barndom, hälsa, genus samt den svenska idrottsrörelsen. Intervjuerna sker med informerat samtycke och publiceras anonymiserat.
Referenser:
Kneck, Å., & Kassman, A. (2022). Fysisk aktivitet, idrott och hälsa bland flickor : Forskning med föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Skolhälsan, (4), 30–31. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9960
Kneck, Å., & Kassman, A. (2022). Uppfattningar om fysisk aktivitet, idrott, fritid och hälsa : Forskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen. Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor, (4). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9959
Kassman, A., & Kneck, Å. (2021). Idrott och hälsa bland flickor : Uppfattningar och erfarenheter bland föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Retrieved from Delegationen för migrationsstudier (Ju 2013:17) website: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9961
Kassman, A., & Kneck, Å. (2022). Doing childhood, doing gender, but not doing sports : Unorganized girls’ reflections on leisure time from a relational perspective. Childhood. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1177/09075682221088183
Kneck, Å., & Kassman, A. (2022). Organiserad idrott : viktig källa till fysisk aktivitet för många barn. Diabetesvård : tidning för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, 20–20. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9758
Kassman, A., Hvenmark, J., & Kneck, Å. (2021). Barn- och ungdomsfotboll under Coronapandemin : de svenska erfarenheterna visar att folkhälsa är mer än smittskydd. Socialmedicinsk Tidskrift, (1), 100–111. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8649
Kassman, A., & Kneck, Å. (2021). Doing it together. The dynamics of volunteer work in football clubs for children, the Swedish case. Soccer & Society, 1–14. https://doi.org/10.1080/14660970.2021.1953478
Kassman, A., & Kneck, Å. (2018). Hälsa och sociala relationer bland organiserade ungdomar : Integration och selektion. Socialmedicinsk Tidskrift, 95(5), 517–527. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7398
Kassman, A., & Kneck, Å. (2021) Health-promotive and exclusionary mechanisms in civil society – a critical review of the empirical support for Putnam’s view of social capital, Cogent Social Sciences, 7:1, 1953768, DOI: 10.1080/23311886.2021.1953768 (2021).
Samhällsfrågor att arbeta med i framtiden
Vi har kopplat våra utbildningar till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Detta är mål som du kan få verktyg att arbeta med i framtiden:
Om projektet:
Publicerade artiklar/inslag
Organiserad idrott - viktig källa till fysisk aktivitet för många barn (Tidningen Diabetesvård s. 20)
Unga och flickors idrottande i Hässelby (SR/P4 Stockholm)
Kneck, Å., & Kassman, A. (2023). Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten, (4), 612–620.
Kassman, A., & Kneck, Å. (2022). Doing childhood, doing gender, but not doing sports : Unorganized girls’ reflections on leisure time from a relational perspective. Childhood, 29(2), 172–186.
Kassman, A., & Kneck, Å. (2022). Doing it together. The dynamics of volunteer work in football clubs for children, the Swedish case. Soccer & Society, (6), 1–14.
Kneck, Å., & Kassman, A. (2022). Fysisk aktivitet, idrott och hälsa bland flickor : Forskning med föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Skolhälsan, (4), 30–31.
Kneck, Å., & Kassman, A. (2022). Organiserad idrott : viktig källa till fysisk aktivitet för många barn. Diabetesvård : tidning för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, 20–20.
Kneck, Å., & Kassman, A. (2022). Uppfattningar om fysisk aktivitet, idrott, fritid och hälsa : Forskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen. Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor, (4).
Kassman, A., Hvenmark, J., & Kneck, Å. (2021). Barn- och ungdomsfotboll under Coronapandemin : De svenska erfarenheterna visar att folkhälsa är mer än smittskydd. Socialmedicinsk Tidskrift, (1), 100–111.
Kassman, A., & Kneck, Å. (2021). [Review of Health-promotive and exclusionary mechanisms in civil society : A critical review of the empirical support for Putnam’s view of social capital]. Cogent Social Sciences, 7(1).
Kassman, A., & Kneck, Å. (2021). Idrott och hälsa bland flickor : Uppfattningar och erfarenheter bland föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Retrieved from Delegationen för migrationsstudier (Delmi)
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 29 januari 2024