Hälsa och idrott åt alla

Projektet syftar till att undersöka hur deltagande i idrottsrörelsen och därigenom möjlighet till fysisk aktivitet och sociala relationer och nätverk påverkas och villkoras av olika faktorer. Projektet rymmer ett flertal studier som belyser olika perspektiv på frågan om inkludering och exkludering i idrottsrörelsen. Barn, föräldrar och ideella ledare utgör informanter där både kvalitativa och kvantitativa metoder används bland annat används photo elicitation, photovoice och enkäter.

Projektet knyter an till Agenda 2030 om rätten till jämlik hälsa. Av särskilt intresse är flickors deltagande och specifikt fokus riktas mot flickor med föräldrar födda utanför Europa. I projektet genomförs även en studie om hur Corona och medföljande direktiv påverkar idrottsrörelsen och då specifikt fotbollsverksamheten.

Flickor med föräldrar födda utanför Europa idrottar i mindre utsträckning än andra. Idrott har en viktig betydelse i barns tillvaro som för många bidrar till välmående, att skapa meningsfull sysselsättning, dagliga rutiner och att hitta nya vänner samtidigt som det är en källa till glädje och lek där barn får utlopp för sin energi. Barns valmöjligheter bestäms av deras historiska och sociala sammanhang som är mer trögrörligt än barnets egna och snabbare skiftande preferenser. Barnet har själv ett visst utrymme att bestämma om sin tillvaro men familjen utgör dess närmaste omgivning och föräldrarnas erfarenheter, förväntningar och uppfattningar kan därför vara avgörande för hur olika barn kommer att leva sina liv. Organisationen av idrottsrörelsen påverkar också deltagande där mer eller mindre medvetna mekanismer får betydelse för vem som deltar och när.

Exempel på en av projektet studier:

Hur föräldrars erfarenheter och uppfattningar om barn, hälsa och genus påverkar delaktighet i det mångkulturella Sveriges idrottsrörelse

Föräldrarnas klassbakgrund, utbildningsnivå och kulturella tillhörighet formar deras generella uppfattningar om barndomen och i vilken utsträckning den betraktas som en livsfas med ett värde i sig, eller i huvudsak som en period i livet då man lär sig färdigheter i förberedelse för vuxenlivet. När det gäller idrottande kan detta återspeglas i hur stort utrymme leken får i förhållande till tävlingsmoment, skillnader mellan könsroller och liknande. Eftersom mycket idrottande är uppdelat efter könstillhörighet men har historiska kopplingar till det manliga könsidealet är särskilt tjejidrottandet intressant att studera.

METOD

Undersökningen genomförs med hjälp av fokusgruppsintervjuer bland föräldrar med olika kulturell bakgrund för att fånga en mångfald av erfarenheter och uppfattningar om idrott, hälsa, barn och genus. Föräldrar väljs ut strategiskt för att intervjuas i sex olika grupper vars döttrar statistiken visar har lägre idrottsdeltagande än andra. Fäder och mödrar intervjuas i separata grupper om cirka fem personer på svenska, sorani (det vanligaste kurdiska språket), tigrinja och somali. Intervjuerna leds av språkkunniga moderatorer utifrån följande teman: Egna idrottserfarenheter och uppfattningar om barndom, hälsa, genus samt den svenska idrottsrörelsen. Intervjuerna sker med informerat samtycke och publiceras anonymiserat.

Samhällsfrågor att arbeta med i framtiden

Vi har kopplat våra utbildningar till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Detta är mål som du kan få verktyg att arbeta med i framtiden:

FNs globala mål: God hälsa och välbefinnandeFNs globala mål: God utbildningFNs globala mål: Jämställdhet

Om projektet:

Kontaktperson:
Projektgrupp/medarbetare:
Tidsperiod: 2018 - pågående
Forskningsområde: Centrum för civilsamhällesforskning
Projektstatus: Pågående

Sidinformation

Senast uppdaterad:
24 maj 2022