Anna Klarare

Institutionen för vårdvetenskap

Titel: Lektor, Med. dr

Telefon: 076-636 50 88

E-post: anna.klarare@mchs.se

Adress: Marie Cederschiöld högskola, Box 11189, 100 61 Stockholm
Besöksadress: Stigbergsgatan 30

Arbetsområde

Annas huvudsakliga forskningsfråga rör hur vården bör organiseras för att åstadkomma en jämlik vård som främjar hälsa och välbefinnande samt lindrar lidande. Hennes forskning är fokuserad i två områden; dels Jämlik vård som främjar hälsa och lindrar lidande för personer med svår sjukdom och utsatthet samt Vårdorganisation och psykosocial arbetsmiljö - personalens perspektiv på förutsättningar och utmaningar för jämlik vård. Centralt är personer med svår sjukdom och/eller utsatthet som upplever livslidande, sjukdomslidande och/eller vårdlidande. Även hälso- och sjukvårdspersonal som individer och professioner, i mellanmänskliga relationer, är i fokus.

I det första forskningsområdet Jämlik vård som främjar hälsa och lindrar lidande för personer med svår sjukdom ingår två projekt: Jämlik vård till kvinnor som lever i hemlöshet – utveckling, genomförbarhet och implementering av interventioner samt Mat och måltider i livets sista tid. Båda projekten tar avstamp i erfarenheter av vård för att fokusera på möjligheter och hinder till jämlik vård som främjar hälsa och lindrar lidande. Vid projektuppstart har det arbetats med systematiska litteraturöversikter för att kartlägga och syntetisera evidens, identifiera kunskapsluckor och prioritera forskningsfokus i riktning mot kommande implementering av ny kunskap. Det övergripande syftet är att utforska innebörder av mat och måltider i livets sista tid från patienters och närståendes perspektiv, samt vidare att utforska hur specialistsjuksköterskor arbetar för att främja välbefinnande för personer med ätsvårigheter i livets sista tid. I projektet Mat och måltider i livets sista tid är syftet att utforska innebörder av mat och måltider i livets sista tid från patienters och närståendes perspektiv, samt vidare att utforska hur specialistsjuksköterskor arbetar för att främja välbefinnande för personer med ätsvårigheter i livets sista tid.

Det andra forskningsområdet beskriver två pågående projekt: Samskapad vård inom olika kontext i Japan – associationer mellan arbetsmiljö, psykosociala aspekter och hälsa samt Teamarbete inom den palliativa vården – kan vi förbättra effektivitet, patientupplevelse och personalnöjdhet. Målet är att dessa projekt i två skilda, tvärvetenskapliga forskargrupper ska kunna användas för systematisk implementering av strategier för effektivt teamarbete. Båda projekten fokuserar på hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av samarbete, samverkan eller teamarbete i utförande av jämlik vård som syftar till att främja hälsa och lindra lidande.

Akademiska meriter & examen

2021 Docent vid Marie Cederschiöld högskola
2016 Medicine dr, medicinsk vetenskap
2007 Fil. mag. vårdpedagogik
2003 Gymnasielärarexamen inriktning vård
1996 Legitimerad sjuksköterska

Andra uppdrag

Medlem i Regionala Cancercentrums Palliativa Råd
Medlem i Pedagogiskt Kollegium vid Marie Cederschiöld högskola

Avhandlingsarbete

Fokus i mitt avhandlingsarbete har varit teamarbete inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Teamarbete rekommenderas för organisation av palliativ vård bland annat av ledande aktörer inom palliativ vård, så väl internationellt som nationellt. I Socialstyrelsens kunskapsstöd anges att vi ännu inte har tydlig kunskap om bästa sättet att organisera teamets arbetssätt. Personer i behov av palliativ vård, och deras närstående, påverkas av hur vården organiseras och utförs. Forskningsresultaten från avhandlingen påvisar att inom specialiserade palliativa hemsjukvårdsteam i Sverige arbetar teammedlemmar integrerat med varandra. Patienter som vårdas hemma och deras närstående upplever trygghet och kontinuitet genom teamens arbete. Resultaten visar att väl fungerande team också är mer effektiva i sitt arbete. För att optimera teamarbete inom specialiserad palliativ hemsjukvård föreslås fokus på teameffektivitet genom att förtydliga roller och ansvar i teamet samt utveckla tydliga teamprocesser. Vidare att arbeta med tillgänglighet, förhållningssätt och lyhördhet som patienter och närstående menar innebär trygghet och vårdkontinuitet. Slutligen föreslås att kunskap, färdigheter och attityder för teamarbete är viktiga att utveckla genom gemensam utbildning för teammedlemmar samt att det är nödvändigt att prata och reflektera kring teamarbete för kvalitetsutveckling.

org.mozilla.javascript.Undefined@0

Sophie Gaber, Anna Klarare, Elisabet Mattsson, Andreas Karlsson Rosenblad (2022). A comparison of perceptions of caring behaviours among women in homelessness, Registered Nurses and nursing students.
Anna Klarare, Tommy Carlsson, Elisabet Mattsson (2022). Belonging to a community of care: Mothers' experiences of online peer support groups for parents having lost a child with congenital heart defects
Viktoria Wallin, Elisabet Mattsson, Pernilla Omerov, Anna Klarare (2022). Caring for patients with eating deficiencies in palliative care—Registered nurses' experiences: A qualitative study
Fiona Cameron, Anna Klarare, Anna Janze (2022). Ett värdigt liv i rörelse nära döden: Erfarenheter av en rörelsestig på en palliativ vårdavdelning (nr 9)
Daniel Wergeland, Kristine Harsten, Anna Klarare, Simen A. Steindal (2022). Hospital nurses' experiences of assessing health status changes in stem-cell transplanted patients in home care: A qualitative study
Anna Klarare, Ing-Britt Rydeman, Åsa Kneck, Elisabeth Bos Sparén, Elisabeth Winnberg, Birgitta Bisholt (2022). Methods and strategies to promote academic literacies in health professions: A scoping review
Åsa Kneck, Anna Klarare, Elisabet Mattsson, Martin Salzmann‐Erikson (2022). Reflections on health among women in homelessness: A qualitative study
Susanne Lind, Astrid Bengtsson, Anette Alvariza, Anna Klarare (2022). Registered nurses’ experiences of caring for patients in hospitals transitioning from curative to palliative care: A qualitative study
Johan Vamstad, Elisabet Mattsson, Anna Klarare (2022). Social rights and street-level services for women in homelessness: A qualitative study
Sophie Gaber, Andreas Karlsson Rosenblad, Elisabet Mattsson, Anna Klarare (2022). The relationship between attitudes to homelessness and perceptions of caring behaviours: a cross-sectional study among women experiencing homelessness, nurses and nursing students
Daniel Wergeland, Kristine Harsten, Anna Klarare, Simen A Steindal (2022). Title authors reply to letter to Editor 'Follow-up care after stem-cell transplant'
Josefine Agius, Anna Klarare, Elisabet Mattsson (2022). Trygg kan ingen vara: Elever som lever med skyddade personuppgifter
Simen A Steindal, Andréa Aparecida Goncalves Nes, Tove E. Godskesen, Susanne Lind, Alfhild Dihle, Anette Winger, Jane Österlind, Fredrik Solvang Pettersen, Heidi Holmen, Anna Klarare (2021). Advantages and Challenges in Using Telehealth for Home-Based Palliative Care: Protocol for a Systematic Mixed Studies Review
Anna Klarare, Mona Söderlund, Anna Wikman, Jenny McGreevy, Elisabet Mattsson, Andreas Rosenblad (2021). Caring Behaviors Inventory-24: translation, cross-cultural adaptation and psychometric testing for use in a Swedish context
Anna Klarare, Marléne Lindblad (2021). Covid-19-pandemins inverkan på samhällsstruktur: nationell gemensam digital utbildning för en vård och omsorg i kris
[Fulltext]
Viktoria Wallin, Pernilla Omerov, Elisabet Mattsson, Anna Klarare (2021). Experiences of food and mealtime from the perspective of patients with chronic life-limiting disease: a mixed-method systematic review
Fiona Cameron, Anna Janze, Anna Klarare (2021). Homecoming—Dignity Through Movement at the End of Life: A Qualitative Interview Study With Healthcare Professionals
Hanna Karlsson, Anna Klarare, Elisabet Mattsson, Johan Vamstad (2021). Låt berörda vara del i forskning
Elsa Karlsson, Anna Klarare, Elisabet Mattsson (2021). Låt våra hemlösa få bo på de tomma hotellen
[Fulltext]
Åsa Kneck, Elisabet Mattsson, Martin Salzmann-Erikson, Anna Klarare (2021). “Stripped of dignity” : women in homelessness and their perspectives of healthcare services: a qualitative study
Anna Klarare, Anna Wikman, Mona Söderlund, Jenny McGreevy, Elisabet Mattsson, Andreas Rosenblad (2021). Translation, Cross-Cultural Adaptation, and Psychometric Analysis of the Attitudes Towards Homelessness Inventory for Use in Sweden
Anna Klarare, Susanne Lind, Johan Hansson, Bjöörn Fossum, Carl Johan Fürst, Carina Lundh Hagelin (2020). Leadership in specialist palliative home care teams: A qualitative study
Cecilia Widberg, Birgitta Wiklund, Anna Klarare (2020). Patients’ experiences of eHealth in palliative care: an integrative review
Simen A. Steindal, Andréa Aparecida Gonçalves Nes, Tove Godskesen, Alfhild Dihle, Susanne Lind, Anette Winger, Anna Klarare (2020). Patients’ Experiences of Telehealth in Palliative Home Care: Scoping Review
Tommy Carlsson, Anna Klarare, Elisabet Mattsson (2020). Peer support among parents of children with congenital heart defects: A qualitative analysis of written responses submitted via an online survey
Pernilla Omerov, Åsa Gransjön Craftman, Elisabet Mattsson, Anna Klarare (2019). Homeless persons' experiences of health- and social care: A systematic integrative review
Anna Klarare (2019). Kommunikation i palliativ vård
Anna Klarare, Johan Hansson, Bjöörn Fossum, Carl Johan Fürst, Carina Lundh Hagelin (2019). Team type, team maturity and team effectiveness in specialized palliative home care: an exploratory questionnaire study
Anna Klarare, Birgit H. Rasmussen, Bjöörn Fossum, Johan Hansson, Carl Johan Fürst, Carina Lundh Hagelin (2018). Actions helping expressed or anticipated needs: Patients with advanced cancer and their family caregivers' experiences of specialist palliative home care teams.
Anna Klarare (2018). Teamarbete i palliativ vård
[Fulltext]
Carina Lundh Hagelin, Anna Klarare, Carl Johan Fürst (2018). The applicability of the translated Edmonton Symptom Assessment System: Revised [ESAS-r] in Swedish palliative care
Anna Klarare, Birgit, H. Rasmussen, Bjöörn Fossum, Carl Johan Fürst, Johan Hansson, Carina Lundh Hagelin (2017). Experiences of security and continuity of care: patients' and families' narratives about the work of specialized palliative home care teams
Ingela Beck, Ulrika Olsson Möller, Marlene Malmström, Anna Klarare, Henrik Samuelsson, Carina Lundh Hagelin, Birgit Rasmussen, Carl Johan Fürst (2017). Translation and cultural adaptation of the Integrated Palliative care Outcome Scale including cognitive interviewing with patients and staff
Anna Klarare (2016). Specialized palliative home care teams: Complementary perspectives of team functions and influences on patients and families
Anna Klarare, Bjöörn Fossum, Carl Johan Fürst, Carina Lundh Hagelin (2015). Translation and cultural adaptation of research instruments - guidelines and challenges: An example in FAMCARE-2 for use in Sweden
Anna Klarare Ljungberg, Carina Lundh Hagelin (2013). Möjligheter & utmaningar för teamarbete i palliativ vård
[Fulltext]
Anna Klarare, Carina Lundh Hagelin, Carl Johan Fürst, Bjöörn Fossum (2013). Team interactions in specialized palliative care teams: a qualitative study
[Fulltext]

Sidinformation

Senast uppdaterad:
14 september 2022