Arbetsområde

Annas huvudsakliga forskningsfråga rör hur vården bör organiseras för att åstadkomma en jämlik vård som främjar hälsa och välbefinnande samt lindrar lidande. Hennes forskning är fokuserad i två områden; dels Jämlik vård som främjar hälsa och lindrar lidande för personer med svår sjukdom och utsatthet samt Vårdorganisation och psykosocial arbetsmiljö - personalens perspektiv på förutsättningar och utmaningar för jämlik vård. Centralt är personer med svår sjukdom och/eller utsatthet som upplever livslidande, sjukdomslidande och/eller vårdlidande. Även hälso- och sjukvårdspersonal som individer och professioner, i mellanmänskliga relationer, är i fokus.

I det första forskningsområdet Jämlik vård som främjar hälsa och lindrar lidande för personer med svår sjukdom ingår två projekt: Jämlik vård till kvinnor som lever i hemlöshet – utveckling, genomförbarhet och implementering av interventioner samt Mat och måltider i livets sista tid. Båda projekten tar avstamp i erfarenheter av vård för att fokusera på möjligheter och hinder till jämlik vård som främjar hälsa och lindrar lidande. Vid projektuppstart har det arbetats med systematiska litteraturöversikter för att kartlägga och syntetisera evidens, identifiera kunskapsluckor och prioritera forskningsfokus i riktning mot kommande implementering av ny kunskap. Det övergripande syftet är att utforska innebörder av mat och måltider i livets sista tid från patienters och närståendes perspektiv, samt vidare att utforska hur specialistsjuksköterskor arbetar för att främja välbefinnande för personer med ätsvårigheter i livets sista tid. I projektet Mat och måltider i livets sista tid är syftet att utforska innebörder av mat och måltider i livets sista tid från patienters och närståendes perspektiv, samt vidare att utforska hur specialistsjuksköterskor arbetar för att främja välbefinnande för personer med ätsvårigheter i livets sista tid.

Det andra forskningsområdet beskriver två pågående projekt: Samskapad vård inom olika kontext i Japan – associationer mellan arbetsmiljö, psykosociala aspekter och hälsa samt Teamarbete inom den palliativa vården – kan vi förbättra effektivitet, patientupplevelse och personalnöjdhet. Målet är att dessa projekt i två skilda, tvärvetenskapliga forskargrupper ska kunna användas för systematisk implementering av strategier för effektivt teamarbete. Båda projekten fokuserar på hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av samarbete, samverkan eller teamarbete i utförande av jämlik vård som syftar till att främja hälsa och lindra lidande.

Akademiska meriter & examen

2021 Docent vid Marie Cederschiöld högskola
2016 Medicine dr, medicinsk vetenskap
2007 Fil. mag. vårdpedagogik
2003 Gymnasielärarexamen inriktning vård
1996 Legitimerad sjuksköterska

Andra uppdrag

Medlem i Regionala Cancercentrums Palliativa Råd
Medlem i Pedagogiskt Kollegium vid Marie Cederschiöld högskola

Avhandlingsarbete

Fokus i mitt avhandlingsarbete har varit teamarbete inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Teamarbete rekommenderas för organisation av palliativ vård bland annat av ledande aktörer inom palliativ vård, så väl internationellt som nationellt. I Socialstyrelsens kunskapsstöd anges att vi ännu inte har tydlig kunskap om bästa sättet att organisera teamets arbetssätt. Personer i behov av palliativ vård, och deras närstående, påverkas av hur vården organiseras och utförs. Forskningsresultaten från avhandlingen påvisar att inom specialiserade palliativa hemsjukvårdsteam i Sverige arbetar teammedlemmar integrerat med varandra. Patienter som vårdas hemma och deras närstående upplever trygghet och kontinuitet genom teamens arbete. Resultaten visar att väl fungerande team också är mer effektiva i sitt arbete. För att optimera teamarbete inom specialiserad palliativ hemsjukvård föreslås fokus på teameffektivitet genom att förtydliga roller och ansvar i teamet samt utveckla tydliga teamprocesser. Vidare att arbeta med tillgänglighet, förhållningssätt och lyhördhet som patienter och närstående menar innebär trygghet och vårdkontinuitet. Slutligen föreslås att kunskap, färdigheter och attityder för teamarbete är viktiga att utveckla genom gemensam utbildning för teammedlemmar samt att det är nödvändigt att prata och reflektera kring teamarbete för kvalitetsutveckling.