Betydelsen av förstärkt stöd under rättsprocessen till kvinnor som utsätts för våld i nära relationer

År 2010 gjordes runt 24 500 polisanmälningar om mäns våld mot kvinnor i nära relation . Det polisanmälda våldet är dock bara en bråkdel av det verkliga våldet. Mörkertalet är stort. Uppskattningsvis blir ungefär en femtedel av våldet polisanmält (Nilsson 2002). Anledningarna till att kvinnor inte polisanmäler våldet kan vara många.

En anledning kan vara att man visserligen vill att våldet ska upphöra, men att man egentligen inte är intresserad av att mannen ska straffas (Brå 2009). Andra förklaringar kan handla om kvinnornas bristande förtroende för rättsväsendet, känslor av skuld och skam eller rädsla för att våldet ska öka. Mindre än en fjärdedel av gjorda anmälningar leder till åtal och en viktig faktor för att åtal ska väckas är kvinnans egen medverkan i polisutredningen (Brå 2008). Det är förvisso åklagaren som bestämmer om åtal ska väckas – oavsett vad kvinnan tycker. Forskningen visar att kvinnans medverkan är viktig för att brottet ska kunna styrkas. Att göra en polisanmälan och stå fast vid den är ofta inte enkla beslut för kvinnan (Brå 2008). Många vittnar om att de känt sig ensamma och utlämnade. Stöd till brottsoffer har lyfts fram i flera olika sammanhang. Rikspolisstyrelsens projekt KARIN i Malmö är ett exempel på samverkansprojekt för att stödja våldsutsatta kvinnor. Relationsvåldscentrum (RVC) i Västerorts polismästardistrikt utanför Stockholm är ett annat exempel. Vad händer när man ger stöd i samband med rättsprocessen? På vilket sätt påverkas kvinnan och leder det till att fler åtal kan väckas?

Sedan mitten av 2007 erbjuder Relationsvåldscentrum vid Västerorts polismästardistrikt ett förstärkt stöd under rättsprocessen till personer som är utsatta för relationsvåld. Den huvudsakliga målgruppen är kvinnor som utsatts för våld av en man hon har eller har haft en nära relation med. Relationsvåldcentrum tar även emot män som utsatts för våld i samkönade relationer samt kvinnor och män som utsatts för hedersrelaterat våld.

RVC ska motivera den brottsutsatta att inte fortsätta att utsätta sig för risk samt säkerställa att de får information om rättsprocessen. RVC:s verksamhet finns utvärderad i tre rapporter från Ersta Sköndal Bräcke högskola (Ekström & Berg, 2008, Ekström, 2009 samt Ekström, 2010). I dessa utvärderingar görs analyser av vad verksamheten har inneburit för brottsoffren och för de samverkande myndigheterna. Det har dock inte varit möjligt att studera RVC:s eventuella effekter på det rättspecifika arbetet eftersom utvärderingarna har haft snäva ekonomiska ramar. Det finns goda uppfattningar om att stödet från RVC leder till att förundersökningarna blir bättre, men om det faktiskt är så är inte undersökt.

I ett par studier från Brå (Brå 2008:25, 2009:12 och 2010:1) har våldsutsattas situation och upplevelser av rättsprocessen studerats. I rapporterna framkommer att de våldsutsatta upplever att de saknar stöd, att de ofta överväger att ”ta tillbaka sin anmälan” och att de bär ett stort ansvar för själva rättsprocessen samt att de saknar kunskap kring den. Sammantaget talar rapporterna från Brå för att den verksamhet som Relationsvåldcentrum bedriver borde få fler att medverka i förundersökningarna. Utvärderingarna av RVC visar att poliserna anser att deras arbete blir bättre när RVC har kontakt med brottsoffret eftersom de då kan fokusera mer på det polisiära och utredande delarna. Det talar för att det också borde resultera i fler ärenden som överlämnas till åklagare.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Studien tar sin utgångspunkt i den verksamhet som bedrivs inom ramen för Relationsvåldscentrum vid Västerorts polismästardistrikt i Stockholms län. Syftet är att undersöka vilka kvinnorna är som väljer att ta emot stöd från socionomerna på Relationsvåldscentrum (RVC) under rättsprocessen och på vilka sätt deras ärenden skiljer sig från de där kvinnor väljer att tacka nej till stöd. Syftet är också att undersöka hur kvinnans medverkan och stöd från RVC eventuellt påverkar brottsutredningen.

De frågeställningar som studien söker svar på är:
1. Hur kan man förstå Relationsvåldscentrums betydelse för rättsprocessen?
2. Vad kännetecknar de ärenden i vilka kvinnorna får stöd från RVC?

TIDIGARE FORSKNING OM STÖD UNDER RÄTTSPROCESSEN

Verksamheten vid Relationsvåldscentrum (RVC) vid Västerorts polismästardistrikt har utvärderats av Veronica Ekström. Utvärderingarna finns publicerade i tre utvärderingsrapporter samt en arbetsrapport där verksamheten diskuteras utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.

FINANSIERING OCH TIDSPLAN

Projektet finansieras av Brottsoffermyndigheten. En första delrapport, baserad på en studie av polisens förundersökningsmaterial, kommer att publiceras under våren 2012. Den andra och sista delrapporten publiceras under våren 2013. I den kommer kvinnor som gjort en polisanmälan om våld i nära relation att intervjuas om deras erfarenheter av rättsprocessen och stöd i samband med den.