Arbetsområden

Veronica Ekström är socionom och fil. dr. i socialt arbete och arbetar som lektor. Framförallt undervisar hon på Socionomutbildningens tredje termin Välfärdsrättsliga verktyg i socialt arbete, vilken hon också är terminsansvarig för. Veronica är också involverad i de olika moment som handlar om våld i nära relationer på socionomutbildningen. Veronica har ett stort intresse för högskolepedagogiska frågor och har både grundläggande högskolepedagogisk utbildning och utbildning i nätbaserad undervisning. År 2020 tilldelades Veronica Ersta Sköndal Bräcke högskolas pedagogiska pris.

Veronica har sedan ett par år tillbaka ett samarbete med Uppdragsutbildningsenheten och utvecklat kurserna Våld i nära relationer – utreda, bedöma och förstå, Att organisera arbetet med våld i nära relationer – ansvar, ledarskap och organisation samt Att examinera och inkludera kunskap om särskilt utsatta livsvillkor inom examensmålet ’visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer’. Den sistnämnda ges 2019/2021 på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. Veronica medverkar också vid Nationellt Centrum för kvinnofrids utbildningar om våld i nära relation.

FORSKNING

Veronica disputerade 2016 och avhandlingen har titeln Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas.

PÅGÅENDE FORSKNING

Under åren 2016-2021 deltar Veronica i ett forskningssamarbete tillsammans med forskare vid Karolinska institutet som handlar om nätbaserad behandling för personer med problematisk alkoholkonsumtion och deras anhöriga. I ett flertal studier undersöks uppfattningar hos såväl brukare som behandlare.

Under åren 2020-2026 deltar Veronica i institutionens stora forskningsprogram om att skapa förutsättningar för, samt bidra till utvecklingen av ett barncentrerat samordnat interventionssystem mot våld mot barn i nära relationer med fokus på socialt arbete. Programmet finansieras av Forte. Bland annat leder Veronica ett tre-årigt forskningsprojekt om skyddat boende och konstruktionen av kvalitet i gränslandet mellan socialtjänst, ideell sektor och näringsliv, tillsammans med Johan Hvenmark. Trots att skyddat boende är en av de kanske mest centrala insatserna för personer som har utsatts för våld i nära relation, är det en verksamhet som är relativt outforskad i Sverige. Skyddade boenden drivs idag av såväl kommuner som ideella och privata aktörer och platser köps inom ramen för den kommunala socialtjänsten. Från att ha varit en verksamhet där ideella aktörer, inte minst i form av kvinnojoursrörelsen, har varit mycket framträdande, har en förskjutning skett mot allt fler privata aktörer. En central aspekt av konkurrensutsättningar och upphandlingar är kvalitet, det vill säga, kvaliteten på den välfärd som produceras. Syftet med det aktuella projektet att undersöka hur berörda aktörer i offentlig förvaltning, vinstdrivande företag och ideella organisationer men också våldsutsatta personer konstruerar kvalitet i förförhållande till skyddat boende. Utifrån en övergripande kvalitativ fallstudiedesign undersöks fem kommuner där dokument och erfarenheter från såväl kommunala tjänstemän och politiker som ideella organisationer, privata aktörer och våldsutsatta personer analyseras. Studiens resultat kommer att kunna användas för att utveckla såväl offentliga, som privata och ideella aktörers arbete med stöd till brottsoffer och i synnerhet kring den specifika formen av stöd som skyddat boende innebär för personer som utsatts för våld i nära relation.