Folkhögskoledeltagarna och deras medborgerliga engagemang

Syftet med den här studien var att betrakta och försöka fånga folkhögskoledeltagarna som samhällsmedborgare och deras engagemang i olika former. Studien genomfördes på uppdrag av Folkbildningsrådet, som en parallell satellitstudie till befolkningsstudien som Ersta Sköndal Bräcke högskola gjorde 2019. Tack vare denna ansats kunde folkhögskoledeltagare jämföras med befolkningen i stort, vilket är unikt.

I studien framkom ett spritt och omfattande ideellt engagemang bland deltagarna, inte minst på allmän men också på särskild kurs. En del av engagemanget tar sig tydliga politiska uttryck. En stor del av engagemanget fortsätter ske genom traditionella kanaler och med traditionella folkrörelseförtecken, samtidigt som det finns en mer omfattande aktivitet över internet och via nätverk än bland människor i allmänhet. Jämställdheten när det gäller engagemang bland folkhögskoledeltagarna är anmärkningsvärd hög, och deltagare med utländsk bakgrund gör insatser i påfallande hög grad.

Samtidigt är det till exempel nära hälften av deltagarna på allmän kurs som aldrig någonsin har gjort några ideella insatser, vare sig före folkhögskolevistelsen eller vid intervjutillfället. Vi lyckas endast i viss utsträckning fördjupa förståelsen för varför vissa med till synes begränsade resurser fångas upp och kommer att bli aktiva medan andra fortsätter att inte göra några sådana här slags insatser.

Ett antagande om att det finns en koppling mellan deltagarnas ideella engagemang och folkhögskolan bekräftades. Undersökningen identifierade en konkret infrastruktur av till synes enkla strukturer och arbetssätt som efterfrågar och drar deltagarna in i ett medborgerligt engagemang. Utifrån det verkar folkhögskolan kunna förstås som ett eget mikrokosmos där ett sammanhang av idéer och ideal kring engagemang har översatts i konkreta infrastrukturer för exempelvis den gemensamma fritiden, internatboendet och deltagarinflytande. Här uppmärksammar vi särskilt traditionen och arbetssättet av att ”bara göra” som både lärare och deltagare ofta hänvisar till och som vi menar är centralt. När folkhögskolan lyckas använda sig av ett pedagogiskt arbetssätt där det är nära mellan teoretisk undervisning och handfast praktik så förefaller detta bidra till deltagarnas medborgerliga färdigheter i form av exempelvis förmåga att kommunicera och av att praktiskt organisationsarbete utvecklas. Sammantaget har vi visat på ett antal betingelser och faktorer som kan bidra till att dämpa och till och med tränga undan betydelsen av de socioekonomiska faktorer som i folkhögskoledeltagarnas fall skulle tala för ett lågt engagemang.

Modell för hur folkhögskolan kan bidra till ideellt engagemang

Resultaten från den här studien ger oss möjlighet att presentera konturerna till en form av sekventiell modell som kan leda fram mot ett engagemang:

  • Deltagarna uppfattar att de ”får vara sig själva”, känna sig accepterade och bli sedda och bekräftade i detta,
  • det här leder till att en del deltagare får hjälp med att grundlägga eller förstärka en resurs som består av en ökad tro på sig själv och sin förmåga,
  • detta gör i sin tur att de kan ta aktiv del i undervisningen där de genom ett ”praktiknära” arbetssätt får syn på sin omvärld och lär sig träna sina medborgerliga färdigheter,
  • med detta som grund möter de sedan en utbyggd infrastruktur och lokal omvärld som öppnar för eller efterfrågar deras deltagande
  • genom vilken de dras med i vardagsnära aktiviteter och in i ett medborgerligt engagemang.

Boken Ett engagerande mikrokosmos – Folkhögskoledeltagare och deras samhällsengagemang finns att läsa och att beställa i tryckt form hos Folkbildningsrådet.

Samhällsfrågor att arbeta med i framtiden

Vi har kopplat våra utbildningar till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Detta är mål som du kan få verktyg att arbeta med i framtiden:

FNs globala mål: God hälsa och välbefinnandeFNs globala mål: God utbildningFNs globala mål: Jämställdhet

Om projektet:

Kontaktperson:
Projektgrupp/medarbetare:
Tidsperiod: 2019-2021
Forskningsområde: Centrum för civilsamhällesforskning
Projektstatus: Pågående
Finansiär: Folkbildningsrådet

Sidinformation

Senast uppdaterad:
21 januari 2022