Marianne af Malmborg: "Civilsamhället är en betydelsefull aktör i forskningsfinansiering"

När Sällskapet De Gamlas Vänner beslutade sig för att för första gången finansiera forskning, föll valet på ett projekt vid Marie Cederschiöld högskola som ska undersöka hur musik kan främja livskvalitet för personer med demenssjukdom. Marianne af Malmborg, från sällskapet, har en lång erfarenhet inom ideella organisationer som arbetar med forskningsfinansiering, bland annat som generalsekreterare för Cancerfonden. Här delar hon med sig av sina tankar om den ideella sektorns roll i forskningsfinansiering.

Sällskapet De Gamlas Vänner bildades redan 1895, då i syfte att driva boende för äldre personer som inte kunde försörja sig själva. Marianne af Malmborg berättar att engagemanget för äldre har varit en bärande del i organisationens arbete, och att det första steget mot att finansiera ett forskningsprojekt om äldre togs när sällskapet inledde ett samarbete med Ersta diakoni.

– Det här är en process som har pågått i ett antal år och började med att vi samarbetar med Ersta diakoni i ett projekt som heter Akademiskt äldreboende. Tanken med det, vilket jag och sällskapet bejakar, är att man tar tillvara erfarenheterna inom vårdforskningen och tillämpar dem i praktisk handling när det gäller omsorg om äldre, säger hon.

Förändring inom äldreomsorgen

Det var just viljan att skapa konkret förändring inom äldreomsorgen som fick sällskapet att vända sig till Marie Cederschiöld högskola med en förfrågan om möjliga forskningsidéer. Rektor och forskare vid lärosätet, däribland Ingrid Hellström, presenterade då Music in Mind som ett alternativ. Programmet hade sedan tidigare etablerats i Manchester, Storbritannien, och en pilotstudie hade nyligen genomförts i Skåne där svenska musiker utbildades av kollegor från Manchester Camerata.

– Som uppföljning på projektet med Ersta diakoni insåg vi att det är mycket man kan göra inom högskolan också som kan ge effekt ute i det praktiska arbetet. Ska man få fram bra forskning så ska man ju prata med de som forskar. Vi pratade helt enkelt med högskolans rektor och bad honom att inventera vad det kan finnas för forskningsuppslag som kan möta vårt önskemål. Det var då Ingrid Hellström redovisade Music in Mind, säger Marianne.

För sällskapet var syftet med att finansiera projektet inte bara att bidra till ny forskning, utan att se till att resultaten skulle kunna göra skillnad – i Sverige och på sikt även internationellt. Marianne beskriver att musikens roll för hälsa och livskvalitet ofta tas för given, men sällan undersöks vetenskapligt i relation till demens.

vikten av ideella finansiärer

– Vi hoppas på ökad kunskap. Om resultatet visar på att musik gör skillnad, så kanske det här forskningsprojektet går att spinna vidare på i andra länder, kanske i Norden. Förhoppningsvis ska vi kunna säga att de här pengarna gjorde skillnad för äldre. Det är betydligt svårare att samla in pengar till projekt om äldre, så då tänkte vi att det är ett hål som kan behöva fyllas.

Marianne betonar vikten av att ideella och privata finansiärer engagerar sig i forskning, inte minst eftersom civilsamhällets närvaro kan skapa ett närmare band mellan forskning och praktik.

– De statliga forskningsfinansiärerna har resurser men är bundna vid väldigt många regelverk. Många ideella föreningar har långt från stora resurser, men jag tror att det är en viktig markering mot statliga institutioner att civilsamhället också är en betydelsefull aktör i det här. Forskningen kan nog uppfattas som mer närliggande när civilsamhällesorganisationer har varit med och bidragit.

När det gäller framtiden, ser sällskapet möjligheter att engagera sig i fler forskningsprojekt.

– Man kan inte samla kapital på hög och inte göra något av avkastningen. Det finns säkert andra projekt om kulturens betydelse för hälsan eller andra projekt om demens som vi skulle kunna finansiera. Vi hoppas också att det här projektet ska väcka nya forskningsidéer på högskolan, men forskningen får bäst förutsättningar om initiativet kommer från forskarna, säger Marianne.

Rapportera om forskningen

Till andra ideella verksamheter som funderar på att finansiera forskning, ger Marianne rådet att ha en gemensam och transparent plan med lärosätet, från början till slut.

– En förening som bestämmer sig för att stödja forskning bör redan i inledningen av processen med ett lärosäte gå fram med varför de vill stötta projektet. Forskning uppfattas ofta som otroligt teoretisk och det behöver den ju naturligtvis vara i många fall, men det gör också att folk tar avstånd och inte alltid förstår vilken betydelse forskningen har. Det är bra om man genom att rapportera om forskningen kan minska det stora gapet mellan forskningsberget och de som egentligen berörs av att forskningen ger resultat.