Lärarnas insikter från vården i Norrbotten stärker vårdutbildningen

Under sommaren vikarierade tre lärare från Marie Cederschiöld högskola inom vården i Norrbotten. De tar med sig viktiga insikter om att arbeta som sjuksköterska i glesbygdsområden in i höstterminen och sjuksköterskeutbildningarna.

Region Norrbotten genomförde tidigare i år rekryteringskampanjen “Sveriges bästa sommarjobb” för att rekrytera sommarpersonal till vårdyrken. Totalt anställdes 30 personer för att sommarjobba inom vården i Norrbotten, däribland tre sjuksköterskor och lärare från Marie Cederschiöld högskola: Anders Widmark, Anette Solem och Joel Lundgren.

Unika erfarenheter från landsbygden

Arbetet i Norrbotten har gett de tre medarbetarna erfarenheter som skiljer sig från tidigare arbetslivserfarenheter i större städer och andra regioner. En stor skillnad är de geografiska omständigheterna som påverkar vårdtransporter och jämlik vård.

– Skillnaderna är stora i förutsättningarna för jämlik vård mellan storstad och landsbygd på grund av långa avstånd och tillgång till laboratorier, röntgen, undersökningar och så vidare. Som patient kan du få resa fem timmar enkel resa för att få träffa en specialist. Hemvård är ofta inte möjligt på grund av avstånden. För att få behandling för till exempel hjärtinfarkt behövs långa transporter med både helikopter och flyg, säger Anette Solem, sjuksköterska och adjunkt, som arbetade inom akutsjukvården på Kiruna sjukhus.

Anders Widmark, studierektor vid Marie Cederschiöld högskola och sjuksköterska, tjänstgjorde på ambulansen i Pajala. Han beskriver liknande utmaningar, även för ambulansen.

– Långa transporter, begränsad tillgång till resurser, och den unika vårdsituation som uppstår när vården bedrivs i en vägburen enhet har gett mig viktiga insikter. Begreppet "lika vård" är inte alltid tillämpbart i praktiken, då de geografiska och logistiska skillnaderna i vårt land påverkar tillgången till och kvaliteten på vården, säger han.

Joel Lundgren, sjuksköterska och adjunkt, som arbetade på en psykiatrisk heldygnsavdelning i Gällivare betonar även de kulturella och språkliga skillnaderna.

– Skillnaden mellan Stockholm och Norrbotten är större än jag trodde, både geografiskt, kulturellt och språkligt, till exempel i relation till minoritetsspråken. Till undervisningen på högskolan kommer jag verkligen att ta med mig på vilket sätt kan jag som sjuksköterska kan bidra till att vården är likvärdig i olika situationer, säger han och fortsätter:

– Drömmen vore att få till verksamhetsförlagd utbildning i hela landet för de studenter som så önskar. Det skulle bredda kompetensen hos våra studenter och bidra till att vi som högskola omsätter våra visioner i praktiken. I det vardagliga arbetet i närtid har jag utökat antalet konkreta fallbeskrivningar i kursernas seminarium, examinationer och workshopar.

Stärkt vårdutbildning

Anette och Anders ser också att högskolan bör utveckla undervisningen ytterligare för att ge studenterna de förutsättningar som krävs för att klara yrket oavsett var i landet de kommer att arbeta. Anders Widmark menar även att det finns behov av mer forskning på vård i glesbygd:

– Dessa erfarenheter skulle kunna användas för att skapa mer realistiska och anpassade utbildningsmoment för våra studenter. Det är viktigt att våra studenter får en förståelse för de skillnader som finns i vården beroende på geografi och kontext. Jag ser också en möjlighet att skapa mer riktad forskning kring vård i glesbygd och hur vi kan förbättra jämlik vård trots de svåra förutsättningarna. Förhoppningsvis kan vi framåt arbeta för att integrera dessa insikter i våra kursplaner och diskutera hur vi kan förbereda våra studenter för arbete i alla typer av vårdmiljöer, inte minst i avlägsna och resursbegränsade områden.