Debattartikel

Låt oss förbättra den civila beredskapen nu

Vi tror att en framgångsrik civil beredskap tar sin utgångspunkt i det lokala, tar stöd av forskningsbaserad kunskap och tydligt förankras hos allmänheten – i det civila samhället. Därför föreslår vi nu ett nationellt utbildningsprogram, skriver Roger Klinth och Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola.

Försvarsberedningens nyutkomna rapport Kraftsamling (DS 2023:34) inleds med en uppmaning om att gå från ord till handling. Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut och beredskapen och förmågan inom det civila försvaret måste öka skyndsamt, konstaterar man. Det är tydligt hur rapporten andas frustration över hur alltför mycket tid läggs på planering och utredning och alltför lite på genomförande.

Vi kan och vill bidra!

Vid Marie Cederschiöld högskola har vi i mer än 30 år studerat hur människor organiserar sig i ideella föreningar: hur organisationer leds, vad de gör och vilken roll de har i förhållande till stat, regioner och kommuner. Vi gör regelbundet stora nationella undersökningar kring hur människor engagerar sig i civilsamhället och vilken tillit de har till varandra och sin omgivning. Vi driver Centrum för civilsamhällesforskning, som sedan länge är den största kunskapsaktören i Sverige när det gäller människors ideella organisering.

Under senare år har vi fått omfattande uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kring civilsamhällets roll i det nationella beredskapsarbetet, och vi studerar just nu det civila samhället i Ukraina för att skapa ytterligare kunskap.

Vi är vana vid att utbilda och samverka med det omgivande samhället, och vi tror att vår kunskap om människors organisering har en viktig plats när det nu gäller att stärka den svenska civila beredskapen.

Roger Klinth är rektor på Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola)

Magnus Karlsson är professor och chef på Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola.