Exempel på uppdragsutbildningar som kan anordnas på plats hos er eller på högskolan

Kontakta oss gärna för mer information om kursexemplen nedan eller om du är intresserad av en utbildning som inte finns här.

Nedan är en lista på utbildningar som redan finns färdiga.

Denna sida finns för att inspirera arbetsgivare till kursupplägg inom högskolans utbildnings- och forskningsprofil (socialvetenskap, vårdvetenskap, psykoterapi, teologi, kyrkomusik). ViIl du anmäla dig enskilt har vi aktuella kurser här

Inom ungdomsvården är ADAD idag det mest använda bedömningsinstrumentet. Det är en bedömningsmetod för unga med social problematik där missbruk intar en central del. Socialstyrelsens rekommenderar ADAD i sina riktlinjer för god missbruksvård, och framförallt som ett stöd i utredningsarbete, behandlingsplanering, uppföljning och utvärdering. Under den här högskolekursen får deltagarna lära sig att på ett praktiskt, smidigt och utifrån ett etiskt riktigt förhållningssätt genomföra en ADAD-inskrivningsintervju samt få kunskap om instrumentets andra delar och hur de kan användas.

Efter genomförd utbildning ska kursdeltagaren på egen hand med hjälp av manualen kunna genomföra, skatta och ge feedback på inskrivningsintervjun. ADAD är kompatibelt med både BBIC och SAVRY.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Utbildningen behandlar relevant lagstiftning inom det arbetsrättsliga området. Under utbildningen ägnas särskild uppmärksamhet åt att identifiera och förklara arbetsrättslagstiftningens källor samt tillämpning av aktuell lagstiftning i det praktiska arbetet som chef. Vid kursen behandlas bland annat Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), Lag om anställningsskydd (LAS), Semesterlag (SemL), Föräldraledighetslag, Diskrimineringslag och Kollektivavtal.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Våld i nära relationer är ett mångfasetterat och allvarligt samhällsproblem. Det är ett folkhälsoproblem, ett jämställdhetsproblem, ett socialt problem, ett samhällsekonomiskt problem och en brottslig handling. I och med skärpta krav vad gäller socialtjänstens arbete med våld i nära relationer och ökade krav på kompetens ökar också behovet av kunskap om bland socialtjänstens chefer. Kursen ger kunskap i hur arbete med våld i nära relationer kan organiseras på bästa sätt för att skapa förutsättningar för ett rättssäkert arbete, men också verktyg för chefer att hantera det ofta svåra arbetet med den här typen av ärenden där fara för klienters liv kan stå på spel.

De områden som behandlas i kursen är:
- betydelsen av olika förklaringsmodeller till våld i nära relationer
- socialtjänstens arbete med stöd till våldsutsatta i juridik, teori,
forskning och praktik
- förutsättningar för rättssäkert arbete med våld i nära relationer
- konsekvenser av att arbeta med våld i nära relationer för
socialarbetare

Kontakt: Studierektor, Lisa Lundberg, lisa.lundberg@mchs.se, 070-498 60 98

Under kursen kommer aktuella teorier och kunskap om barns sorg, reaktioner och strategier att presenteras. Teman som barns och vuxnas sorg - likheter och skillnader, sorg i familjesystem, barns sorg i olika åldrar, genusperspektiv på barns sorg, sorg efter traumatisk förlust, syskonförluster, kamratförluster samt teorier om bemästring, grupp och gruppledarrollen samt ritens betydelse och livsåskådning kommer att belysas. Praktiska och konkreta metoder, som tematiska övningar och lekar samt hur man planerar, startar och leder stödgrupp för barn i sorg.


Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Kursen förmedlar en bred kunskap inom området sexuell övergreppsproblematik hos barn och ungdomar och utgår från den kunskap som finns gällande förekomst, bakgrund, riskfaktorer för återfall i sexuella övergrepp och de erfarenheter som samlats på specialistmottagningar runt om i landet.

Målet med utbildningen är att deltagarna ska få en god teoretisk grund om problematiken för att bedöma och besluta om insatser och behov hos unga med sexuell övergreppsproblematik. Vidare ges praktiska exempel på hur denna kunskap kan användas i sedvanlig bedömning och behandling i olika sammanhang. Alla lärare har gedigen erfarenhet från forskning alternativt kliniska sammanhang gällande bedömning och riskfaktorer, behandling samt familjearbete.

Målet med utbildningen är att deltagarna ska utveckla praktisk och teoretisk kunskap om samtal med fokus på följande områden:
• sexuella övergrepp generellt och förekomst av sexuella övergrepp av barn och unga,
• unga som förgriper sig sexuellt – en heterogen grupp med olika behov,
• insatser och behov hos barn med sexuella beteendeproblem,
• riskfaktorer för återfall i sexuella övergrepp,
• skydd – vad behövs för att minimera risken för nya övergrepp,
• behandling för tonåringar som har förgripit sig sexuellt,
• sexuella beteendeproblem och egen traumatisering eller andra psykiatriska svårigheter,
• syskonövergrepp - hur behöver man anpassa insatser när barnen hör till samma familj?,
• familjearbete - föräldrars behov av stöd när ett barn har förgripit sig sexuellt.


Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Kursen vänder sig endast till anställda biståndshandläggare/socialsekreterare inom Stockholm stad, Missbruk eller Socialpsykiatri.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas:
• delaktighets-, rättighets- och barnperspektiv,
• registerstudier kring barn som anhöriga: vilka är de, hur går det för dem,
• aktuell teoribildning och forskning om barn som anhöriga till föräldrar med egen problematik,
• modeller och metoder för att stödja barn och föräldrar utifrån ett barnperspektiv,
• en nära anhörigs bortgång,
• risk- och skyddsfaktorer.


Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Det sociala arbetet med utredningar och insatser som rör barn och ungdomar är komplext. Bedömningar av barns utsatthet och val av insatser i kombination med föräldrars och den omgivande miljöns perspektiv och erfarenheter ställer höga krav på socialarbetarens kompetens.

Utbildningen ger en fördjupning av teman och kunskapsområden som rör barns utveckling, anknytning och mentalisering ur ett ett familjesystemiskt perspektiv.

Under kursen behandlas:
• Barns och ungas utveckling, samspel
• Barns utveckling sett ur ett familjesystemiskt perspektiv
• Anknytning och Mentalisering.
• Barns anknytningsstrategier i familjehem och i adoptivfamilj

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Utbildningen syftar till att identifiera egna attityder och värderingar samt reflektera över eget bemötande och förhållningssätt i det professionella samtalet och mötet med äldre, anhöriga och andra vård- och omsorgsgivare. I fokus är deltagarnas yrkesroll, utvecklandet av ett etiskt förhållningssätt både som individ och som ett arbetslag samt teorier som förklarar det sociala och salutogena synsättets grunder.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Forskning visar att massage och mänsklig beröring har positiva effekter på välbefinnandet hos svårt sjuka och äldre personer. Beröring kan ha livsavgörande betydelse för hur människor upplever olika situationer. Oavsett om man tar emot eller ger mänsklig beröring påverkas det personliga måendet. Som vårdpersonal handlar det uteslutande om att öka välbefinnandet och lindra symtom hos sjuka personer.

En viktig aspekt är att det nu finns evidens som stärker förståelsen för att mänsklig beröring har fysiologiska effekter och att dessa påverkar varje persons upplevelse. Det ger oss incitament att motivera och argumentera för att beröring och massage borde vara en naturlig del i all omvårdand. I boken ”Massage och beröring – inspiration för äldreomsorgen” (2017) vänder sig Berit Seiger Cronfalk till all personal för att inspirera, ge stöd och motivera personal att se nyttan av att ge beröring och massage. Boken har skrivits för personal i äldreomsorgen men är tydligt överförbar till andra vårdsituationer.
De områden som behandlas i kursen är:

- beröringens fysiologi
- författningar
- existentiella aspekter (sårbarhet)
- närståendes behov
- vårdteamet
- värdighetsfrämjande omvårdnad
- praktiska övningar (hand, fot- och ryggmassage)

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Case managementmodellen fick hög aktualitet i Sverige och västvärlden i samband med den psykiatriska avinstitutionaliseringen på 1960- och 1970-talen. I grunden handlar det om att organisera olika stödinsatser så att de blir till en fungerande helhet för den enskilde. En särskild person, en case manager, har till uppgift att samordna systemets insatser och därmed minska problemet med att vården ofta är fragmentiserad.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas bland annat följande:

- Teoretiska och historiska utgångspunkter för CM, presentation av olika modeller inom CM, med fokus på Strenghs modellen
- Samordning av stödinsatser, en sammanhållen vård
- ACT-modellen (Assertive Community Treatment),
- Nationella riktlinjer,
- Kognitiva funktionshinder.
- Samsjukliga, dubbeldiagnoser och missbruk
- DCM 5
- Tekniska hjälpmedel
- Nätverksarbete
- Förändringsarbete, individ och organisation

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Kursen ger grundläggande kunskap om det civila samhällets historiska framväxt och dess relation till offentlig sektor. Du får fördjupad kunskap om situationen idag med nya styrformer och civilsamhällets samhällsnytta och särart. Kursen tar också upp konkreta exempel på samverkan mellan offentligt och civilt samhälle. Som deltagare får du utbyta erfarenheter med andra och fördjupa dig i undersökande uppgifter mellan kurstillfällena.

Kontakt: Studierektor, Pelle Åberg, pelle.aberg@mchs.se, 076-636 51 29

Biblioterapi handlar bland annat om att läsa, skriva och samtala i syfte att utforska, reflektera, få insikter och läka. Biblioterapi tillämpas för olika åldrar och inom en rad olika områden – till exempel inom hälso- och sjukvård, socialt arbete, psykiatri, skola, biblioteksväsende, diakoni och äldreomsorg. Biblioterapi är verksamt i förebyggande syfte eller som komplement i det psykoterapeutiska samtalet, inom familjeterapi, vid livskriser och rehabilitering. Kursen syftar till att inspirera och ge verktyg till att kunna använda biblioterapeutiska metoder i sitt arbete. Kursdeltagare kommer att få möjlighet att arbeta praktiskt i workshops samt planera för eget biblioterapeutiskt arbete.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Både inom socialt arbete, hälso-och sjukvård och barn och elevhälsa möter vi små barn som behöver stöd, hjälp och insatser av olika slag. Det krävs också ibland omfattande utredningar och insatser kring barn inom det sociala arbetet som får livsavgörande konsekvenser.

Bedömningar av barnets utsatthet och val av insatser som ska integreras med dess föräldrars och den omgivande miljöns perspektiv ställer höga krav på den professionelles kompetens. I detta arbete behövs både kunskap om vuxna, barn och relationerna dem emellan samt teoretisk kunskap om barns psykologiska utveckling. Detta kunskapsfält utvecklas i snabb takt och efterfrågan av kompetens är stort.

Utbildningen ger en fördjupning av teman och kunskapsområden som rör barns utveckling, anknytning och mentalisering. Den har ett familjesystemiskt perspektiv med både teoretiska och praktiska inslag. Teman som behandlas är:
• Barnets utveckling sett ur ett samspelsperspektiv
• Anknytning, mentalisering och affektreglering
• Barnets utveckling sett ur ett familjesystemiskt perspektiv
• Trauma och desorganiserad anknytning. Barn i familjehem och i adoptivfamilj
• Bedömning, utredning och behandling. Att samtala med barn
• Reflektioner över sin egen roll och sina reaktioner
• Introduktion av olika behandlingsmetoder och teorier
• Omsorgsförmåga hos föräldrar och andra vuxna
• Psykisk ohälsa i familjen
• Samverkan med andra myndigheter/samverkanspartners

Kontakt: Studierektor Hugo Waara, hugo.waara@mchs.se, 073-350 98 15

Hur kan vi bemöta och samtala med en människa som hamnar i en kris eller får ett livsproblem som känns oöverkomligt? Hur skapar vi mening i en sådan samtalssituation och hur uppstår meningslöshet? Vad är ett möte, en relation och ett samtal utifrån ett existentiellt vägledningsperspektiv. Vad innebär dialog, monolog, duolog samt direkt och indirekt kommunikation? I den här högskolekursen får deltagarna kunskap om och redskap för hur man kan bedriva existentiell vägledning i det egna arbetet. Utbildningen vänder sig till yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med mänskliga möten och relationer.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Att arbeta med SIP är någonting alla som omfattas av socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att göra när klienter med insatser eller behov av insatser från både kommun och landsting föreligger. När samverkan fungerar och insatser är av god kvalitét vet vi att klientens livssituation förbättras avsevärt, vi vet också att ju högre kvalitén är på de insatser som ges så ökar många gånger sannolikheten att klientens behov av insatser ska upphöra.

Kontakt: Studierektor Hugo Waara, hugo.waara@mchs.se, 073-350 98 15

Vi erbjuder en grundläggande utbildning i psykoterapi om 45 högskolepoäng.

Utbildningen kan ges med olika intktningar såsom tex KBT, Familjeterapi

Kontakt: Studierektor Hugo Waara, hugo.waara@mchs.se, 073-350 98 15

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har barn och unga i familjer där föräldrar eller annan vuxen i barnets direkta närhet har missbruksproblem, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom/skada eller som oväntat eller hastigt avlider rätt till information, råd och stöd. Bakgrunden är en medvetenhet om att barn och ungdomar som växer upp med föräldrar med problematiska levnadsförhållanden löper risk att själva utveckla egen problematik. Forskning hade dock visat på att en problematisk uppväxt inte behöver leda till svårigheter längre fram i livet utan att det handlar om ett komplext samspel mellan så kallade risk- och skyddsfaktorer.

Stöd i grupp är en form av insatts som funnits sedan 90-talet och vars framgångsfaktorer fått stöd i forskning. Allt fler kommuner erbjuder vid sidan av gängse insatser stödgrupper som en möjlighet att bistå och hjälpa barn och unga som växer upp under dessa svårigheter. Verksamheten har sin teoretiska utgångspunkt i risk och skyddsfaktors-forskningen och teorier om salutogenes och bemästringsstrategier.

Stödgrupperna är kunskapsförmedlande och avpassade efter ålder och problemområde. Metoden att låta barn från liknande sammanhang träffas i professionellt ledda grupper för att arbeta med aktuella teman, har visat sig vara bärkraftig.

Utbildningen till ledare för stödgrupper erbjuder föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och praktiska övningar och syftar till att kunna starta, leda och genomföra stödgrupp för barn och unga.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Familjevårdskonsulentens/familjehemssekreterarens uppgift är att rekrytera, stödja och handleda familjehem och kontaktfamiljer. I detta arbete ställs den yrkesverksamme inför situationer och frågeställningar som för det mesta är så svåra och komplicerade att inte endast en utväg kan anses vara rätta. Arbetet handlar om att stödja och handleda på ett sådant sätt att familjehemmen eller kontaktfamiljerna hittar (tillbaka till) sin egen kompetens och får tillgång till nya metoder och tankar som de kan utnyttja i sitt eget (vardagslivs-) arbete.

Efter avslutad kurs skall kursdeltagaren känna sig stärkt i sin handledande och stödjande roll och funktion gentemot familjehem och kontaktfamiljer samt ha fått:
- en vidgad teoretisk referensram kring handledningens olika aspekter
- en vidgad uppfattning om metoder och metodologi kring handledning
- insyn i kollegors olika sätt att handleda.

Kontakt: Studierektor, Maria Ingemarson, maria.ingemarson@mchs.se, 076-636 50

Utbildningen utgår från ett tvärvetenskapligt helhetsperspektiv där grundläggande modeller, teorier och arbetssätt för grupphandledning inom olika verksamheter presenteras. Teorier om handledning, grupputveckling, organisatoriskt perspektiv, samhällsutveckling, kunskapssyn, vuxenpedagogik och lärande är delar av kursinnehållet.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Att arbeta i människobehandlande yrken kan vara krävande och är ett avancerat arbete som kan medföra risker både för dig och för patienten/brukaren. Att kunna förebygga, förstå och bemöta aggressivt utmanande beteenden är viktigt både för att minimera och hantera hotfulla och våldsamma situationer på arbetsplatsen. Kursen baseras på teorier om lågaffektivt bemötande.

Utgångspunkten är att konfliktsituationer mellan människor ofta har sin grund i stress och svårigheter att hantera sina och andra känslor och en hög affektionsnivå. Det kan i sin tur leda till hotfulla och våldsamma uttryck. Sådana situationer kan både förebyggas och åtgärdas genom att bemöta personen med högaffektivt känsloläge med ett positivt och lugnande lågaffektivt uttryck. Kursen behandlar även hur människobehandlare kan handskas med, och reducera, sin egen stress och betydelsen av självkännedom i högaffektiva problemsituationer.

Med utgångspunkt från exempel ur praktiken identifierar vi risksituationer, ger konkreta verktyg för och hur du kan planera insatser och samtala så att du utvecklar ditt sätt att undvika hot- och våldsincidenter i vardagspraktiken. Du kommer att få träna aktivt på lågaffektivt bemötande och tillsammans med övriga kursdeltagare och kursledare få fall från den egna praktiken belysta och problematiserade.

Kursen ger även grundläggande arbetsmiljörättsliga kunskaper om arbetsgivarens ansvar och skyldigheter kring hot och våld på arbetsplatsen.

Nedan följer några exempel på moment som kommer att belysas:
- särskilt krävande människobehandlande yrken,
- arbetsmiljörätt,
- att förstå och hantera konflikter,
- lågaffektivt bemötande,
- metoder i ett mentaliserande förhållningssätt i arbetet med personer med utmanande
beteenden,
- arv och miljöns betydelse för kommunicering och stressreducering,
- risk- och behovsanalys.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Kursen innehåller bland annat rättssystemets uppbyggnad, personrätt, avtalsrätt, upphandling, förvaltningsrätt (särskilt inom hälso- och sjukvårdssektorn), regler om allmän handling och sekretess, förutsättningarna för skadeståndsansvar och andra påföljder (såväl vid kontraktsbrott som vid t ex behandlingsskador).

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Kursen ger fördjupande kunskaper inom gerontologi och geriatrik samt belyser multifarmaci och läkemedelsbehandlingens påverkan hos den åldrande människan. Utbildningen fokuserar också på att kursdeltagarna ska få fördjupade kunskaper om den äldre människans individuella behov ur ett värdighetsbefrämjande omvårdnadsperspektiv med ett salutogent arbetssätt.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Hur ska vi kunna fokusera salutogent arbete med en uråldrig hjärna som främst letar efter problem? Vad är lagom ovanligt ledarskap? Hur kan kreativitet, rörelse och reflektion vara till hjälp i individers och gruppers lärande och utveckling? Vad underlättar en professionell hållning i ledarrollen? Hur håller vi nyfikenheten vid liv? Kan kreativa metoder fungera proaktivt i gruppers konfliktfas? Det är några teman som presenteras och diskuteras i den här utbildningen om Kreativa metoder - i handledning och för individ- och grupputveckling.

Kreativa metoder inkluderar och utmanar och är ett allt vanligare inslag för personer som är yrkesverksamma med handledning och individ och grupputveckling. Vare sig du har gruppen eller individen i fokus skapar kreativa metoder vägar till utveckling som är både lustfylld och utmanande. Med fler språk ökar möjligheterna att förstå komplexa dilemman, väcka nyfikenhet och fantasi och utforska frågor och problem från nya vinklar. Att tillföra gestaltande övningar ger ofta ny energi och kan förmedla hopp i till synes låsta situationer. Kreativa metoder med grund i salutogent tänkande är användbart i en bred yrkesutövning där kreativa, visuella metoder kan användas i såväl grupphandledning som enskild handledning, och även vara ett verktyg i socialt arbete, i terapier samt grupp- och ledarskapsutveckling.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Kursen ger teoretisk kunskap, praktisk övning och handledning för att ge barn som upplevt våld i nära relationer en krisbearbetning. Deltagarna genomför krisinterventionen Trappan med ett barn på sin arbetsplats under utbildningstiden.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Chef- och ledarskap är avgörande för hur väl en verksamhet fungerar och utvecklas, samtidigt riktas stora och ständigt nya krav på dess ledare. Framgångsrikt ledarskap bygger på god självuppfattning om egna beteenden och en god kommunikationsförmåga. Det innebär samtidigt att kunna se medarbetare och utveckla deras professionalitet så att verksamhetens mål kan förverkligas.

I denna kurs får deltagarna kunskaper som ökar den egna självinsikten samt praktiska metoder att tillämpa i vardagen, både vad gäller att utveckla team och verksamhet. Var och en av kursdeltagarna erhåller under utbildningen en individuell analys och personlig handledning med fokus på styrkor och eventuella svagheter i rollen som ledare.

Utbildningen utgår från den tidigare nationella ledarskapsutbildningen för individ- och familjeomsorgens chefer som genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Att vara arbetsledare inom äldreomsorg är både utmanande och kravfyllt. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen (SoL) skall personer som förestår verksamheten ha adekvat högskoleutbildning och tillräcklig kunskap för att bl a ansvara för att verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande, att verksamheten utvecklas i takt med ny lagstiftning samt att beprövade metoder och erfarenheter används bl a för att skapa förutsättningar för uppföljning och utvärdering av arbetet. Vare sig verksamheten bedrivs i offentlig regi inom den kommunala socialtjänsten, i vård- och omsorgsföretag eller inom frivilligorganisationer ställs kompetenskrav på den personal som förestår verksamheten.

Utbildningen utgår från den tidigare nationella ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorg som genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen. Utbildningen ger dig stöd i din roll som arbetsledare och fördjupar frågor kring värdegrund, socialrätt, ledarskap och uppföljning/utvärdering.

DELKURSER

Den nationella värdegrunden för äldre
Hur kan vi arbeta med värdegrundsfrågor? Den nationella värdegrundens bakgrund och fokus. Bemötandets betydelse, etiska teorier och metoder.

Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd
Hur tillämpar vi ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete? Lagarna som styr äldreomsorgen, nationella styrdokument, kvalitetsregister, omvärldsbevakning och diskrimineringsgrunder.

Ledarskap, medarbetare och organisation
Hur ser ett strategiskt och pedagogiskt ledarskap ut? Att styra med kunskap, organisationsteorier och organisationsutveckling, ledarstil, ledarfilosofi, konflikthantering, gruppsykologi och grupprocesser.

Uppföljning, förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik
Hur blir uppföljning och utvärdering metoder för ett systematiskt lokalt förbättringsarbete? Evidensbaserad praktik och verksamhetsuppföljning.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Arbetet inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning ställer stora krav på de yrkesverksamma. Inom området finns en bred målgrupp med många och varierande behov vilket kräver ingående teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och ett reflekterat etiskt förhållningssätt hos personalen. Ett helt centralt kunskapsområde inom verksamhetsfältet är den lagstiftning som ligger till grund för och styr arbetet.

I den här utbildningen ges kursdeltagarna kunskap om funktionsnedsattas rättigheter, lagens intentioner och praktiska tillämpning. Under utbildningen arbetar kursdeltagarna kontinuerligt med lagen, analyserar dess avsikter och kopplar lagstiftningen mot en praktisk verksamhet.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt att i yrkesutövningen känna till och använda sig av relevanta rättskällor. Parallellt med LSS-lagstiftningen fokuseras även ansvarsgränser till och mellan andra lagstiftningsområden och där speciellt sekretesslagstiftning och förvaltningsrätt.

Högskoleutbildningen tar även upp personkretsbedömningar och olika förekommande funktionshinder samt kvalitetssäkring, dokumentation och ett etiskt förhållningssätt i en praktisk yrkesutövning.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Utbildningen är metodfokuserad och berör det professionella mötet från en rad olika teoretiska perspektiv som bland annat omfattar migrationsprocesser, anpassningskrav samt skilda integrationsparadigm i en svensk, europeisk och internationell kontext. Vi analyserar också de strukturella förutsättningarna för det professionella mötet i myndighetssammanhang och det civila samhället. Trauma och kris behandlas ur ett psykosocialt perspektiv mot en transkulturell teoretisk förståelsehorisont.

Interkulturella förhållningssätt kopplat till bemötande är centrala frågor under utbildningen vilka också Socialstyrelsen lyfter fram som viktiga förbättringsområden. Etiska dilemman och metoder i samband med att få beslut om utvisning och/eller avvisningbesked är också dimensioner som behandlas fortlöpande genom fallstudier i kursen.

Kursen belyser även religioners betydelser och inflytande samt den religiösa människans möte med det svenska sekulära samhället. Med koppling till dessa teman berörs och analyseras olika perspektiv på familjen, patriarkala strukturer och hedersrelaterade förhållanden.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Det känslomässiga klimatet under graviditet och spädbarnstid erbjuder en speciell utmaning. Ofta vill föräldrar prata om sina bekymmer och är då angelägna om och tillgängliga för stödjande samtal och/eller psykologisk hjälp. Dock kan det ibland vara svårt att som professionell finna vägar att identifiera och samtala om familjens behov av stöd. Man kan tycka att ens kunskaper ej räcker till, att det är komplicerat att ta upp känsliga saker-eller en kombination av båda.

Psykologiska frågeställningar uppmärksammas alltmer inom mödra- och barnhälsovård, bland annat på grund av en ökad kunskap om hur denna livsfas banar väg för barnets fortsatta utveckling till vuxen. Därför uppmärksammas också perinatal-psykiatriska problem inom andra verksamheter som inte primärt vänder sig till nyblivna föräldrar, till exempel primärvård, allmänpsykiatri och socialtjänst.

Du som i ditt arbete möter föräldrar och blivande föräldrar erbjuds genom den här utbildningen fördjupade kunskaper om hur du kan samtala med föräldrar och barn i denna livsfas.

Kursen vill hjälpa dig att utveckla kunskap och förståelse för olika känslomässiga faktorers betydelse i samspelet mellan föräldrar och barn. Den ger en översikt av perinatal-periodens psykologi - från graviditeten tills barnet är fem år. Kursen, som har både teoretiska och praktiska inslag, och behandlar teman om:
• Graviditetens psykologi
• Perinatal psykiatri – hur kan vi förebygga en ogynnsam utveckling
• Anknytning och mentalisering och hur man kan arbeta med detta
• Utvecklingspsykologi och hur man observerar barn
• Hur man talar om att föräldra-barn relationer påverkar barnets utveckling
• Föräldraskap, parrelation och familjesamspel
• Förlossningen - psykologiska aspekter
• Depression före och efter förlossning - hur kan man uppmärksamma och vad kan man göra
• Reflexion över sin egen roll och sina reaktioner

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Kursen ger en genomgång av diagnoskriterier, diagnostikens olika moment, behandling, aktuell medicinering, pedagogiskt arbete, grunder i ART (Aggression Replacement Training), olika samhällsresurser. För personal inom socialpsykiatri, socialtjänst, kriminalvårdens anstalts- och frivård.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Utbildningen presenterar grundläggande modeller, teorier och arbetssätt för nätverks- och områdesarbete. Utbildningen har ett systemiskt förhållningssätt som bygger på samspel mellan berörda parter. Perspektivet är salutogent och tvärprofessionellt. Deltagarna lär sig att fördjupa sitt samarbete och sin samverkan genom att rita nätverkskartor, organisera och medverka på nätverksmöten samt övrigt nätverksarbete och krisintervention.

Kursens mål är;
• att utveckla deltagarnas förmåga till ett salutogent samarbetsklimat,
• att få kunskap om varandras verksamhetsområden, styrdokument, resurser och begränsningar,
• att utveckla deltagarnas förmåga till att både gemensamt och självständigt urskilja problem och lösningar i krissituationer,
• att utveckla deltagarnas förmåga till att använda såväl sina professionella som personliga förmågor och resurser,
• att utveckla deltagarnas förmåga till att skapa gemensamma bestående och verksamma strukturer.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

En kurs för sjuksköterskor som ger fördjupad kunskap utifrån olika teman; tidiga symtom samt särskiljning från andra sjukdomar; anhörigas viktiga roll, kunskap och förståelse för vad en individanpassad vård och omsorg är samt de speciella kunskaper som behövs vid myndighetsutövning. I kursen ingår även reminiscensmetoden.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Kursen ger ökad kunskap om svårt sjuka och äldre, döende människors värdighet samt kunskap om lindrande av olika symtom som t.ex. smärta och illamående. Vidare presenteras och diskuteras vad en god kroppslig omvårdnad kan innebära samt etiska konflikter vid livets slut. Ersta Sköndal Bräcke högskola har en unik kompetens inom området med en särskild forskningsenhet för forskning om vård i livets slutskede.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Kursens övergripande mål är att ge kunskap om kommunikation och samtalsmetodik i arbetet med vuxna personer som har en funktionsnedsättning. Kursen behandlar också frågor om professionellt förhållningssätt, etik och bemötande samt samtal och samarbete med närstående och nätverk.

Kursen behandlar bland annat:
• professionella möten och samtal med fokus på personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga och nätverk,
• att planera och leda olika former av samtal, ex utredande samtal, samtal i samband med att göra en genomförandeplan,
• att möta människor i kris,
• AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) och kognitivt stöd,
• MI (Motiverande samtal),
• Lågaffektivt bemötande,
• samverkan med andra professionella,
• processer i grupper och nätverk.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Kursen, som har både teoretiska och praktiska inslag, behandlar teman om förekomst av psykisk ohälsa hos barn och unga, hur psykisk ohälsa kan förstås, ta sig uttryck och bemötas i olika verksamheter. Några exempel på områden som specifikt behandlas är barn, unga och risk- och skyddsfaktorer, svåra påfrestningar, sexualitet och hälsa/ohälsa, suicid, traumamedveten omsorg samt samtal med barn, unga och deras närstående.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Utbildningen syftar till att ge kursdeltagarna kunskaper och färdigheter för att kunna starta och leda en reflektionsgrupp. Kursen behandlar reflektionsprocessen och handledningsmodeller samt ger kunskap om grupprocesser samt verktyg och metoder för att kunna leda en reflektionsgrupp. Deltagarna får praktiskt prova på att ingå i en reflektionsgrupp samt även öva sig i att leda en sådan grupp.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Kursen ger kunskap om kommunikation och samtalsmetodik i arbetet med vuxna personer som har en funktionsnedsättning. Kursen behandlar också frågor om professionellt förhållningssätt, etik och bemötande samt samtal och samarbete med grupper och nätverk.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Det sociala arbetet med utredningar och insatser som rör barn och ungdomar är komplext. Bedömningar av barns utsatthet och val av insatser i kombination med föräldrars och den omgivande miljöns perspektiv och erfarenheter ställer höga krav på socialarbetarens kompetens.
Utbildning omfattar 30 högskolepoäng som syftar till att fördjupa och utveckla kunskaper inom den sociala barnavården. Utbildningen innehåller kunskaper inom huvudområdet socialt arbete med inriktning mot barn och familjer.

Utbildningen omfattar fyra delkurser om vardera 7,5 hp:
1. Rättssäkerhet och kvalitet
2. Barns utveckling och samspel
3. Barnet i familjen
4. Samtal och relationer i den sociala barnavården

Delkurs 1
- lagstiftning, rättspraxis och dess tillämpning
- relationen mellan rättssäkerhet och kvalitet
- dokumentationskrav
- etik och bemötande

Delkurs 2
- barns och ungas utveckling och samspel
- barns utveckling sett ur ett familjesystemiskt perspektiv
- anknytning och mentalisering
- barns anknytningsstrategier i familjehem och i adoptivfamilj

Delkurs 3
- familjearbete - stöd och hjälp till familjer
- risk och skyddsfaktorer
- barns behov och föräldrars förmåga

Delkurs 4
- samtal, möten och relationer
- vikten av samtal och relation som grund för utredning och bedömning,
- att lyssna på barn – och på sig själv
- samtal med mycket oro - metodik, etik och skyldigheter.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Att möta unga pojkar och män med våldsbejakande sympatier och beteenden ställer höga krav på det professionella sociala arbetet, oavsett om våldet hänförs till ideologi eller kriminella grupperingar.

Kursen har som utgångspunkt att det finns gemensamma nämnare och ett samspel mellan olika former av våldbejakande miljöer. Fokus ligger vid hur professionella bättre kan förstå dessa pojkar och unga män, den miljö dom påverkas av, samt hur professionella kan verka för att möta och bemöta dem.

Kursen förmedlar både en teoretisk och kontextuell grundförståelse, och praktiskt användbar kunskap i arbetet. Nedan beskrivs i korthet vad som kommer att belysas:
- Från traditionell till ideologiskt motiverad brottslighet
- Individens strävan att normalisera och rättfärdiga våld
- Kunskap om individuella riskfaktorer och riskbedömningar
- Maskulinitetsnormens betydelse för våldsacceptans
- Professionellt förhållningssätt och vikten av självkännedom
- Vägen ut från kriminalitet och extremism till en fungerande vardag
- Färdighetsträning i form av affektmedvetenhet

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Kursen ger kunskap och stöd i uppdraget som arbetsledare. I kursen behandlas den juridiska processen från ansökan och beslut till genomförande. Kopplingar görs också till socialt synsätt, förhållningssätt, värdegrund och bemötande, kvalitetsaspekter och till grundläggande etiska frågor.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Under kursen kommer föreläsningar att varvas med rättslig problemlösning med utgångspunkt från deltagarnas egna professionella erfarenheter. Det huvudsakliga innehållet är rättsregler inom rättsområdet med tyngdpunkt på regler av betydelse för det sociala arbetet, tex. begreppen skälig levnadsnivå, goda levnadsförhållanden, enskildas rättigheter och delaktighet samt ansvarsfrågor kommun/landsting. Härutöver berörs frågor kring anhörigas roll, etik förhållningssätt och värderingar.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs. Den som bedriver socialtjänst har ett lagreglerat ansvar för att personalen har den kompetens som krävs. Det finns idag också särskilda behörigheter för att få utföra vissa arbetsuppgifter inom exempelvis socialtjänstens barn- och ungdomsvård (se SOSFS 2014:7 (S)).

Kursens övergripande mål är att ge kunskap om socialrätten och annan lagstiftning, rättspraxis och dess tillämpning i uppdraget som socialsekreterare inom socialtjänsten.

Kursen behandlar frågor om rättssäkerhet i beslut och beviljade insatser, dokumentationskrav, samband mellan rättssäkerhet och kvalitet, ansvar och befogenheter, socialt synsätt, värdegrunder, etik och bemötande.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Vill du fördjupa din förmåga som rättstillämpare och brottas du mer eller mindre dagligen med svåra rättsliga frågor? Att vara arbetsledare inom äldreomsorg, individ och familjeomsorgen och i omsorgen om personer med funktionsnedsättning är både utmanande och kravfyllt.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall personer som förestår verksamheten ha adekvat högskoleutbildning och tillräcklig kunskap för att bl a ansvara för att verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande, att verksamheten utvecklas i takt med ny lagstiftning samt att beprövade metoder och erfarenheter används bl a för att skapa förutsättningar för uppföljning och utvärdering av arbetet.

Under kursen kommer föreläsningar att varvas med rättslig handledning av deltagarnas egna professionella erfarenheter. Fyra etiska principer kommer att vara kursens bas; självbestämmandeprincipen, godhets(maximerings)principen, skade(minerings)principen och rättviseprincipen tillsammans med fördjupad träning i rättsteknik.

Kursen omfattar också handledningsmoment.

Kontakt: Anette Mimer Sjöblom, anette.mimer-sjoblom@mchs.se, 08-555 051 35

Idéburna organisationer med sociala och hälsofrämjande målsättningar och som har såväl frivillig- som anställd personal är mer komplexa att leda än privata, affärsinriktade företag.

Även om de idéburna organisationerna inte levererar vinster till sina ägare så är de verksamma på samma marknad, med samma spelregler som ofta är klarare och tydligare formulerade när det gäller strikt ekonomiska aspekter. Detta kan medföra en oro för att affärsverksamheten tar över de sociala och hälsofrämjande målsättningarna som ofta är svårare att sätta ord på och uppskatta värdet av.

Myndigheter, kommuner, privata bidragsgivare, stiftelser och fonder ställer ökade krav på utvärderingar av olika verksamheter och att konkreta resultat kan påvisas. Även klienter, allmänheten, frivilliga, den egna och andra samverkande organisationer blir alltmer medvetna, professionaliserade och resultatinriktade.
I denna kontext har det växt fram en mängd olika metoder för att mäta och värdesätta sociala och hälsofrämjande målsättningar både för att stärka den interna ledningen inom de olika organisationerna men också för att höja legitimiteten i olika intressenters ögon.

Avsikten med kursen är att förmedla kunskap om och kritiskt granska ett antal av de förekommande metoderna för att mäta socialt genomslag och att se i vilka situationer, för vilka organisationer och intressenter som olika metoder kan vara
lämpliga.

Del 1: Introduktion
Föreläsningar med efterföljande diskussion på plats vid ESBH
1. Idéburna organisationers interna och externa mål och ansvarighet utåt och inåt
2. Intressenter och styrsystem
3. Programteori och programteoriutvärdering

Del 2: Metoder för att mäta socialt genomslag
1. Mätmetoder
Introduktion kring Idéburet offentligt partnerskap (IOP) och arbete
med mätmetoder:
- Measuring up! - https://www.inspiringimpact.org/measuring-up/
- SROI – A guide to Social Return on Investment
- Social redovisning: SoR-Handbok, Slup.se
- B Impact assessment
- Acumen - Lean Data
- Socioekonomiska bokslut - Robin Hood foundations benefit/cost ratio
- Skandias-Idéer för livet

Del 3: Muntlig presentation, diskussion i seminarieform, kursavslut
och skriftlig examination

Kontakt: Studierektor, Pelle Åberg, pelle.aberg@mchs.se, 076-636 51 29

Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem i vårt samhälle. Det drabbar ett stort antal personer men också deras anhöriga. I vilken omfattning är deras anhöriga också omsorgstagare? Hur ser behoven ut hos vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa? Vilka intentioner finns i lagen om stöd till anhöriga? Kursdeltagare ska också efter genomgången kurs ha kunskaper om stödjande insatser och därigenom kunna medverka i förändrings- och utvecklingsarbete inom kommunal- och regionfinansierad psykiatri och anhörigstöd.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av tre kunskapskällor. Tanken är att utifrån bästa tillgängliga kunskap, brukarens erfarenheter och den professionelles expertis fatta beslut om lämpliga insatser. Ytterst handlar det om att öka möjligheten att erbjuda bästa möjliga stöd, genom ett medvetet, systematiskt och kunskapsbaserat arbete.

Systematisk uppföljning syftar till att dokumentera arbetet med enskilda brukare för att följa upp individen och för att främja verksamhetsutveckling.

Utbildningen syftar till att förmedla kunskap om en evidensbaserad praktik och om hur systematisk uppföljning kan planeras, genomföras och användas för att komma till nytta på ett sätt som främjar verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet.

Kursinnehåll:
Under kursen behandlas

• Evidensbaserad praktik som metod och som förhållningssätt inom funktionshinderområdet

• Systematisk uppföljning på lokal nivå avseende individuell uppföljning och verksamhetsuppföljning

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

Våld i nära relationer ett är ett mångfasetterat och allvarligt samhällsproblem. Våld i nära relationer är därtill ett folkhälsoproblem, ett jämställdhetsproblem, ett socialt problem, ett samhällsekonomiskt problem och en brottslig handling.

Högskolan har en gedigen kunskap i ämnet med flera forskare som specifikt ägnat sig åt området, vi har också kursledare som har lång erfarenhet av att arbeta praktiskt med våld i nära relation.

Genom vår kurs kan utredande socialsekreterare som möter våldsutsatta och förövare öka kompetensen inom ämnesområdet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kunskap förmedlas dels teoretiskt och utifrån senaste forskningsrönen, men kursen ger även konkreta redskap för utredning, bemötande och bearbetning av våldet.

Utbildningen är processinriktad och egen reflektion blir central. Fokus ligger på det egna arbetet och yrkesrollen hos den utredande socialsekreteraren. En viktig del i kursen utgörs av en strävan mot att omsätta teori, forskning och föreskrifter i konkret utredningsarbete samt att diskutera hur aktuell kunskap kan integreras i den egna verksamheten:

Kursen omfattar.
• Hur teorier och lagstiftning kan omsättas till praktiskt socialt arbete
• Exempel på olika metoder som kan användas i utredningsarbetet med personer som utsatts för våld i nära relation och med förövare.
• Diskussion kring instrument för screening, utredning och riskbedömning. Instrumenten prövas och värderas.

Kontakt: Studierektor, Lisa Lundberg, lisa.lundberg@mchs.se, 070-498 60 98

En utbildning för sjuksköterskor som vill tillägna sig ökade kunskaper inom vårdetikens grunder; teoretiska inriktningar och begreppsapparat. Moraliska frågor och etiska dilemman i vårdens vardag behandlas under kursen. Ersta Sköndal Bräcke högskola är ledande inom området vårdetik.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Dagens chefer och ledare ställs inför en alltmer komplex vardag. Kraven på högre effektivitet sker kontinuerligt samtidigt som verksamheten ska vara långsiktigt hållbar med en god och inkluderande psykosocial arbetsmiljö.
Detta sker samtidigt som den digitala omställningen är snabb och allt fler uppgifter läggs ut på chefer och ledare som tidigare hanterades av verksamhetens staber.

Mer än 600 ledare har gått vår utbildning i ”Värdebaserat Ledarskap”. Utbildningen är nu utvecklad och anpassad till de utmaningar som chefer och ledare idag möter.
I kursen får deltagarna kunskaper som ökar den egna självinsikten samt praktiska metoder att tillämpa i vardagen både vad gäller att utveckla effektiv verksamhet, team och den egna förmågan som chef och ledare.

Utbildningen tar ett helhetsgrepp på de behov som chefer och ledare ställs inför. I utbildningen behandlas ett antal olika aspekter på ledarskap, som etisk kompetens, leda medarbetare och leda team i förändring, psykosocial arbetsmiljö, vad kostar ohälsa, praktisk konfliktlösning, svåra samtal etc.

Utbildningen ger konkreta metoder för utveckling verksamheten med moderna och inkluderande förhållningssätt. Var och en av kursdeltagarna erhåller under utbildningen en individuell personanalys och personlig handledning samt goda råd för utveckling i rollen som chef och ledare.

Under kursen kommer du bland annat att möta ett antal gästföreläsare som är experter på sina olika områden samt få rika tillfällen till diskussioner och reflektioner.

Kontakt: Studierektor Ulf Hammare, ulf.hammare@mchs.se, 08-555 051 19

En kurs för klinisk personal inom inom vård och omsorg som vill fördjupa sina kunskaper om hur olika personalkategorier inom vård och omsorg kan främja en värdig vård. Fokus ligger på värdegrundsarbete, centrala etiska begrepp, förhållningssätt och bemötande, fördomar och diskriminering samt sköra och döende äldre personer samt närståendes roll inom vården och omsorgen.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Kursen syftar till att utveckla professionell och personlig kompetens för att kunna ge yrkesmässig handledning individuellt och i grupp. Utbildningen innehåller teori och tillämpning av handledningsmodeller och metoder, kommunikation, etik, grupprocesser och ledarskapsteorier. Kursdeltagarna får handledning i grupp på sitt arbete som sjuksköterskor samt får genomföra handledning av egen handledningsgrupp med uppföljande handledning på handledning.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Kursen behandlar åldrandets normala livskriser, vanligt förekommande psykiatriska sjukdomar som drabbar äldre och hur det kan vara att åldras med psykisk sjukdom. Utbildningen lyfter fram vikten av tvärprofessionell samverkan i mötet med äldre och deras närstående.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Kursen ger kunskap kring orsaker till missbruk bland äldre och dess konsekvenser samt fakta kring alkohol och andra droger. Vidare belyses olika förhållningssätt, olika behandlingsstrategier för att minska/förhindra missbruket samt juridiska skyldigheter och möjligheter för den som missbrukar och dess anhöriga.

Kontakt: Studierektor Monica Rönning-Frick, monica.ronning-frick@mchs.se, 08-555 051 17

Sidinformation

Senast uppdaterad:
31 maj 2022