Marie Cederschiöld-dagarna 2023

Etiska förhållningssätt och samskapande inom vård och omsorg. Tillsammans uppmärksammar och diskuterar vi aktuella teman och frågor med hjälp av forskning, professionell erfarenhet och ett användarperspektiv.

Om bidragen

Etik i samskapande
Tomas Brytting, prof em, Marie Cederschiöld högskola har under många år forskat och skrivit om etiska frågor inom företagande samt vård och omsorg och han har belyst värdegrundens betydelse för etiska förhållningssätt för bland annat chefer inom äldreomsorgen. Tomas kommer ge oss en introduktion i etiska förhållningssätt inom vård och omsorg och belyser frågan om hur etik och samskapande kan hänga ihop.

Etiskt råd och etiska ronder – etiska frågor och dilemman i en klinisk vardag
Madhuri Gogineni, överläkare i palliativ vård, Stockholms Sjukhem, tillsammans med representanter från Stockholms Sjukhems Etikråd delar med sig av sin erfarenhet av att arbeta med etiska frågor och dilemman i sjukvård samt simulerar en etisk rond.

Samskapande i civilsamhället
Vad är samskapande? Vad vet vi om samskapande i relation till kvalitet, delaktighet och effektivitet? Vilken roll har ideella organisationer och civilsamhället i samskapande? I denna föreläsning reder Johan Vamstad, docent i statsvetenskap, Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola, ut begreppen och presenterar de senaste forskningsrönen. Johan Vamstad är en av de ledande forskarna i Europa när det gäller samskapande mellan brukare och professionella, ideella och offentliga organisationer samt ideell och offentlig sektor.

Om samskapande inom vård och omsorg
Samskapande inom vård och omsorg har under de senaste åren blivit en alltmer central del i att skapa och utveckla vård- och omsorgstjänster. Boel Andersson Gäre är barnläkare och professor i kvalitetsförbättring och ledarskap på Jönköping Academy vid Jönköping university och har under de senaste 30 åren jobbat som kliniker och forskare om förbättringsarbete och samskapande med och för de vi finns till för. I sin föreläsning ger hon en bild av denna resa och vilka utmaningar vi står inför.

Samskapande av jämlik vård för kvinnor i hemlöshet
Det finns begränsad information kring hur många hemlösa kvinnor som lever i Sverige idag. De hälso-och sjukvårdsutmaningar och den utsatthet dessa kvinnor lever med, har därför inte blivit tillräckligt undersökt. Elisabet Mattson, professor, Institutionen för vårdvetenskap, Marie Cederschiöld högskola, berättar om hur forskare och kvinnor med egna erfarenheter av hemlöshet bedriver s.k. samverkansforskning som syftar till att utveckla och implementera interventioner för jämlik vård och hälsa för kvinnor som lever i hemlöshet. I projektet jobbar idag tio kvinnor som forskningsassistenter.

Samskapande av metodstöd för risk och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn
Denna presentation handlar om metodstödet iRiSk, risk och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn, och det utvecklingsarbete som pågått sedan 2012. Maria Eriksson, professor, Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola, diskuterar och reflekterar över en process där forskare och praktiker har samskapat ett metodstöd för en kunskapsbaserad praktik, och de olika roller både forskare och praktiker kan ta i olika faser av processen. Betydelsen av ”kunskapsmäklare” för att möjliggöra detta samskapande lyfts särskilt fram. Presentationen är del av forskningsprogrammet Sivin (Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer) som bedrivs vid Institutionen för socialvetenskap.

Samskapande med anhörigkonsulenter, biståndshandläggare och verksamhetsutvecklare
Magnus Jegermalm, professor, Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola, Nicky Pazoki, biståndshandläggare, Solna stad, och Pia Nilsson, forskningsassistent vid Hälsohögskolan, Jönköping University och Anhörigkonsulent vid Ersta Diakoni. presenterar ett forskningsprojekt om anhörigstöd, finansierat av Forte, där en av aktiviteterna har varit att begripliggöra och fördjupa förståelsen av forskningsresultaten. Både för professionen och de forskare som genomfört studierna. Deltagarna var anhörigkonsulenter, biståndshandläggare (äldreområdet och LSS-området) och utvecklingsledare från 8 kommuner i nordvästra Stockholm, samt chefer vid två tillfällen. I presentationen diskuterar vi vilken nytta samskapande mellan forskare och praktiker kan ge för att använda forskningsperspektiv som ett verktyg för att reflektera över sin egen professionella roll inom anhörigstödet, anhörigas levda erfarenheter, och vad anhörigperspektivet kan betyda för den egna verksamheten.

Brukarinflytande inom LSS-insatser – ett pilotprojekt om BIKVA och QUALID
Magnus Tideman, professor, och Lill Hultman, fil. dr., Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskolan, och Louise Gehandler, verksamhetsutvecklare, Bräcke diakoni presenterar ett pilotprojekt som har till syfte att prova två etablerade metoder för brukarinflytande, BIKVA (BrugerIndragelse i KVAlitetsutvurdering) och Qualid (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale). Bedömningen är att dessa två metoder tillsammans kan ge goda möjligheter att inhämta synpunkter från brukare med olika grad av funktionsnedsättning och därmed skulle kunna fungera som ett sätt att kontinuerligt utvärdera LSS-verksamheterna ur brukarperspektiv.

Kvalitetsdialog med brukar- och patientperspektiv
Som en del i Bräcke diakonis kontinuerliga kvalitetsarbete genomförs varje år en så kallad kvalitetsdialog i samtliga av organisationens verksamheter. Syftet med kvalitetsdialogen är att identifiera och medvetandegöra hur verksamheterna ligger till i sitt kvalitets-, brukar- och patientsäkerhetsarbete. På kvalitetsdialogen deltar kvalitetsavdelningen och företrädare för verksamheten. I år har dessa kompletterats med en patient/brukarföreträdare. Allan Lidström, doktorand, Institutionen för lingvistik, filosofi och vetenskapsteori, Göteborgs universitet och Lotta Stenberg, kvalitetsstrateg, Bräcke diakoni presenterar en intervjustudie som har undersökt hur brukarrepresentantens närvaro påverkat kvalitetsdialogen. Utvärderingen ligger till grund för stärka brukarperspektivet i kvalitets- och utvecklingsarbetet.