Projekt

Internationella studier visar att många personer som bor på gruppbostad upplever stor passivitet i sin vardag. Det vill man ändra på med arbetssättet Active support. Active support är ett internationellt evidensbaserat arbetssätt som syftar till att öka inflytande, valmöjligheter, meningsfulla aktiviteter och relationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att utbilda personal och chef i Active support på gruppbostäder i Sverige undersöker projektet om personer med intellektuell funktionsnedsättning genom Active support blir mer aktiva och delaktiga i sitt vardagsliv. Därutöver utvärderar projektet hur personal och chef påverkas av det nya arbetssättet.

Forskningsprojektet startade 2020 och Active support används nu på fyra gruppbostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är första gången arbetssättet tillämpas i Sverige och erfarenheterna av hur det fungerar kommer att presenteras både i en doktorsavhandling och en lättläst rapport.

Två referensgrupper, varav en grupp med personer med intellektuell funktionsnedsättning och en med representanter från myndigheter och intresseorganisationer, följer projektet. Studien är longitudinell och pågår till och med 2025.

Projektet pågår under 2020-2025.

Projektet finansieras av Ersta diakoni.

Forskare: Jenny Aspling (doktorand) och Magnus Tideman (professor)

Läs mer om projektet här.

Att bli vuxen innebär många förändringar – oberoende om man har ett funktionshinder eller inte.

Övergången till vuxenlivet (transition) kan innebära att flytta hemifrån, att börja studera eller arbeta, att ha meningsfulla relationer och en aktiv fritid. Vuxenrollen medför större krav på att fatta beslut och styra sitt liv.

Forskning visar att personer med funktionsnedsättning ges sämre förutsättningar att gå över till vuxenlivet, än jämnåriga utan funktionsnedsättning. Få studier har gjorts om övergången till vuxenlivet för personer för rörelsehinder.

Detta projekt undersöker erfarenheten av transitionsprocessen hos personer med rörelsehinder.

Projektet pågår under 2023-2027.

Projektet finansieras av Bidragsstiftelsen DHR och Marie Cederschiöld Högskola.

Forskare: Caroline Andersz (doktorand)

Läs mer om projektet här.

Att bli vuxen handlar om att bli trygg med sig själv som person och att ta ansvar för sitt liv inom många områden: arbete, utbildning, ekonomi, boende, hälsa, relationer och fritid.

För personer med funktionsnedsättningar, däribland cerebral pares (CP), kan övergången till vuxenliv upplevas svårare än för personer utan funktionsnedsättningar.

Detta postdoktor-projekt undersöker erfarenheten av vuxenblivande för personer med cerebral pares. Projektet består av två delar. En scoping review som sammanställer aktuell forskning om vuxenblivande för personer med cerebral pares, samt en tvärsnittsstudie som utforskar vuxenblivande och autonomi, med särskilt fokus på kommunikation.

Projektet pågår under 2023-2025.

Projektet finansieras av Bidragsstiftelsen DHR och Marie Cederschiöld Högskola.

Forskare: Ellen Backman (postdok)

Läs mer om projektet här.

Skolan är en av de samhällsinstitutioner som alla medborgare deltar i under sin uppväxt. En fungerande skolgång är därför grunden till vårt samhälle. Autism är en funktionsnedsättning som medför flera svårigheter som kan bli olika tydliga bland annat beroende på samspelet med skolans miljö.

Föräldrar till barn med autism har en översiktlig bild av hur skolan fungerar för deras barn i ett livsperspektiv och kommer också vara ett av de viktigaste stöden fram till vuxenlivet för sina barn. Därför är deras perspektiv och erfarenheter viktiga för att barn med autism skall få rätt stöd i skolan.

Forskning visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättning som till exempel autism är en grupp i samhället som är utsatta i större utsträckning än andra vad det gäller hälsa, ekonomi och arbetsliv.

Detta projekt undersöker föräldrars erfarenheter av grundskolan när barnet har autism och hur det är att vara förälder till ett barn med autism i grundskolan.

Projektet pågår under 2018-2026.

Projektet finansieras av Marie Cederschiöld Högskola.

Forskare: Elin Jägerskogh (doktorand)

Läs mer om projektet här.

Under välfärdspolitikens uppbyggnadsår utvecklades också funktionshinderpolitiken, och under flera år var Sverige ett föregångsland på detta område. Denna positiva utveckling har i flera avseenden stagnerat, och det finns flera tecken på att den utveckling mot mer jämlika rättigheter som präglade funktionshinderpolitikens tidigare år har stannat av.

2026 ska Sverige besluta om en ny handlingsplan för funktionshinderspolitiken. Det kan bli ett viktigt avstamp för en utveckling av funktionshinderspolitiken, och det är därför viktigt att det förs en diskussion om hur den kan förstärkas.

Antologin "Funktionshinderpolitiken i praktiken - framgångssaga eller luftslott?" ska, med utgångspunkt från de erfarenheter som gjorts i ett antal aktuella forskningsprojekt (inom i första hand MOD-programmet) bidra till denna diskussion. Ambitionen är att i antologin:

• belysa funktionshinders­politikens utveckling och praktiken när det gäller stöd och service idag
• identifiera betydelsefulla utvecklingstendenser
• diskutera frågor som framstår som viktiga inför framtiden

Projektet pågår under 2024-2027.

Forskare: Ansvarig för samordning av arbetet med antologin är Martin Börjeson (docent) där delar av MOD-programmets forskargrupp ingår.

Forskningsprojekt om Covid-19-pandemin har synliggjort hur samhällets stöd till utsatta grupper fungerar när en kris uppstår. Under pandemin rapporterades om att verksamheter som ska erbjuda stöd, förutom att dra in stöd, införde olika former av begränsningsåtgärder, exempelvis förbjöds personer med intellektuell funktionsnedsättning att träffa anhöriga, handha egna pengar och/eller använda gemensamma utrymmen. Det här treåriga projektet undersöker hur inflytande och självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning värnas i skuggan av pandemin.

Projektet sker i samarbete mellan Umeå universitet, Jönköping University, Malmö stad och Marie Cederschiöld högskola.

Projektet pågår under åren 2023 – 2025 och finansieras av Stiftelsen Sävstaholm

Forskare: Magnus Tideman (professor) i samarbete med forskare på Umeå universitet, Jönköping University och Malmö stad.

Läs mer om projektet här.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i en utsatt position vid kriser som en pandemi, dels beroende på funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, dels beroende på de levnadsförhållanden man lever under.

I detta projekt jämförs personer med intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter av livet under pandemin i Sverige och på Irland.

Projektet pågår sedan år 2022.

Projektet finansierades av MISA AB.

Forskare: Magnus Tideman (professor). Jenny Aspling (doktorand) i samarbete med forskare i Dublin.

Coronapandemin har påverkat alla men vissa grupper mer än andra. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp av flera anledningar.

Restriktioner för att minska smittspridning av Covid-19 har inneburit begränsningar i vardagslivet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som exempel har stängning av daglig verksamhet, dvs. den sysselsättning många har, och inställda fritidsaktiviteter medfört betydande inskränkningar i aktiviteter och sociala relationer - särskilt för de med måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning.

I en global studie (19 länder) har en webbaserad enkät riktats till anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning och personal som arbetar med gruppen, företrädesvis i gruppboenden.

Projektet pågick under åren 2021–2022.

Projektet finansierades av MISA AB.

Forskare: Magnus Tideman (professor).

Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i en utsatt position vid kriser som en pandemi, dels beroende på funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, dels beroende på de levnadsförhållanden man lever under. Det saknas dock systematisk kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige upplevt de restriktioner och begränsningar som covid-19-pandemin inneburit och hur den påverkat deras vardagsliv.

I denna studie har 34 vuxna med lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning och som har någon form av stödinsats från samhället intervjuats om sina erfarenheter av ett drygt års pandemi. 18 män och 16 kvinnor i åldrarna 23 till 77 år från olika delar av landet har medverkat. Utöver dessa har nio representanter för intresseorganisationen FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) intervjuats för att i första hand delge erfarenheter av vardagslivet under pandemin för personer med mer omfattande intellektuell funktionsnedsättning.

Projektet pågick under åren 2020–2022.

Projektet finansierades av MISA AB.

Forskare: Magnus Tideman (professor), Jenny Aspling (doktorand) och samarbetspartners på andra lärosäten.

Läs mer om projektet här.

Brukarinflytande innebär att de personer som får stödinsatser får vara med och bestämma över stödinsatsernas utformning och genomförande.

Det behövs mer kunskap om vilka arbetssätt och metoder som är hjälpsamma för att kunna förbättra brukarinflytande på daglig verksamhet och gruppbostad.

Detta projekt prövade metoderna BIKVA och Qualid för brukarinflytande och undersökte erfarenheter hos personer som bor i gruppbostad och deltar i daglig verksamhet (brukare) och den personal som arbetar närmast dem (frontmedarbetare).

I undersökningen ingick en gruppbostad och fyra dagliga verksamheter. Sammanlagt deltog 19 brukare (vuxna personer med autism och/eller intellektuell funktionsnedsättning, förvärvade hjärnskador samt personer med en kombination av omfattande fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar) och 15 medarbetare.

Huvudresultaten visar att BIKVA kan vara en fungerande metod för att arbeta med brukarinflytande men behöver för vissa personer kompletteras med Qualidskattningar. Det måste finnas tid och engagemang hos personalen för att lära sig nya arbetssätt och metoder och det behöver finnas en struktur för hur detta ska upprätthållas i det dagliga arbetet. Ett särskilt utvecklingsområde är arbetet med alternativ kompletterande kommunikation (AKK).

Projektet pågick under åren 2022–2023.

Projektet finansierades av Bräcke Diakoni.

Forskare: Lill Hultman (docent) och Magnus Tideman (professor)

Läs mer om projektet här.

Olika former av företrädarskap berör flera grupper av människor i samhället. Syftet med den här pilotstudien var att öka kunskapen om vilka upplevelser och erfarenheter personer har av att få stöd och vara företrädda av en god man.

Trots att det finns många människor som får stöd av en god man i sin vardag, så finns det få studier som tar reda på de erfarenheter och upplevelser som finns hos personer som har en god man. I den här pilotstudien inventerade vi forskningsläget och intervjuade vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning om deras erfarenheter av att få stöd och vara företrädda av god man.

Projektet består av en litteraturöversikt och en intervjustudie. I litteraturöversikten sammanställdes aktuell forskning om godmanskap för vuxna personer som av olika skäl har behov av att få stöd och bli företrädd av en god man. För att få en fördjupad kunskap om godmanskap genomfördes en intervjustudie med särskilt fokus på den levda erfarenhet som finns hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning som fått stöd och varit företrädda av en god man.

Intervjustudien fokuserade särskilt på följande frågor:

• Hur beskriver och upplever intervjupersonen den gode mannens uppdrag och roll?
• Vilket stöd får intervjupersonen av den gode mannen?
• Hur beskriver intervjupersonen relationen med den gode mannen?

Detta pilotprojekt synliggör de erfarenheter av att bli företrädd av en god man som finns hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Projektet pågick under åren 2021-2022.

Projektet finansierades av Bidragsstiftelsen DHR och Marie Cederschiöld Högskola.

Forskare: Lill Hultman (docent), Anna Holmqvist (postdoktor), Magnus Tideman (professor) och Maria Eriksson (professor)

Läs mer om projektet här.

Människor med funktionsnedsättning befinner sig i en extra utsatt position eftersom de ofta är hänvisade till andra för att kunna leva ett bra liv. VIP- ”viktig intressant person” skapades av därför av Bräcke Diakoni. Genom utbildning och olika typer av övningar i grupp, skulle brukare bli bättre rustade i att skapa sig ett tryggare vardagsliv och undvika våldsamma situationer. Med målsättningen att främja god hälsa, jämlika relationer och känsla av sammanhang och ges VIP i kursform vid 12 tillfällen och för både män och kvinnor.

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att skapa kunskap om VIP-programmet. VIP utvärderingen är viktig eftersom det finns en stor brist på utvärderingar av den här typen av primärpreventiva insatser för målgruppen människor med funktionsnedsättning.Vi vill undersöka om VIP kan påverka riskfaktorer och skyddsfaktorer för våldsutsatthet och våldsutövande bland brukare. Vi vill också jämföra brukare och se om det finns skillnader i hur programmet verkar fungera utifrån exempelvis utifrån könstillhörighet, ålder etc. Vi kommer att ställa frågor till VIP-deltagare och VIP-ledare från hela landet och i olika typer av verksamheter och följa resultaten av programmet över tid. De organisatoriska möjligheterna att arbeta med programmet ute i verksamhet kommer också att undersökas via intervjuer med VIP-ledare och andra nyckelpersoner.

Vi är tre forskare som tillsammans arbetar med att utvärdera VIP-programmet: Maria Eriksson, Magnus Tideman och Maria Ingemarson. Vi samarbetar på uppdrag av flera länsstyrelser och tillsammans med Eskilstuna kommun som numer är metodägare av VIP. Maria Ingemarson är socionom och forskare på högskolan och har särskild erfarenhet av interventions -och implementeringsforskning. Maria är också projektkoordinator för utvärderingsprojektet.

Projektet pågick under åren 2020–2024.

Projektet finansierades av Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Västerbotten.

Forskare: Maria Eriksson (professor), Maria Ingemarsson (fil dr), Karin Robertsson (postdoktor) och Magnus Tideman (professor)

Läs mer om projektet här.

En övergripande målsättning för den nationella funktionshinderspolitiken är full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor för personer med och utan funktionsnedsättning.

Marie Cederschiöld Högskola fick i uppdrag av Myndigheten för delaktighet att studera relationen mellan individuella stödinsatser och delaktighet. Den övergripande frågeställningen för projektet handlade om att undersöka individuella stöds betydelse för förutsättningar för delaktighet för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Individuella stöd undersöktes utifrån två aspekter: delaktighet i handläggningen (processdelaktighet) samt om beviljade stödinsatser resulterar i ökad delaktighet (resultatdelaktighet).

Projektet består av tre delstudier: en kunskapsöversikt, en statistik och registerstudie och en intervjustudie.

Sammantaget bidrar dessa tre studier med en ökad förståelse för vikten av individuella stöd, den sociala utsatthet individer i behov av stöd befinner sig i, handläggarnas bristande förutsättningar för att kunna göra en professionell bedömning samt begränsningar i stödens utformning.

Projektet pågick under åren 2022–2024.

Projektet finansierades av Myndigheten för delaktighet.

Forskare: Magnus Tideman (professor), Martin Börjeson (docent), Lill Hultman (docent), Ola Segnestam Larsson (docent) och Filip Wollter (fil dr)

Läs mer om projektet här.

Detta projekt studerade kommunala riktlinjer för LSS-insatser. Projektet är viktigt då det belyser vad kommuner anser vara ett tillräckligt stöd för ett gott liv för personer med funktionsnedsättning.

I projektet genomfördes en uppföljning av rapporten ”Riktlinjer – till hjälp eller stjälp?” (Länsstyrelserna, 2007). Syftet var att undersöka eventuella förändringar över tid i antal kommuner med riktlinjer och antal begränsningar per insats. Bland annat visade det sig att antalet kommuner med riktlinjer för bedömning av LSS-insatser har ökat över tid.

Ytterligare studier skulle kunna undersöka hur riktlinjerna används i praktiken av kommunala handläggare och vad som kan förklara att fler kommuner idag har riktlinjer än tidigare.

Projektet pågick under åren 2022–2024.

Projektet finansierades av Autism Sverige och Marie Cederschiöld högskola.

Forskare: Ola Segnestam Larsson (docent) och Magnus Tideman (professor)

Läs mer om projektet här.

Projektet handlar om implementeringen av Active support, som är ett personcentrerat arbetssätt med målet att personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppboende ska bli mer aktiva, delaktiga och engagerade med stort inflytande över sitt vardagsliv. Active support har utarbetats i England och utvecklats ytterligare i Australien. Inom ramen för ett av institutionens andra forskningsprojekt introduceras Active support nu på ett antal gruppbostäder i Sverige, och där studeras bland annat hur arbetssättet upplevs av personerna som bor i gruppbostäderna.

Projektets syfte är att studera själva implementeringsprocessen när Active support införs på de aktuella gruppbostäderna. Implementering av nya arbetssätt är en komplex process och flera faktorer har betydelse för om införandet av en ny arbetsmetod för personalen etableras och vidmakthålls framgångsrikt. En fråga handlar om vilka anpassningar av Active support som behövs för att fungera i det svenska sammanhanget, som på en del sätt skiljer sig från hur det ser ut i tex Australien. Att börja använda ett nytt arbetssätt i en verksamhet tar lång tid och är resurskrävande. Därför är det viktigt att studera implementeringsprocessen noga, och det görs t.ex. genom djupintervjuer med gruppbostädernas personal och andra representanter från organisationerna som driver bostäderna.

Forskare: Maria Ingemarsson (fil dr) och Magnus Tideman (professor)