Projekt

Internationella studier visar att många personer som bor på gruppbostad upplever stor passivitet i sin vardag. Det vill man ändra på med arbetssättet Active support. Active support är ett internationellt evidensbaserat arbetssätt som syftar till att öka inflytande, valmöjligheter, meningsfulla aktiviteter och relationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att utbilda personal och chef i Active support på gruppbostäder i Sverige undersöker projektet om personer med intellektuell funktionsnedsättning genom Active support blir mer aktiva och delaktiga i sitt vardagsliv. Därutöver utvärderar projektet hur personal och chef påverkas av det nya arbetssättet.

Forskningsprojektet startade 2020 och Active support används nu på fyra gruppbostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är första gången arbetssättet tillämpas i Sverige och erfarenheterna av hur det fungerar kommer att presenteras både i en doktorsavhandling och en lättläst rapport.

Två referensgrupper, varav en grupp med personer med intellektuell funktionsnedsättning och en med representanter från myndigheter och intresseorganisationer, följer projektet. Studien är longitudinell och pågår tom 2025.

Forskare: Jenny Aspling (doktorand) och Magnus Tideman (professor)

Läs mer om projektet här.

Projektet handlar om implementeringen av Active support, som är ett personcentrerat arbetssätt med målet att personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppboende ska bli mer aktiva, delaktiga och engagerade med stort inflytande över sitt vardagsliv. Active support har utarbetats i England och utvecklats ytterligare i Australien. Inom ramen för ett av institutionens andra forskningsprojekt introduceras Active support nu på ett antal gruppbostäder i Sverige, och där studeras bland annat hur arbetssättet upplevs av personerna som bor i gruppbostäderna.

Projektets syfte är att studera själva implementeringsprocessen när Active support införs på de aktuella gruppbostäderna. Implementering av nya arbetssätt är en komplex process och flera faktorer har betydelse för om införandet av en ny arbetsmetod för personalen etableras och vidmakthålls framgångsrikt. En fråga handlar om vilka anpassningar av Active support som behövs för att fungera i det svenska sammanhanget, som på en del sätt skiljer sig från hur det ser ut i tex Australien. Att börja använda ett nytt arbetssätt i en verksamhet tar lång tid och är resurskrävande. Därför är det viktigt att studera implementeringsprocessen noga, och det görs t.ex. genom djupintervjuer med gruppbostädernas personal och andra representanter från organisationerna som driver bostäderna.

Forskare: Maria Ingemarsson (fil dr) och Magnus Tideman (professor)

Att bli vuxen innebär många förändringar – oberoende om man har ett funktionshinder eller inte.

Övergången till vuxenlivet (transition) kan innebära att flytta hemifrån, att börja studera eller arbeta, att ha meningsfulla relationer och en aktiv fritid. Vuxenrollen medför större krav på att fatta beslut och styra sitt liv.

Forskning visar att personer med funktionsnedsättning ges sämre förutsättningar att gå över till vuxenlivet, än jämnåriga utan funktionsnedsättning. Få studier har gjorts om övergången till vuxenlivet för personer för rörelsehinder.

Detta projekt undersöker erfarenheten av transitionsprocessen hos personer med rörelsehinder.

Projektet finansieras av Bidragsstiftelsen DHR och Marie Cederschiöld Högskola.

Forskare: Caroline Andersz (doktorand)

Läs mer om projektet här.

Coronapandemin har påverkat alla men vissa grupper mer än andra. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp av flera anledningar.

Restriktioner för att minska smittspridning av Covid-19 har inneburit begränsningar i vardagslivet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som exempel har stängning av daglig verksamhet, dvs den sysselsättning många har, och inställda fritidsaktiviteter medfört betydande inskränkningar i aktiviteter och sociala relationer, särskilt för de med måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning.

I en global studie (19 länder) har en webbaserad enkät riktats till anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning och personal som arbetar med gruppen, företrädesvis i gruppboenden. Se vidare (länk till projektsidan)

I en separat studie har personer med intellektuell funktionsnedsättning intervjuats om sina erfarenheter och upplevelser av pandemin och dess konsekvenser i vardagen. Studien har genomförts i samarbete med forskare på Umeå Universitet och Malmö stad. Se vidare (länk till projektsidan)

Forskare: Magnus Tideman (professor), Jenny Aspling (doktorand) och Helena Taubner

Läs mer om projektet här.

I detta pilotprojekt kombineras utveckling av former för brukarinflytande på LSS-verksamheter med forskning som följer utvecklingsarbetet och analyserar olika aktörers erfarenheter av utvecklingsarbetets effekter. Syftet är att öka kunskaperna om strukturerade former av brukarinflytande på LSS-verksamheter. I det utvecklingsarbete som utförs används två väletablerade metoder for brukarinflytande: BIKVA (BrugerIndragelse i KVAlitetsutvurdering) och Qualid (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale).

Genom tillämpandet av dessa metoder prövas hur brukarinflytande fungerar i praktiken på två gruppboenden och tre dagliga verksamheter. Liksom BIKVA och Qualid syftar den efterföljande intressentutvärderingen, i form av individuella semi-strukturerade intervjuer, till att öka förståelsen mellan olika aktörer, s.k. intressenter, så att det på sikt kan skapa ökad samverkan mellan personal och brukare. Projektet löper under åren 2022–2023.

Projektet finansieras av Bräcke Diakoni.

Forskare: Lill Hultman (postdok) och Magnus Tideman (professor)

Olika former av företrädarskap berör flera grupper av människor i samhället. Syftet med den här pilotstudien är att öka kunskapen om vilka upplevelser och erfarenheter personer har av att få stöd och vara företrädda av en god man.

För att synliggöra värdet av den erfarenhetsbaserade kunskapen har vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning intervjuats om sina erfarenheter av att få stöd och vara företrädda av god man.

Pilotstudien ska ligga till grund för ett större forskningsprojekt där flera målgruppers erfarenheter av företrädarskap i olika former ska undersökas.

Forskare: Lill Hultman (postdok), Magnus Tideman (professor) och Maria Eriksson (professor)

Läs mer om projektet här.

Syftet med projektet är att undersöka om och hur individuellt stöd i reell mening bidrar till delaktighet för personer med funktionsnedsättning i livets olika dimensioner. Den huvudsakliga frågeställningen handlar om på vilket sätt och under vilka förutsättningar (avsaknad av eller tillgång till) olika individuella stöd bidrar till ökad, alternativt minskad, självständighet och delaktighet. Utgångspunkten är de upplevelser, kunskap och erfarenheter som personer som uppbär stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) har men även perspektiv från de professioner som arbetar med beslut och genomförande av insatserna.

I den inledande fasen av projektet genomförs en kunskapsöversikt över aktuell forskning inom området, och med denna som utgångspunkt kommer undersökningar av brukares respektive professionella erfarenheter att planeras och genomföras. Projektet löper under åren 2022-2024.

Projektet finansieras av Myndigheten för delaktighet.

Forskare: Magnus Tideman (professor), Martin Börjesson (docent), Lill Hultman (postdok) och Filip Wollter (fil dr)

Människor med funktionsnedsättning befinner sig i en extra utsatt position eftersom de ofta är hänvisade till andra för att kunna leva ett bra liv. VIP- ”viktig intressant person” skapades av därför av Bräcke Diakoni. Genom utbildning och olika typer av övningar i grupp, skulle brukare bli bättre rustade i att skapa sig ett tryggare vardagsliv och undvika våldsamma situationer. Med målsättningen att främja god hälsa, jämlika relationer och känsla av sammanhang och ges VIP i kursform vid 12 tillfällen och för både män och kvinnor.

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att skapa kunskap om VIP-programmet. VIP utvärderingen är viktig eftersom det finns en stor brist på utvärderingar av den här typen av primärpreventiva insatser för målgruppen människor med funktionsnedsättning.Vi vill undersöka om VIP kan påverka riskfaktorer och skyddsfaktorer för våldsutsatthet och våldsutövande bland brukare. Vi vill också jämföra brukare och se om det finns skillnader i hur programmet verkar fungera utifrån exempelvis utifrån könstillhörighet, ålder etc. Vi kommer att ställa frågor till VIP-deltagare och VIP-ledare från hela landet och i olika typer av verksamheter och följa resultaten av programmet över tid. De organisatoriska möjligheterna att arbeta med programmet ute i verksamhet kommer också att undersökas via intervjuer med VIP-ledare och andra nyckelpersoner.

Vi är tre forskare som tillsammans arbetar med att utvärdera VIP-programmet: Maria Eriksson, Magnus Tideman och Maria Ingemarson. Vi samarbetar på uppdrag av flera länsstyrelser och tillsammans med Eskilstuna kommun som numer är metodägare av VIP. Maria Ingemarson är socionom och forskare på högskolan och har särskild erfarenhet av interventions -och implementeringsforskning. Maria är också projektkoordinator för utvärderingsprojektet.

Forskare: Maria Eriksson (professor), Maria Ingemarsson (fil dr), Karin Robertsson och Magnus Tideman (professor)

Läs mer om projektet här.

Detta projekt studerar kommunala riktlinjer för LSS-insatser. Projektet är viktigt då det ytterst belyser vad kommuner anser vara ett tillräckligt stöd för ett gott liv för personer med funktionsnedsättning.

I projektets första del har det genomförts en uppföljning av rapporten ”Riktlinjer – till hjälp eller stjälp?” (Länsstyrelserna, 2007). Syftet var att undersöka eventuella förändringar över tid i antal kommuner med riktlinjer och antal begränsningar per insats. Bland annat visar det sig att antalet kommuner med riktlinjer för bedömning av LSS-insatser har ökat över tid.

I kommande delar kommer vi att studera hur riktlinjerna används i praktiken av kommunala handläggare och vad som kan förklara att fler kommuner idag har riktlinjer än tidigare.

Projektet finansieras av Autism Sverige och Marie Cederschiöld högskola

Forskare: Ola Segnestam Larsson (docent) och Magnus Tideman (professor)

Läs mer om projektet här.