Våra arbetspaket

2020-2031

Projektets syfte är att undersöka vad socialtjänstens interventioner mot våld betyder för utsatta barn över tid. Under en tidsperiod av 5 år kommer barn i åldern 7-12 år följas och intervjuas vid ett antal tillfällen om deras upplevelser av mötet med socialtjänsten och andra aktörer och hur de uppfattar stödet de får.
Ansvariga forskare är Anders Kassman,  och Filip Wollter

2020-2025

Projektet studerar barns upplevelse av sociala skydds- och stödinterventioner för främjandet av interventionssystem med barnets egna perspektiv i centrum. Retrospektiva intervjuer görs med idag vuxna som upplevt våld i nära relation om upplevelser av sociala barnavårdsinsatser, vårdnadstvister och umgänge. Ansvariga forskare Åsa Landberg, samt Maria Eriksson, Linda Jonsson och Anna Kaldal

2023-2025

Samskapande forskning
handlar om att integrera våldsutsatta barns erfarenheter av och kunskaper om socialtjänstens utredningar och insatser i verksamhetsutveckling genom samskapad forskning. Syftet är att undersöka hur våldsutsatta barns delaktighet i socialtjänstens insatser kan stärkas och utvecklas genom samskapande forskning som metod. Vad vi kan lära av våldsutsatta barn, samt företrädare för socialtjänst och civilsamhällesorganisationer när vi utformar och organiserar insatser eller program och om det kan göras genom samskapad forskning som metod. Ansvarig forskare är: Karin Robertsson

2023-2025

Postdocprojekt Familjerätt handlar om erfarenheter av familjerättsliga processer för barn som har upplevt våld. Genom analys av dokument och intervjumaterial undersöks dels barnens röst i utredningsprocessen, och dels utfallet av myndigheternas bedömning, samt hur dessa förhåller sig till ambitionen om jämlik tillgång till skydd, stöd och delaktighet för alla barn. Ett särskilt fokus finns på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, då det är visat i tidigare studier att dessa barn är särskilt våldsutsatta. Ansvarig forskare är: Baharan Kazemi

2020-2031

Projektets syfte är att tillgängligagöra forskningsresultat från projektet och föra ut kunskap om forskningsbaserade metoder till praktiker, forskare och allmänhet. I arbetet ingår skapandet av denna webbplats och att under programmets 6 år genomföra två konferenser. Huvudansvarig för arbetspaket 4 samt kommunikatör för Sivin-Barn är Hélène Lagerlöf.

Mer information om arbetspaket 4 

2020-2023

Projektets syfte är att utforska organisatoriska, rättsliga, institutionella och professionella aspekter i samband med introduktionen av specialiserade våldsteam inom socialtjänsten. Projektet studerar specifikt Relationsvåldscentrum (RVC) och VINR (Våld i nära relation) som bildats i kommunerna på Södertörn. Ansvariga forskare är Ann-Sofie Bergman, Maria Eriksson, Martin Börjeson, Karin Robertsson

Rapport: Utvärdering av relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholm Stad pdf, 963 kB.

Rapport: Specialiserade team vid våld i nära relation - en studie i tre kommuner pdf, 640 kB.

2020-2023

Projektet handlar om skyddat boende och konstruktionen av kvalitet i gränslandet mellan socialtjänst, ideell sektor och näringsliv. Ansvariga forskare är Veronica Ekström , Johan Hvenmark & Felicia Forthmeier

Mer information om arbetspaket 6

Publikation från projektet!

Skyddat boende för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och frågan om kvalitet på en expanderande kvasi-marknad: exemplet Sverige

Understanding quality in domestic violence shelters through the experiences of abused women

2020-2023

Sedan 2011 har Allmänna Barnhuset utvecklat en samtalsmodell för barn i svåra livssituationer. Modellens syftar till att öka barns delaktighet. Utvärdering görs av BRA-samtalmodellen för barn i osäkra boendeförhållanden (som t.ex skyddade boenden). Projektet sker i samarbete med Allmänna Barnhuset och Rädda Barnen. Ansvariga forskare är Maria Eriksson & Hélène Lagerlöf

Publikation från projektet! pdf, 1 MB.

2020-2023

Projektets syfte är att utforska genomförbarheten av en familjeorienterad krisinterventionsmodell i Socialtjänstens arbete i samband med polisanmälan eller orosanmälan till Socialtjänsten rörande barn som upplevt våld. Ansvariga forskare är Linda Jonsson och Hanna Linell

Implementering av Efter barnförhöret i Stockholms stad pdf, 567 kB.

2020-2031

I projektet testat en modell vid namn iRiSk . Modellen syftar till att ge stöd i den sociala barnavården i arbetet med risk- och skyddsbedömningar. I projektet intervjuas barn, föräldrar och socialarbetare. Ansvariga forskare är Ulf Axberg, Maria Eriksson, Ole Hultmann & Clara Iversen. Projektet pågår och sker i samarbete med universiteten i Göteborg och Uppsala.

Mer information om arbetspaket 9

För information om utbildning i iRiSk klicka här

2023-2025

Arbetspaket 10 är sammanlänkat med arbetspaket 9. I detta pågående projekt som är ett samarbete mellan MCHS, GU och UU utvecklas ytterligare en strukturerad intervju som används i samtal med våldsutövande föräldrar i samband med barnavårdsutredningar. Ansvariga forskare är Ole Hultmann, Ulf Axberg, Maria Eriksson & Clara Iversen.

Rapport från projektet pdf, 798 kB.

2023-2025

Syftet med projektet är att utveckla och testa metoder för att stödja våldsutsatta barn och ungdomar som placerats i vård utanför hemmet. Projektet är sammanlänkat med och drar lärdomar från arbetspaket 7 och 8, där barns rättigheter och delaktighet står i centrum. Projektet sker i samarbete med Rädda Barnen och lokala socialtjänster. Ansvariga forskare är Ann-Sofie Bergman & Hanna Linell.

2023-2025

Arbetspaket 12 syftar till att utveckla och testa en modell för koordinerade interventionssystem i den lokala kontexten. Arbetspaketet bygger på programmets övriga arbetspaket och tidigare forskning på området för att stödja samarbete och utveckla en god kunskapsbas om interventioner för barn som upplevt våld. I projektet ingår samarbete med forskarna bakom SAVE-studien vid Karlstads Universitet. Ansvariga forskare är Maria Eriksson, Hélène Lagerlöf Birgitta Persdotter & Leigh-Ann Loebs

Länk till SAVE-projektet

2023-2025

Projektets syfte är att utveckla modeller för koordinerade insatser för unga som upplevt våld i nära relation och på grund av sina upplevelser utvecklat egen beteende- och/eller våldsproblematik. Projektet sker i samarbete med tre till fem lokala socialtjänster. Ansvarig forskare: Filip Wollter & Anders Kassman

Att hantera utsatthet och svåra barndomserfarenheter hos ungdomar med våldsamt beteende, publikation från projektet

2022-2023

I projektet ingår utveckling av ett strukturerat stöd för professionella bedömningar av risk i akuta våldssituationer i familjer med barn. Med utgångspunkt i aktuell forskning om akuta bedömningar, iRiSk intervjuernas kunskapsbas och uppläggning samt erfarenheterna hos socialjouren i Stockholm utvecklas en modell för akuta bedömningar. I utvecklingsarbetet ingår att pröva en första version av modellen i några ärenden. Resultatet av utvecklingsarbetet med socialjouren ligger till grund för fortsatt utveckling av metodstödet i samarbete med socialtjänstens mottagningsenheter. Ansvariga forskare: Maria Eriksson & Filip Wollter

Emergency risk assessment, publikation från projektet

Akuta bedömningar av våld, publikation från projektet

2022-2024

Projektets syfte är att utveckla modeller för koordinerade insatser för unga som upplevt våld i nära relation och på grund av sina upplevelser utvecklat egen beteende- och/eller våldsproblematik. Projektet sker i samarbete med tre till fem lokala socialtjänster. Ansvarig forskare: Filip Wollter & Anders Kassman

Att hantera utsatthet och svåra barndomserfarenheter hos ungdomar med våldsamt beteende, publikation från projektet

2023-2025

Från och med hösten 2021 kan barn, vars vårdnadshavare har kontakt med RVC, få eget stöd på RVC. Stöd till barn ges individuellt efter insatsbeslut från socialtjänsten. Projektets syfte är att utvärdera RVC:s insatser för barn, när det gäller förutsättningar för insatserna och deras resultat för brukarna. När det gäller organisatoriska förutsättningar och samverkan mellan berörda verksamheter är den tidigare utvärderingen av RVC som högskolan genomförde på uppdrag från Stockholms stad en viktig utgångspunkt. Projektet är ett uppdrag från Stockholms stad.Ansvariga forskare: Maria Eriksson, Linda Jonsson

2023-2025

Projektet syftar till att få mer kunskap om effektiva metoder inom socialt arbete för att bättre kunna förebygga barns väg in i kriminalitet. En ung lagöverträdare kan hinna möta flera professionella inom olika system innan, under och efter en lagföringsprocess så som skola socialtjänst, polis och rättsväsendet i övrigt. Ofta ligger fokus i forskning på just dessa systems betydelse. I vår studie fokuserar vi oss i stället på att inhämta kunskap om betydelsen av vårdnadshavarnas förhållningssätt i lagföringsprocessen kring sina barn. Ansvarig forskare: Anne-Lie Vainik