surfare banner

Illustration: Tyra von Zweigbergk

Våra arbetspaket

Nedan presenteras programmets 17 olika arbetspaket (forskningsprojekt). I programmets första period 2020-2022 pågår totalt tio arbetspaket och i programmets andra period 2023-2025 pågår sju arbetspaket. I anslutning till varje kort presentation presenteras ansvariga forskare.

Vill du veta mer om något specifikt arbetspaket? Ta gärna kontakt med ansvariga forskare, det finns länkar till deras mailadresser i presentationerna av arbetspaketen och även lite mer detaljerad information om några av våra arbetspaket.

ARBETSPAKET 1

(2020-2026)
Socialtjänstens interventioner mot våld utifrån ett barndomsperspektiv – en longitudinell studie

Projektets syfte är att undersöka vad socialtjänstens interventioner mot våld betyder för utsatta barn över tid. Under en tidsperiod av 5 år kommer barn i åldern 7-12 år följas och intervjuas vid ett antal tillfällen om deras upplevelser av mötet med socialtjänsten och andra aktörer och hur de uppfattar stödet de får.
Ansvariga forskare är Anders Kassman,  och Filip Wollter

Kassmanrund

Anders Kassman

ARBETSPAKET 2

(2020-2025)
När sociala skydds- och stödinterventioner upplevs som tvång av barn som utsatts för våld

Projektet studerar barns upplevelse av sociala skydds- och stödinterventioner för främjandet av interventionssystem med barnets egna perspektiv i centrum. Retrospektiva intervjuer görs med idag vuxna som upplevt våld i nära relation om upplevelser av sociala barnavårdsinsatser, vårdnadstvister och umgänge. Ansvariga forskare Åsa Landberg, samt Maria Eriksson, Linda Jonsson och Anna Kaldal

Länk till film om deltagande i projektet



Landbergrund

Åsa Landberg

ARBETSPAKET 3

(2023-2025)
Barn som brukare av koordinerade interventioner. I arbetspaket 3 ingår två postdoc-projekt ett om familjerätt och ett om samskapande forskning.

Samskapande forskning
handlar om att integrera våldsutsatta barns erfarenheter av och kunskaper om socialtjänstens utredningar och insatser i verksamhetsutveckling genom samskapad forskning. Syftet är att undersöka hur våldsutsatta barns delaktighet i socialtjänstens insatser kan stärkas och utvecklas genom samskapande forskning som metod. Vad vi kan lära av våldsutsatta barn, samt företrädare för socialtjänst och civilsamhällesorganisationer när vi utformar och organiserar insatser eller program och om det kan göras genom samskapad forskning som metod. Ansvarig forskare är: Karin Robertsson

Robertssonsund

Karin Robertsson

ARBETSPAKET 3

(2023-2025)

Barn som brukare av koordinerade interventioner. I arbetspaket 3 ingår två postdoc-projekt ett om familjerätt och ett om samskapande forskning.

Postdocprojekt Familjerätt handlar om erfarenheter av familjerättsliga processer för barn som har upplevt våld. Genom analys av dokument och intervjumaterial undersöks dels barnens röst i utredningsprocessen, och dels utfallet av myndigheternas bedömning, samt hur dessa förhåller sig till ambitionen om jämlik tillgång till skydd, stöd och delaktighet för alla barn. Ett särskilt fokus finns på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, då det är visat i tidigare studier att dessa barn är särskilt våldsutsatta. Ansvarig forskare är: Baharan Kazemi

Intervjupersoner sökes!

Baharan rund

Baharan Kazemi

ARBETSPAKET 4

(2020-2025)

Tillgänglig forskning och kunskapsbaserade metoder

Projektets syfte är att tillgängligagöra forskningsresultat från projektet och föra ut kunskap om forskningsbaserade metoder till praktiker, forskare och allmänhet. I arbetet ingår skapandet av denna webbplats och att under programmets 6 år genomföra två konferenser. Huvudansvarig för arbetspaket 4 samt kommunikatör för Sivin-Barn är Hélène Lagerlöf.

Mer information om arbetspaket 4 

 

Lagerlöfrund

Hélène Lagerlöf

ARBETSPAKET 5

(2020-2023)

Specialiserade team för att arbeta med våld i nära relation

Projektets syfte är att utforska organisatoriska, rättsliga, institutionella och professionella aspekter i samband med introduktionen av specialiserade våldsteam inom socialtjänsten. Projektet studerar specifikt Relationsvåldscentrum (RVC) och VINR (Våld i nära relation) som bildats i kommunerna på Södertörn. Ansvariga forskare är Ann-Sofie Bergman, Maria Eriksson, Martin Börjeson, Karin Robertsson

Rapport: Utvärdering av relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholm Stad , 963 kB.

Rapport: Specialiserade team vid våld i nära relation - en studie i tre kommuner , 640 kB.

Börjesonrundny

Martin Börjeson

ARBETSPAKET 6

(2020-2023)

Skyddade boenden och kvalité- mötet mellan lokal socialtjänst, civilsamhälle och vinstdrivande organisationer

Projektet handlar om skyddat boende och konstruktionen av kvalitet i gränslandet mellan socialtjänst, ideell sektor och näringsliv. Ansvariga forskare är Veronica Ekström , Johan Hvenmark & Felicia Forthmeier

Mer information om arbetspaket 6

Publikation från projektet!

Veronica rund

Veronica Ekström

Felicia Fortmeiier cirkel

Felicia Forthmeiier

ARBETSPAKET 7

(2020-2023)

BRA-samtal för barn i osäkra boendeförhållanden: En rättighetsbaserad och deltagarfokuserad metod för att prata med barn om deras behov av information och stöd

Sedan 2011 har Allmänna Barnhuset utvecklat en samtalsmodell för barn i svåra livssituationer. Modellens syftar till att öka barns delaktighet. Utvärdering görs av BRA-samtalmodellen för barn i osäkra boendeförhållanden (som t.ex skyddade boenden). Projektet sker i samarbete med Allmänna Barnhuset och Rädda Barnen. Ansvariga forskare är Maria Eriksson & Hélène Lagerlöf

Publikation från projektet! , 1 MB.


Erikssonrund

Maria Eriksson

ARBETSPAKET 8

(2020-2023)

Implementering av krisinsatser efter polisanmälan eller orosanmälan till socialtjänsten

Projektets syfte är att utforska genomförbarheten av en familjeorienterad krisinterventionsmodell i Socialtjänstens arbete i samband med polisanmälan eller orosanmälan till Socialtjänsten rörande barn som upplevt våld. Ansvariga forskare är Linda Jonsson och Hanna Linell

Implementering av Efter barnförhöret i Stockholms stad , 567 kB.

Jonssonrund

Linda Jonsson

hanna linell rund

Hanna Linell

ARBETSPAKET 9

(2020-2023)

Genomförbarhet för socialtjänsten av en strukturerad metod för risk- och skyddsbedömning för barn som utsätts för våld i nära relation (iRiSk)

I projektet testat en modell vid namn iRiSk . Modellen syftar till att ge stöd i den sociala barnavården i arbetet med risk- och skyddsbedömningar. I projektet intervjuas barn, föräldrar och socialarbetare. Ansvariga forskare är Ulf Axberg, Maria Eriksson, Ole Hultmann & Clara Iversen. Projektet pågår och sker i samarbete med universiteten i Göteborg och Uppsala.

Mer information om arbetspaket 9

För information om utbildning i iRiSk klicka här

Ny publikation från projektet!

Ole Hultmann cirkel

Ole Hultmann

Ulf Axberg cirkel

Ulf Axberg

ARBETSPAKET 10

(2023-2025)

Samtal med våldsutövande föräldrar: en semi-strukturerad intervju

Arbetspaket 10 är sammanlänkat med arbetspaket 9. I detta pågående projekt som är ett samarbete mellan MCHS, GU och UU utvecklas ytterligare en strukturerad intervju som används i samtal med våldsutövande föräldrar i samband med barnavårdsutredningar. Ansvariga forskare är Ole Hultmann, Ulf Axberg, Maria Eriksson & Clara Iversen.

Ny publikation från projektet!

Rapport från projektet , 798 kB.

Clara Iversen rund

Clara Iversen

ARBETSPAKET 11

(2023-2025)

Åtgärder och stöd till våldsutsatta barn som placeras i vård utanför hemmet

Syftet med projektet är att utveckla och testa metoder för att stödja våldsutsatta barn och ungdomar som placerats i vård utanför hemmet. Projektet är sammanlänkat med och drar lärdomar från arbetspaket 7 och 8, där barns rättigheter och delaktighet står i centrum. Projektet sker i samarbete med Rädda Barnen och lokala socialtjänster. Ansvariga forskare är Ann-Sofie Bergman & Hanna Linell.

Ann-Sofie Bergman cirkel

Ann-Sofie Bergman

ARBETSPAKET 12

(2023-2025)

Implementering av koordinerade interventionssystem

Arbetspaket 12 syftar till att utveckla och testa en modell för koordinerade interventionssystem i den lokala kontexten. Arbetspaketet bygger på programmets övriga arbetspaket och tidigare forskning på området för att stödja samarbete och utveckla en god kunskapsbas om interventioner för barn som upplevt våld. I projektet ingår samarbete med forskarna bakom SAVE-studien vid Karlstads Universitet. Ansvariga forskare är Maria Eriksson, Hélène Lagerlöf Birgitta Persdotter & Leigh-Ann Loebs

Länk till SAVE-projektet

 

Birgitta Persdotter rund

Birgitta Persdotter

Leigh Ann Loebs cirkel

Leigh Ann Loebs

ARBETSPAKET 13

(2023-2025)

Ungas våld i det offentliga och våld i nära relationer- samordning av insatser från skola, socialtjänst och polis

Projektets syfte är att utveckla modeller för koordinerade insatser för unga som upplevt våld i nära relation och på grund av sina upplevelser utvecklat egen beteende- och/eller våldsproblematik. Projektet sker i samarbete med tre till fem lokala socialtjänster. Ansvarig forskare: Filip Wollter & Anders Kassman

 

Att hantera utsatthet och svåra barndomserfarenheter hos ungdomar med våldsamt beteende, publikation från projektet

ARBETSPAKET 14

(2022-2023)

iRiSk akuta bedömningar av risk och skydd

I projektet ingår utveckling av ett strukturerat stöd för professionella bedömningar av risk i akuta våldssituationer i familjer med barn. Med utgångspunkt i aktuell forskning om akuta bedömningar, iRiSk intervjuernas kunskapsbas och uppläggning samt erfarenheterna hos socialjouren i Stockholm utvecklas en modell för akuta bedömningar. I utvecklingsarbetet ingår att pröva en första version av modellen i några ärenden. Resultatet av utvecklingsarbetet med socialjouren ligger till grund för fortsatt utveckling av metodstödet i samarbete med socialtjänstens mottagningsenheter. Ansvariga forskare: Maria Eriksson & Filip Wollter

Emergency risk assessment, publikation från projektet

Akuta bedömningar av våld, publikation från projektet

 

Wollterrund

Filip Wollter

ARBETSPAKET 15

(2022-2024)

Akademisk socialtjänst

Socialnämnden i Stockholms stad har under år 2022 fått i uppdrag att utreda införandet av en så kallad ”akademisk socialtjänst” i staden, en modell som bygger på att socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans för att undersöka och utvärdera socialtjänstens olika insatser. En akademisk socialtjänst handlar om att etablera en mer intim koppling mellan forskning och praktik än vad som ofta är fallet idag, och att skapa en struktur för att hålla denna relation långsiktigt levande. Projektet är ett uppdrag från Stockholms stad och syftet är att ta fram förslag på en modell för hur akademisk socialtjänst kan organiseras och införas i Stockholms stad. I uppdraget ingår att i samarbete med en stadsdelsförvaltning (Farsta) påbörja och testa genomförandet av en pilotverksamhet. Ansvariga forskare: Maria Eriksson, Linda Jonsson Martin Börjeson, Karin Robertsson & Anne-Lie Vainik Publikationer från projektet:

Införandet av en akademisk socialtjänst i Stockholms stad Utökad pilot i Farsta stadsdels-förvaltning , 429 kB.

Vi jobbar med familjer och barn i alla möjliga situationer” Familjestödsenheten i Farsta , 388 kB.

En modell för införandet av en akademisk socialtjänst i Stockholms stad Slutrapport , 476 kB.

 

ARBETSPAKET 16

(2023-2025)

Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) med fokus på barn och unga

Från och med hösten 2021 kan barn, vars vårdnadshavare har kontakt med RVC, få eget stöd på RVC. Stöd till barn ges individuellt efter insatsbeslut från socialtjänsten. Projektets syfte är att utvärdera RVC:s insatser för barn, när det gäller förutsättningar för insatserna och deras resultat för brukarna. När det gäller organisatoriska förutsättningar och samverkan mellan berörda verksamheter är den tidigare utvärderingen av RVC som högskolan genomförde på uppdrag från Stockholms stad en viktig utgångspunkt. Projektet är ett uppdrag från Stockholms stad.Ansvariga forskare: Maria Eriksson, Linda Jonsson & Hélène Lagerlöf

 


ARBETSPAKET 17

(2023-2025)

Unga lagöverträdare och vårdnadshavarnas inställning i yttrandeprocessen inför rättegång

Projektet syftar till att få mer kunskap om effektiva metoder inom socialt arbete för att bättre kunna förebygga barns väg in i kriminalitet. En ung lagöverträdare kan hinna möta flera professionella inom olika system innan, under och efter en lagföringsprocess så som skola socialtjänst, polis och rättsväsendet i övrigt. Ofta ligger fokus i forskning på just dessa systems betydelse. I vår studie fokuserar vi oss i stället på att inhämta kunskap om betydelsen av vårdnadshavarnas förhållningssätt i lagföringsprocessen kring sina barn. Ansvarig forskare: Anne-Lie Vainik

 

Anne-Lie Vainik rund

Anne-Lie Vainik

Sidinformation

Senast uppdaterad:
30 september 2024