Ingen ökning av samtal om döden med barn med cancer visar ny studie

Att prata eller inte prata om döden med barn som har cancer är en fråga som engagerat både vårdpersonal och föräldrar i alla tider. Att en tidigare studie visat att ingen förälder ångrar att de samtalat tycks inte ha påverkat kommunikationen mellan föräldrar och barn de senaste 15 åren, det visar en nyligen avslutad studie.

Barn som har drabbats av cancer vet ofta att de kan dö, en del har behov av att prata om döden medan andra inte alls vill prata om det. Som förälder kan det vara svårt att känna av och hantera detta.

– Vid en undersökning som gjordes 2001 kunde vi se att en dryg tredjedel (34 procent) av föräldrarna pratade med sitt barn om döden medans övriga inte gjorde det. Av de som inte pratade ångrade en dryg fjärdedel (27 procent) att de inte hade gjort det medan ingen förälder som pratat med sitt barn om döden uppgav att de ångrade detta Vi kunde dock se att föräldrar som uppgav att de inte pratat med sitt barn kommunicerade på annat sätt om döden och livet. Föräldrar har beskrivit att deras barn visat sina känslor genom att teckna, spela och se på utvalda filmer, som Bröderna Lejonhjärta, säger Ulrika Kreicbergs, professor i palliativ vård vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

I den tidigare studien framhölls att vårdpersonal bör stödja familjer till att prata med sitt barn om döden, i de familjer där barnet visar sin insikt om döden och förstår och är medveten om det oundvikliga. I den studien besvarade 429 föräldrar frågan om de pratat med sitt barn om döden eller ej och om de ångrat sig, barnen var mellan 0-24 år då de avled.

– I den senaste studien, som genomfördes 2016 besvarade 220 föräldrar samma frågor, och vi ser att andelen föräldrar som pratat med sitt barn faktiskt har minskat. Det var något vi blev lite förvånade över, då vi trodde att den tidigare studien skulle leda till ökad öppenheten och kommunikation mellan föräldrar och barn. Resultaten är förvånansvärt lika från den tidigare studien, men vi ser att en större andel inte pratat med sitt barn om döden. Lite glädjande är att andelen som ångrar sig är mindre nu, men ingen förälder ska behöva gå vidare i livet efter sitt barns död med ånger kring detta. Vårdpersonal bör vara uppmärksamma på barnets och familjens insikt om barnets förestående död och stödja familjer att mötas i samtal om döden. Det ska ändå påpekas att de flesta föräldrar uppger att de inte pratat och inte ångrar det. Varje barn är unikt och skall respekteras som så, säger Ulrika Kreicbergs.

Forskarna kan se att det finns ett fortsatt behov av att vårdpersonal hjälper familjer med barn som är medvetna om att de är döende i cancer att samtala, men att det måste ske på barnets villkor.

För mer information, kontakta Ulrika Kreicbergs.

Läs artikeln "No impact of previous evidence advocating openness to talk to children about their imminent death" här.