APA-guiden

När man skriver en text och använder sig av material skrivet av någon annan är det nödvändigt att ange en referens. Vid Marie Cederschiöld högskola används referenssystemet APA 7.

Syftet med att referera är att visa upphovet till en källa och att läsaren ska kunna hitta denna källa. Det bästa är att ange en referens både i den löpande texten och i referenslistan direkt. Då behöver du inte lägga ned arbete på att söka fram verken du refererar till igen för att hitta alla uppgifter till referenserna. Utelämnas referensen har du plagierat, vilket inte är tillåtet. Återges stycken av någon annans text ordagrant är det nödvändigt att återge detta i form av ett citat.

Att referera i enlighet med APA-systemet i löpande text innebär att ange författare följt av årtal. Referenser som anges i löpande text måste återfinnas i referenslistan och referenser i referenslistan måste återfinnas i löpande text.

Kom ihåg! Det är din lärare/handledare/examinator som avgör vilka regler som gäller för just deras uppgift. Till exempel kräver examinatorer i fler och fler fall sidnummer i referenser för att minska risken för fusk. Sidnummer är enligt APA endast obligatoriskt vid citat.

APA-GUIDE

Nedanstående guide baseras på sjunde upplagan av Publication manual of the American Psychological Association (APA).

Innehåll i APA-guiden

Notera att varken denna guide eller boken Publication Manual of the American Psychological Association kan ge exempel på alla typer av källor och material som en författare kan tänkas använda sig av. Om det du söker inte finns i denna guide får du istället:

  1. Söka ett närliggande exempel och utgå från det.
  2. Gå till APA:s webbplats, APA Style Blog eller APA Reference Examples för att söka svar. Där finns både förklarande texter och konkreta exempel.
  3. Konsultera boken Publication Manual of the American Psychological Association. Boken finns att låna på högskolebiblioteket.
  4. Se om du hittar ett mer närliggande exempel i en annan APA-guide. Flera andra svenska lärosäten har APA-guider på sina webbplatser och där finns ibland andra typer av källor och exempel som kanske mer liknar den källa som man vill referera till. Notera dock att om det finns skillnader mellan Marie Cederschiöld högskolas guide och ett annat lärosätes guide i hur en korrekt referens beskrivs, så ska man som student vid Marie Cederschiöld högskola alltid följa de principer som beskrivs i den här APA-guiden.

referera till olika sorters källor

Böcker och kapitel

I regel finns uppgifterna som behövs för att göra en bokreferens på bokens titelsida. Det går även att söka fram boken i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS för att få fram uppgifterna. När referensen gäller ett kapitel med en enskild författare i ett samlingsverk eller i en bok med redaktör måste man dock titta på det enskilda kapitlet.

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel (x uppl.). Förlag.

Exempel

Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: Teori och praktik. Norstedts.

Trost, J., & Hultåker, O. (2007). Enkätboken (3 rev. och utök. uppl.). Studentlitteratur.

I löpande text

(Skolin, 2010)

Enligt Trost och Hultåker (2007)...

Mer information

  • Om det finns två författare så skrivs "&" innan sista författarens namn, både i referenslistan samt i parentes i löpande text.
  • Upplaga anges endast om det är en senare upplaga än första upplagan, dvs från andra upplagan och framåt. Om man använt sig av första upplagan så utelämnas den informationen.
  • Språket i ditt arbete styr vilket språk vanligt förekommande förkortningar i referenserna (uppl., Red. osv) ska vara på.

Författare, A., Författare, B., Författare, C., & Författare, D. (år). Huvudtitel: Undertitel (x uppl.). Förlag.

Exempel

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (3 uppl.). Studentlitteratur.

I löpande text

(Willman m.fl., 2011)

Mer information

  • När det finns fler än en författare så skrivs "&" innan sista författarens namn i referenslistan.
  • I löpande text gäller att när ett verk har tre eller fler författare anges endast den första författaren i parentesen, följt av ”m.fl.” Skriver du din text på engelska följs författarnamnet av ”et al.”
  • I referenslistan gäller att om författarna är 21 eller fler så anges de första 19 samt den sista i referensen. I löpande text är det alltjämt bara den första författaren, följt av "m.fl." och årtal.
  • Om man använder två referenser med samma årtal och delvis samma författare så skrivs så många efternamn ut i löpande text som behövs för att särskilja referenserna.
  • Upplaga anges endast om det är en senare upplaga än första upplagan, dvs från andra upplagan och framåt. Om man använt sig av första upplagan så utelämnas den informationen.
  • Språket i ditt arbete styr vilket språk vanligt förekommande förkortningar i referenserna (uppl., Red. osv) ska vara på.

Redaktör, A. (Red.). (år). Titel: Undertitel (x uppl.). Förlag.

Exempel

Cullum, N., Ciliska, D., Haynes, R. B., & Marks, S. (Red.). (2008). Evidence-based Nursing: An introduction. Blackwell.

Wallace, B. C. (Red.). (2008). Toward equity in health. McGraw-Hill.

I löpande text

(Cullum m.fl., 2008)

Wallace (2011) beskriver...

Mer information

  • En generell regel är att om det finns kapitelförfattare så refererar man till det specifika kapitel som man använt (se mall för Kapitel i bok med redaktör). Referera till redaktören när det hänvisas till ett verk i största allmänhet.
  • Referenser med redaktör följer samma regler som referenser med författare, det vill säga att för verk med tre redaktörer eller fler skriver man den första redaktörens namn följt av ”m.fl.”.
  • Upplaga anges endast om det är en senare upplaga än första upplagan, dvs från andra upplagan och framåt. Om man använt sig av första upplagan så utelämnas den informationen.
  • Språket i ditt arbete styr vilket språk vanligt förekommande förkortningar i referenserna (uppl., Red. osv) ska vara på. Skriver du din text på engelska anges ”(Ed.).” för verk med en redaktör och ”(Eds.).” för verk med flera redaktörer.

Kapitelförfattare, A. (år). Kapitelhuvudtitel: Undertitel. I A. Redaktör (Red.), Bokhuvudtitel: Undertitel (x uppl., s. x–x). Förlag.

Exempel

Lidén, E. (2009). Omvårdnadens institutionella inramning. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 147–179). Studentlitteratur.

von Döbeln, U. (2007). Metabola sjukdomar. I T. Lindberg & H. Lagercrantz (Red.), Barnmedicin (3 uppl., s. 466–476). Studentlitteratur.

I löpande text

Enligt Lidén (2009)

(von Döbeln, 2007)

Mer information

  • När det finns kapitelförfattare i en bok med redaktör hänvisas det alltid till kapitelförfattaren i referenslistan såväl som i löpande text. Refererar man till flera kapitel ur samma bok gör man en referens för varje kapitel.
  • Skriver du din text på engelska anges ”(Ed.).” för verk med en redaktör och ”(Eds.).” för verk med flera redaktörer. Vidare gäller att ”I” blir ”In” och ”s.” blir ”pp.” för kapitel som löper över flera sidor och ”p.” för kapitel som bara är på en sida.
  • Upplaga anges endast om det är en senare upplaga än första upplagan, dvs från andra upplagan och framåt. Om man använt sig av första upplagan så utelämnas den informationen.

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel (A. Översättare, Övers.; x uppl.). Förlag. (Originalarbete publicerat år)

Exempel

Gauchet, M., & Swain, G. (1999). Madness and democracy: The modern psychiatric universe (C. Porter, Övers.). Princeton Univ. Press. (Originalarbete publicerat 1980)

Schefter, K. (2006). Med mod och hjärta: En sjuksköterska i Afghanistan (K. Fredholm Bernhoff & B. Fredholm, Övers.). Bra böcker. (Originalarbete publicerat 2002)

I löpande text

(Gauchet & Swain, 1980/1999)

Enligt Schefter (2002/2006)...

Mer information

  • I den löpande texten anges både originalutgivningsåret och översättningens utgivningsår.
  • Upplaga anges endast om det är en senare upplaga än första upplagan, dvs från andra upplagan och framåt. Om man använt sig av första upplagan så utelämnas den informationen.
  • Skriver du din text på engelska byts ”Övers.” ut mot ”Trans.”, vilket är en förkortning för Translator.

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel (x uppl.). Förlag. DOI/URL

Exempel

Isaakyan, I., Triandafyllidou, A., & Baglioni, S. (Red.). (2023). Immigrant and asylum seekers labour market integration upon arrival: NowHereLand: A biographical perspective. Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-14009-9

I löpande text

(Isaakyan m.fl., 2023)

Mer information

  • Om innehållet i den elektroniska boken är samma som i den eventuella tryckta boken så ser referensen likadan ut, med tillägg av eventuell DOI eller URL i slutet.
  • Upplaga anges endast om det är en senare upplaga än första upplagan, dvs från andra upplagan och framåt. Om man använt sig av första upplagan så utelämnas den informationen.
  • Språket i ditt arbete styr vilket språk vanligt förekommande förkortningar i referenserna (uppl., Red. osv) ska vara på.

Om du använt dig av en talbok via Legimus så refererar du som om du använt den tryckta förlagan. Det innebär att du anger det förlag och det utgivningsår som anges i den tryckta boken, och du anger ingenstans i referensen att du använt en inläst version av boken.

I Legimus finns ofta information om den tryckta förlagan under "Visa mer information om boken". Informationen finns annars i Libris, samt i den tryckta boken.

Artiklar

Artiklar kan komma i olika former. Vissa är vetenskapliga och publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Andra är inte vetenskapliga och publiceras i populärvetenskapliga tidskrifter, facktidskrifter eller dagstidningar. Mer information om vad vetenskapliga artiklar är för något finns här.

Författare, A. (år). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s–s. DOI

Författare, A. (år). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), Artikel x. DOI

Exempel

Gebo, E., & Campos, K. S. (2016). Perceptions of gangs and crews by justice-involved youth and implications for best practice work. Journal of Social Service Research, 42(4), 478–488. https://doi.org/10.1080/01488376.2016.1153565

Mion, L. C. (2003). Care provision for older adults: Who will provide? The Online Journal of Issues in Nursing, 8(2). https://ojin.nursingworld.org/MainMenuCategories/ANAMarketplace/ANAPeriodicals/OJIN/TableofContents/Volume82003/No2May2003/CareProvisionforOlderAdults.html

Stewart, C. L., & Hall, J. A. (2022) Factors that affect the utilisation of maternal healthcare in the Mchinji District of Malawi. PLoS ONE, 17(12), Artikel e0279613. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0279613

I texten

(Gebo & Campos, 2016)

Mion (2003) beskriver...

(Stewart & Hall, 2022)

Mer information

  • Om artikeln har ett DOI-nummer så ska DOI-länk finnas i slutet av referensen. Om DOI inte finns så utelämnas det. Om artikeln är fritt tillgänglig på webben men saknar DOI så anges URL istället (se exempelreferens ovan).
  • Om det finns två författare så skrivs "&" innan sista författarens namn, både i referenslistan samt i löpande text.

Författare, A. (år). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), s–s. DOI

Författare, A. (år). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel, volym(nr), Artikel x. DOI

Exempel

Roxberg, A., Eriksson, K., Rehnsfeldt, A., & Fridlund, B. (2008). The meaning of consolation as experienced by nurses in a home-care setting. Journal of Clinical Nursing, 17(8), 1079–1087. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02127.x

Widberg, C., Wiklund, B., & Klarare, A. (2020). Patients’ experiences of eHealth in palliative care: An integrative review. BMC Palliative Care, 19, Artikel 158. https://doi.org/10.1186/s12904-020-00667-1

Zhang, P., Atkinson, K. M., Bray, G. A., Chen, H., Clark, J. M., Coday, M., Dutton, G. R., Egan, C., Espeland, M. A., Evans, M., Foreyt, J. P., Greenway, F. L., Gregg, E. W., Hazuda, H. P., Hill, J. O., Horton, E. S., Hubbard, V. S., Huckfeldt, P. J., Jackson, S. D., … Yanovski, S. Z. (2021). Within-Trial Cost-Effectiveness of a Structured Lifestyle Intervention in Adults With Overweight/Obesity and Type 2 Diabetes: Results From the Action for Health in Diabetes (Look AHEAD) Study. Diabetes Care, 44(1), 67–74. https://doi.org/10.2337/dc20-0358

I texten

(Roxberg m.fl., 2008)

Enligt Widberg m.fl. (2020)...

(Zhang m.fl., 2021)

Mer information

  • Om artikeln har ett DOI-nummer så ska DOI-länk finnas i slutet av referensen. Om DOI inte finns så utelämnas det. Om artikeln är fritt tillgänglig på webben men saknar DOI så anges URL istället.
  • När det finns 2-20 författare så skrivs "&" innan sista författarens namn i referenslistan.
  • I referenslistan gäller att om författarna är 21 eller fler så anges de första 19 samt den sista i referensen. I löpande text är det alltjämt bara den första författaren, följt av "m.fl." och årtal.
  • I löpande text gäller att när ett verk har tre eller fler författare anges endast den första författaren i parentesen, följt av ”m.fl.” Skriver du din text på engelska följs författarnamnet av ”et al.”

Författare, A. (år). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel. Förhandspublicering online. DOI

Exempel

Huestegge, S. M., Raettig, T., & Huestegge, L. (2019). Are face-incroguent voices harder to process? Effects of face-voice gender incongruency on basic cognitive information processing. Experimental Psychology. Förhandspublicering online. https://doi.org/10.1027/1618-3169/a000440

I texten

(Huestegge m.fl., 2019)

Mer information

  • När det gäller en vetenskaplig artikel som blivit förhandspublicerad online men ännu inte tilldelats uppgift om volym och nummer, anges ”Förhandspublicering online”. Skriver du din text på engelska anges istället ”Advance online publication”.
  • En förhandspublicerad artikel kan benämnas på olika sätt i olika tidskrifter, t.ex. som "epub ahead of print" eller "online first publication".
  • Flera olika versioner av en artikel kan finnas tillgängliga på webben. Du ska citera den version som du använt. Om den slutgiltiga versionen (med tidskriftens layout, volymnummer osv) finns tillgänglig så rekommenderas det att man använder sig av den.

Författare, A. (under utgivning). Artikeltitel: Undertitel. Tidskriftstitel.

Exempel

Pusa, S., Sundin, K., & Isaksson, U. (under utgivning). Evaluation of the implementation process of a family Systems nursing approach in home health care: A mixed-methods study. Journal of Family Nursing.

I texten

(Pusa m.fl., under utgivning)

Mer information

  • När det gäller en vetenskaplig artikel som blivit accepterad för publicering men där publiceringen ännu inte ägt rum, anges ”under utgivning” istället för utgivningsår. Skriver du din text på engelska anges ”in press”.
  • Flera olika versioner av en artikel kan finnas tillgängliga på webben. Du ska citera den version som du använt. Om den slutgiltiga versionen (med tidskriftens layout, volymnummer osv) finns tillgänglig så rekommenderas det att man använder sig av den.

Författare, A. (år, dag månad). Artikeltitel: Undertitel. Dagstidningens titel. URL

Författare, A. (år, dag månad). Artikeltitel: Undertitel. Dagstidningens titel. s-s.

Exempel

Ritzén, J. (2021, 8 oktober). Rekordmånga gängkriminella i Stockholm vill hoppa av. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sthlm/rekordmanga-gangkriminella-i-stockholm-vill-hoppa-av/

I texten

(Ritzén, 2021)

Mer information

  • Om artikeln är hämtar från nätet så anges URL i slutet av referensen. Om artikeln är hämtad från tryckt dagstidning så utelämnas URL och då har man istället (ev. tidningsdel och) sidnummer i slutet av referensen.
  • Om författaren/författarna nämns i löpande text så anges endast årtal inom parentes, t.ex. "Ritzén (2021) beskriver hur..."

Avhandlingar och uppsatser

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel [Doktorsavhandling, Lärosäte]. Databasens namn/Arkivets namn. URL

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel [Licentiatuppsats, Lärosäte]. Databasens namn/Arkivets namn. URL

Exempel

Holmqvist, A. (2019). Integritet på undantag? En studie av barns röst i patientlagen och patientorganisationer [Doktorsavhandling, Ersta Sköndal Bräcke högskola]. DiVA. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7873

Kneck, Å. (2015). Living with diabetes: A life long learning process [Doktorsavhandling, Karolinska institutet]. Karolinska institutet Open Archive. http://hdl.handle.net/10616/44476

Krook, C. (2007). Se – än lever jag! Livsåskådning och lärande i livets slutskede [Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm].

I löpande text

... (Holmqvist, 2019).

Kneck (2015) menar att...

Enligt Krook (2007)...

Mer information

  • Om avhandlingen är i tryckt form utelämnas uppgiften om databasens namn och URL.
  • Skriver du din text på engelska anges Doctoral dissertation istället för Doktorsavhandling och Licentiate thesis istället för Licentiatuppsats.

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel [X-uppsats/Examensarbete, Lärosäte]. Databasens namn/Arkivets namn. URL

Exempel

Lindkvist, M., & Stjärne, F. (2023). Sjuksköterskors behov av egenvård - Själviskt eller en förutsättning för god omvårdnad?: En litteraturöversikt [Kandidatuppsats, Marie Cederschiöld högskola]. DiVA. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-10007

Mirzakhani-Moghaddam, M. (2023). Experiences and challenges of Collaboration between Civil Society Organizations and the United Nations [Masteruppsats, Göteborgs universitet]. GUPEA. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/79235

I texten

... (Lindkvist & Stjärne, 2023).

Enligt Mirzakhani-Moghaddam (2023)...

Mer information

  • Uppsatser kan vara av olika typ. Det kan exempelvis röra sig om C-uppsats, Kandidatuppsats, Magisteruppsats, Masteruppsats, Examensarbete, Enskilt arbete inom x. Skriv det som anges på verket.
  • Om uppsatsen är i tryckt form utelämnas uppgiften om databasens namn och URL.

Rapporter och broschyrer

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel (Eventuellt serienamn Eventuellt serienummer). Utgivare. DOI/URL

Organisation. (år). Huvudtitel: Undertitel (Eventuellt serienamn Eventuellt serienummer). Utgivare. DOI/URL

Exempel

Eriksson, M., Brännvall, M., & Ekström, V. (2020). Att samverka vid akuta våldshändelser i familjer med barn: Utvärdering av Islandsprojektet. VKV, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8002

Gyllensvärd, H. (2009). Fallolyckor bland äldre: En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder (Statens folkhälsoinstitut R 2009:01). Statens folkhälsoinstitut.

Kim, K., & Boulanin, V. (2023). Artificial Intelligence for Climate Security: Possibilities and Challenges. SIPRI. https://doi.org/10.55163/QDSE8934

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2016). Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård: En systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter (SBU Utvärderar 252). https://www.sbu.se/contentassets/8fd7484294774a528509da220b153d97/program-for-ungdomar-med-antisocial-problematik-inom-institutionsvard.pdf

I löpande text

(Eriksson m.fl., 2020)

Enligt Gyllensvärd (2009)...

Kim och Boulanin (2023) menar att...

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2016) har...

SBU (2016) har...

Mer information

  • När det inte finns någon person angiven som författare kan en organisation (myndighet, universitet/högskola, institution, företag, m.m.) fylla den funktionen. Normalt skrivs hela namnet ut men i de fall där det finns en etablerad förkortning kan den användas. Dock skrivs namnet ut i sin helhet första gången referensen anges.
  • Om utgivaren är densamma som författaren, vilket många gånger är fallet när organisationer ger ut rapporter, utgår uppgiften om utgivare.
  • Om rapporten är i tryckt form utelämnas uppgiften om databasens namn och URL.

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel [Beskrivning]. Utgivare. DOI/URL

Organisation. (år). Huvudtitel: Undertitel [Beskrivning]. Utgivare. DOI/URL

Exempel

Apoteket. (u.å.). Apodos: Ett smartare alternativ för dig som tar läkemedel dagligen [Broschyr]. https://www.apoteket.se/globalassets/vard-och-foretag/apodos/.pdfer/broschyrer/apo_apodos_broschyr_brukare_f190364_a5_korr3.pdf

Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation. (2007). 2 sätt att skydda sig: En broschyr om cellförändringar och livmoderhalscancer [Broschyr]. Gynsam i samarbete med GlaxoSmithKline.

I löpande text

... (Apoteket, u.å.).

Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation (Gynsam, 2007) har...

Mer information

  • För material som broschyrer, reklamblad och faktablad anges någon fras efter titeln som beskriver materialtypen, exempelvis [broschyr], [säkerhetsdatablad], [faktablad]. Denna information anges på det språk du skriver din text på.
  • När det inte finns någon person angiven som författare kan en organisation (myndighet, universitet/högskola, institution, företag, m.m.) fylla den funktionen. Normalt skrivs hela namnet ut men i de fall där det finns en etablerad förkortning kan den användas. Dock skrivs namnet ut i sin helhet första gången referensen anges.
  • Om utgivaren är densamma som författaren, vilket många gånger är fallet när organisationer ger ut broschyrer, utgår uppgiften om utgivare.
  • Om broschyren är i tryckt form utelämnas uppgiften om databasens namn och URL.

Rättskällor och förarbeten

APA ger inga anvisningar för hur man refererar till rättspraxis och myndighetsbeslut utanför amerikansk jurisdiktion. Därför baseras nedanstående exempel på svensk praxis för hur man refererar till sådant material. Detta avsnitt har tagits fram i samråd med Johanna Schiratzki, tidigare professor i välfärdsrätt vid Marie Cederschiöld högskola.

Var uppmärksam på att i referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut. Förkortningar kan dock användas i den löpande texten.

Offentligt tryck

Beteckning år:nr. Huvudtitel: Undertitel.

Exempel

SOU 2010:70. Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter.

Ds 2010:36. En översyn av regelverket för sprutor och kanyler.

I löpande text

I statens offentliga utredning Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) …

… (En översyn av regelverket för sprutor och kanyler, Ds 2010:36).

Mer information

  • Första gången referensen nämns i den löpande texten skrivs hela titeln och beteckningen ut. Därefter kan etablerad beteckning, till exempel SOU 2010:70 eller Ds 2010:36, användas om sådan finns. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Prop. År/år:nr. Huvudtitel: Undertitel.

Motion År/år:nr. Huvudtitel: Undertitel.

Exempel

Prop. 2009/10:55. En politik för det civila samhället.

Motion 2013/14:C451. Gemensam vårdnad.

I löpande text

I regeringens proposition En politik för det civila samhället (Prop. 2009/10:55) …

eller

... (En politik för det civila samhället, Prop. 2009/10:55).

Mer information

  • Första gången referensen nämns skrivs hela titeln och beteckningen ut. Därefter kan etablerad beteckning, till exempel Prop. 2009/10:55 eller Motion 2013/14:C451, användas om sådan finns. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Beteckning år:nr. Författningsnamn.

Exempel

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen.

I löpande text

Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) …

I de fall man refererar till ett specifikt kapitel och/eller paragraf anges det på följande sätt första gången referensen nämns:

I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30), 5 kap. 4 § fastställs att…

eller

… (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], 2017:30, 5 kap. 4 §)

Mer information

  • Ange författningsnamn och SFS-nummer och i förekommande fall kapitel och paragraf.
  • Om författningsnamnet är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts etablerad förkortning, om sådan finns, tillsammans med nummer inom parentes.
  • Första gången referensen nämns skrivs hela författningsnamnet ut. Därefter kan etablerad förkortning på författningsnamnet, till exempel HSL eller SoL, användas om sådan finns. Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns, sätts etablerad förkortning inom hakparentes (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], 2017:30). I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.
  • Första gången eventuellt kapitel eller paragraf nämns skrivs hela författningsnamnet, beteckningen samt kapitel/paragraf ut. Därefter kan etablerad beteckning utan angivande av nummer skrivas ut, till exempel HSL, 5 kap. 4 §. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Beteckning år:nr. Författningsnamn.

Exempel

SOSFS 2008:18. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.

HSLF-FS 2016:56. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende.

I löpande text

Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18) …

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende (HSLF-FS 2016:56) …

Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns skriver man på följande sätt:

… (Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, SOSFS 2008:18)

… (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende, HSLF-FS 2016:56)

 

Därefter räcker det med att ange författningsbeteckning och nummer:

SOSFS 2008:18 …

eller

… (SOSFS 2008:18)

HSLF-FS 2016:56 …

eller

… (HSLF-FS 2016:56)

 

I de fall man refererar till ett specifikt kapitel och/eller paragraf anges det på följande sätt första gången referensen nämns:

I Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18), 3 kap. 4 § fastställs att …

eller

… (Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, SOSFS 2008:18, 3 kap. 4 §)

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende (HSLF-FS 2016:56), 6 kap. 2 § sägs att …

eller

… (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende, HSLF-FS 2016:56, 6 kap. 2 §)

 

Därefter räcker det med att ange författningsbeteckning och nummer.

I 3 kap. 4 § (SOSFS 2008:18) fastställs att …

eller

… (SOSFS 2008:18, 3 kap. 4 §)

Mer information

  • Ange författningsnamn, författningsbeteckning och nummer och i förekommande fall kapitel och paragraf.
  • Första gången referensen nämns skrivs hela författningsnamnet ut. Därefter räcker det med att ange författningsbeteckning och nummer. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.
  • Om författningsnamnet är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts författningsbeteckning och nummer inom parentes.

Svensk rättspraxis och myndighetsbeslut

Publikationens namn år s. xx

Publikationens namn år:nr

Publikationens namn år beteckn. nr

Exempel

NJA 2012 s. 933

Rättsfall från hovrätterna 2011:5

Högsta förvaltningsdomstolens årsbok 2013 ref. 18

I löpande text

Om namnet är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts etablerad förkortning och övriga tillhörande uppgifter inom parentes. I fallet med Nytt juridiskt arkiv räcker det med att använda förkortningen NJA:

NJA 2012 s. 933 …

Rättsfall från hovrätterna (RH 2011:5) …

Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD 2013 ref. 18) …

 

Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns, sätts etablerad förkortning inom hakparentes. Detta gäller med undantag för Nytt juridiskt arkiv där det räcker med att använda förkortningen:

… (NJA 2012 s. 933)

… (Rättsfall från hovrätterna [RH], 2011:5)

… (Högsta förvaltningsdomstolens årsbok [HFD], 2013 ref. 18)

 

Därefter kan förkortningen användas:

NJA 2012 s. 933 …

eller

… (NJA 2012 s. 933)

RH (2011:5) …

eller

… (RH 2011:5)

HFD (2013 ref. 18) …

eller

… (HFD 2013 ref. 18)

Mer information

  • Första gången referensen nämns skrivs hela namnet ut. Därefter kan etablerad förkortning användas om sådan finns. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Domstol mål nr. XXX, ÅÅÅÅ-MM-DD

Exempel

Svea hovrätt mål nr. T 4249-08, 2009-02-17

Stockholms tingsrätt mål nr. T 766-11, 2011-08-31

Kammarrätten i Göteborg mål nr. 6591-05, 2005-12-12

Förvaltningsrätten i Malmö mål nr. 2282-13, 2013-12-03

I löpande text

Om domstolens namn är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts etablerad förkortning och övriga tillhörande uppgifter inom parentes:

Svea hovrätt (Svea HovR mål nr. T 3506-09, 2009-10-23) …

Stockholms tingsrätt (Stockholms TR mål nr. T 766-11, 2011-08-31) …

Kammarrätten i Göteborg (KamR i Göteborg mål nr. 6591-05, 2005-12-12) …

Förvaltningsrätten i Malmö (Malmö FR mål nr. 2282-13, 2013-12-03) …

 

Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns, sätts etablerad förkortning inom hakparentes:

… (Svea hovrätt [Svea HovR], mål nr. T 3506-09, 2009-10-23)

… (Stockholms tingsrätt [Stockholms TR], mål nr. T 766-11, 2011-08-31)

… (Kammarrätten i Göteborg [KamR i Göteborg], mål nr. 6591-05, 2005-12-12)

… (Förvaltningsrätten i Malmö [Malmö FR], mål nr. 2283-13, 2013-1)

 

Därefter kan förkortningen användas:

Svea HovR (mål nr. T 3506-09, 2009-10-23) …

eller

… (Svea HovR mål nr. T 3506-09, 2009-10-23)

Stockholms TR (mål nr. T 766-11, 2011-08-31) …

eller

… (Stockholms TR mål nr. T 766-11, 2011-08-31)

KamR i Göteborg (mål nr. 6591-05, 2005-12-12) …

eller

… (KamR i Göteborg mål nr. 6591-05, 2005-12-12)

Malmö FR (mål nr. 2282-13, 2013-12-03) …

eller

… (Malmö FR mål nr. 2282-13, 2013-12-03)

Mer information

  • Första gången referensen nämns skrivs hela namnet ut därefter kan etablerad förkortning användas om sådan finns. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Myndighet dnr. XXX, ÅÅÅÅ-MM-DD

Exempel

Inspektionen för vård och omsorg dnr. 8.1.2-27129/2017-9, 2018-05-04

Justitieombudsmannen dnr. 3285-2000, 2002-01-24

Skolinspektionen dnr. 41-2008:719, 2009-05-20

I löpande text

Om namnet är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts etablerad förkortning och övriga tillhörande uppgifter inom parentes. Om etablerad förkortning saknas utgår uppgiften:

Inspektionen för vård och omsorg (IVO dnr. 8.1.2-27129/2017-9, 2018-05-04) …

Justitieombudsmannen (JO dnr. 3285-2000, 2002-01-24) …

Skolinspektionen (dnr. 41-2008:719, 2009-05-20) …

 

Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns, sätts etablerad förkortning inom hakparentes. Om etablerad förkortning saknas utgår uppgiften:

… (Inspektionen för vård och omsorg [IVO], dnr. 8.1.2-27129/2017-9, 2018-05-04)

… (Justitieombudsmannen [JO], dnr. 3285-2000, 2002-01-24)

… (Skolinspektionen dnr. 41-2008:719, 2009-05-20)

 

Därefter kan förkortningen användas:

IVO (dnr. 8.1.2-27129/2017-9, 2018-05-04) …

eller

… (IVO dnr. 8.1.2-27129/2017-9, 2018-05-04)

JO (dnr. 3285-2000, 2002-01-24) …

eller

… (JO dnr. 3285-2000, 2002-01-24)

Mer information

  • Första gången referensen nämns skrivs hela namnet ut därefter kan etablerad förkortning användas om sådan finns. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Europarätt

Domstol mål XXX, Målnamn [år] Beteckning.

Exempel

Europeiska unionens domstol mål C-286/03, Silvia Hosse v. Land Salzburg [2006] ECR I-177.

I löpande text

Om domstolens namn är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts vedertaget kortnamn och övriga tillhörande uppgifter inom parentes:

Europeiska unionens domstol (EU-domstolen mål C-286/03, Silvia Hosse v. Land Salzburg [2006] ECR I-1771) …

 

Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns, sätts vedertaget kortnamn inom hakparentes:

… (Europeiska unionens domstol [EU-domstolen], mål C-286/03, Silvia Hosse v. Land Salzburg [2006] ECR I-1771)

 

Därefter kan kortnamnet användas:

EU-domstolen (mål C-286/03, Silvia Hosse v. Land Salzburg [2006] ECR I-1771) …

eller

… (EU-domstolen mål C-286/03, Silvia Hosse v. Land Salzburg [2006] ECR I-1771)

Mer information

  • Första gången referensen nämns skrivs hela namnet ut därefter kan etablerad förkortning användas om sådan finns. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Titel.

Exempel

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

I löpande text

Om namnet är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts etablerad förkortning inom parentes:

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) …

Alternativt

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) …

 

Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns, sätts etablerad förkortning inom hakparentes:

… (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna [EKMR])

Alternativt

… (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna [Europakonventionen])

 

Därefter kan förkortningen användas:

EKMR …

… (EKMR)

Alternativt

Europakonventionen …

… (Europakonventionen)

 

I de fall man refererar till en specifik artikel anges det på följande sätt första gången referensen nämns:

I Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR), artikel 6.2 stadgas …

… (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna [EKMR], artikel 6.2)

Alternativt

I Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), artikel 6.2 stadgas …

… (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna [Europakonventionen], artikel 6.2).

 

Därefter kan förkortningen användas:

EKMR, artikel 6.2 stadgar …

… (EKMR, artikel 6.2)

Alternativt

Europakonventionen, artikel 6.2 stadgar …

… (Europakonventionen, artikel 6.2)

Mer information

  • Första gången referensen nämns skrivs hela namnet ut, därefter kan etablerad beteckning alternativt etablerad förkortning användas om sådan finns. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Domstol Mål, Appl. XXX, dag månad år.

Exempel

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Levin v. Sweden, Appl. 35141/06, 15 mars 2012.

I löpande text

Om domstolens namn är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts vedertaget kortnamn och övriga tillhörande uppgifter inom parentes:

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen Levin v. Sweden, Appl. 351/41, 15 mars 2012) …

 

Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns, sätts vedertaget kortnamn inom hakparentes:

… (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna [Europadomstolen] Levin v. Sweden, Appl. 351/41, 15 mars 2012)

 

Därefter kan förkortningen användas:

Europadomstolen (Levin v. Sweden, Appl. 351/41, 15 mars 2012) …

… (Europadomstolen Levin v. Sweden, Appl. 351/41, 15 mars 2012)

Mer information

  • Första gången referensen nämns skrivs hela namnet ut. Därefter kan vedertaget kortnamn användas. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Internationell rätt

Titel.

Exempel

Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

I löpande text

Om namnet är en del av den löpande texten första gången referensen nämns, sätts vedertaget kortnamn inom parentes:

Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) …

 

Om referensen i sin helhet är inom parentes första gången den nämns, sätts vedertaget kortnamn inom hakparentes:

… (Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter [Barnkonventionen])

 

Därefter kan förkortningen användas i den löpande texten:

Barnkonventionen …

eller

… (Barnkonventionen)

 

I de fall man refererar till en specifik artikel anges det på följande sätt första gången referensen nämns:

I Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), artikel 2 sägs …

eller

…(Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter [Barnkonventionen], artikel 2).

eller

Enligt artikel 2 i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) är …

 

Därefter kan förkortningen användas i den löpande texten:

Barnkonventionen, artikel 2 säger …

eller

… (Barnkonventionen, artikel 2)

Mer information

  • Första gången referensen nämns skrivs hela namnet ut. Därefter kan etablerad beteckning alternativt vedertaget kortnamn användas om sådan/sådant finns. I referenslistan ska hela namnet på publikationen skrivas ut.

Webbsidor

En webbplats är en grupp av sammanlänkade webbsidor som alla har samma utgivare, exempelvis en myndighet eller organisation. Marie Cederschiöld högskola är en organisation vars webbplats är https://www.mchs.se. En webbsida är en enskild sida på en webbplats, till exempel den sida du är på nu vars URL är https://www.mchs.se/bibliotek/skriva--referera/apa-guiden.html

Kom ihåg! Allt som är publicerat på webben är inte webbsidor eller webbplatser. Det kan också vara artiklar, rapporter, eller annat, och då ska du referera till dessa som just det.

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel. Webbplats. URL

Författare, A. (år). Huvudtitel: Undertitel. Webbplats. Hämtad dag månad, år, från URL

Exempel

  1. Bååth, C., & Källman, U. (2022, 2 mars). Trycksår: Översikt. Vårdhandboken. https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/hud-och-sar/trycksar/oversikt/

    Notera att vi i detta exempel angett inte bara år, utan även dag och månad. Detta för att det på sidan står att den blivit reviderad detta datum. Vi behöver då inte ange när vi hämtat (läst) texten.
  2. Svensk sjuksköterskeförening. (2020, 10 september). Matvanor. https://swenurse.se/var-verksamhet/halsoframjande-omvardnad/matvanor

    Notera att vi i detta exempel angett inte bara år, utan även dag och månad. Detta för att det på sidan står att den blivit publicerad detta datum. Vi behöver då, i detta fall, inte ange när vi hämtat (läst) texten. Inte heller behöver vi ange namnet på webbplatsen eftersom författare och webbplats är samma.
  3. Svenska Röda Korset. (u.å.). Sju grundprinciper. Hämtad 2024-03-27, från https://www.rodakorset.se/om-oss/grundprinciper/

    I detta exempel från Svenska Röda Korset måste vi ange när texten blivit hämtad (läst) eftersom det inte finns något publiceringsdatum på sidan. Vi behöver i denna referens inte ange namnet på webbplatsen eftersom författare och webbplats är samma.
  4. Umeå universitet. (u.å.). Akademisk kvart. I Ordlista över akademiska ord. Hämtad 23 april, 2024, från https://www.umu.se/om-umea-universitet/fakta-och-historik/akademisk-ordlista/

    När ett uppslagsverk på nätet är eller kan vara föremål för uppdateringar och de tidigare versionerna av texten inte arkiveras, anges ”u.å.” som publiceringsår. Vidare ska datum för när texten hämtades anges. Referensen avslutas med en URL. Om författare och förlag/utgivare är samma, som i det här fallet, utgår uppgiften om förlag/utgivare.

Om man i löpande text refererar till en webbsida ska referensen även finnas med i referenslistan. Titlar på webbsidor som nämns i löpande text kursiveras.

Exempel

Enligt Bååth och Källman (2020) ska …

eller

Enligt Trycksår: Översikt (Bååth & Källman, 2020) ska …

Mer information

  • I löpande text anges endast år, även om hela datumet anges i referensen i referenslistan.
  • Om man i löpande text refererar till en hel webbplats skrivs webbadressen endast i den löpande texten och inte i referenslistan.
    Exempel
    Universitets- och högskolerådet har en webbplats för de som är intresserade av internationellt utbyte (https://www.utbyten.se).

Övriga källor

Författare, A. (år). Artikeltitel. I Uppslagsverk. Förlag.

Författare, A. (år). Artikeltitel. I Uppslagsverk. Förlag. Hämtad dag månad, årtal, från URL

Artikelförfattare, A. (år). Artikeltitel. I Uppslagsverket. Hämtad dag månad, årtal, från URL

Exempel

Jacobsson, U. (2011). Observationsstudie. I Forskningens termer och begrepp: En ordbok. Studentlitteratur.

Läkemedelsindustriföreningen. (2024, 3 januari). Oestriol Aspen tablett 1 mg. I FASS Vårdpersonal. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19951108000073

Silver, A. (2019). Feminist perspectives on disability. I E. N. Zalta (Red.), The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2019 uppl.). Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/fall2019/entries/feminism-disability/

Swärd, H., & Hessle, S. (u.å.). Socialt arbete. I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 december, 2020, från https://www.ne.se/

I löpande text

Jacobsson (2011) visar att...

... (Läkemedelsindustriföreningen, 2024).

... menar Silver (2019).

Enligt Swärd och Hessle (u.å.) ...

Mer information

  • I vissa fall, som i exemplet Silver (2009) ovan, struktureras artikel i uppslagsverk på samma sätt som kapitel i bok med redaktör (se rubrik längre upp i guiden). Detta eftersom artikeln (uppslagsordet) har en författare, uppslagsverket har en redaktör och verket i sin helhet har en utgivare (förlag). Eftersom de olika versionerna av artikeln finns arkiverade, har vi lagt till uppgift om vilken version (upplaga) av artikeln det är vi använt.
  • När det inte finns en person angiven som författare till artiklar i uppslagsverk är det i första hand den organisation som står bakom uppslagsverket och i andra hand titeln på uppslagsverket som tar författarens plats i referensen.
  • Om författare och förlag/utgivare är samma, som i fallet med Läkemedelsindustriföreningen här ovan, utgår uppgiften om förlag/utgivare.
  • När ett uppslagsverk på nätet är eller kan vara föremål för uppdateringar och de tidigare versionerna av texten inte arkiveras, anges ”u.å.” som publiceringsår. Vidare ska datum anges för när texten hämtades. Referensen avslutas med en URL. Läs mer om hur du refererar till en webbsida längre upp i guiden.
  • I exemplet Läkemedelsindustriföreningen (2024) ovan har vi angett inte bara år, utan även dag och månad. Detta för att det i artikeln står att texten är baserad på en produktresumé med det datumet. I löpande text anges endast år. Om författare och förlag/utgivare är samma, som i det här fallet, utgår uppgiften om förlag/utgivare.
  • Om du refererar till en webbsida som inte tillhandhåller permanenta länkar till arkiverade versioner av sidan ska du i referensen ange ”u.å.” som publiceringsår. Vidare ska du ange datum för när texten hämtades, se exemplet ”Umeå universitet” här ovan.
  • Rubriktiteln (uppslagsordet) till artiklar ur uppslagsverk skrivs inom citationstecken om de nämns i löpande text.
    Exempel
    Läkemedelsindustriföreningen (2018) skriver följande om ”Oestriol Aspen tablett 1 mg”…

Beroende på om läsarna förväntas komma åt föreläsningen eller ej så refererar man till den på olika sätt. Om läsaren förväntas kunna nå den inspelade föreläsningen:

Efternamn, A. (år). Föreläsningens titel [Inspelad föreläsning]. Plattformens namn. URL

Exempel

Namnsson, A. (2024). Introduktion till biblioteket [Inspelad föreläsning]. Canvas. https://mchs.instructure.com

I löpande text

(Namnsson, 2024)

Mer information

  • Om läsaren inte förväntas kunna komma åt föreläsningen så räknas det som personlig kommunikation. Se längre ner på denna sida hur sådan hanteras.
  • Om läsaren förväntas kunna komma åt föreläsningen så avslutas referensen med en URL till lärplattformens/intranätets inloggningssida.

Uppladdare, A./Organisation. (Datum för uppladdningen). Titel [Video]. Strömningsstjänst. URL

Exempel

Marie Cederschiöld högskola. (19 januari 2022). Vetenskapliga artiklar [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=E9b4O-wdcFs

I löpande text

(Marie Cederschiöld högskola, 2022)

Mer information

  • Det är personen/organisationen som laddat upp filmen som anges som upphovsperson, även om det inte är samma person/organisation som producerat videon. Om det inte är uppladdaren som också producerat videon så kan det förklaras i löpande text, om det anses viktigt för läsaren.
  • Om uppladdaren är en person med känt namn så anges den med efternamn samt förnamnsinitial. Om uppladdarens riktiga namn inte är känt anges användarnamnet på strömningstjänsten.
  • Om man vill hänvisa till något som en person säger i videon så kan man ange den personens namn i brödtexten, men i parentesreferensen och referenslistan alltjämt ange personen/organisationen som laddat upp videon.

Personlig kommunikation är ett samlingsbegrepp för sånt material som inte är allmänt tillgängligt, till exempel intervjuer, brev, e-post, föreläsningar, anteckningar och telefonsamtal. Personlig kommunikation ska endast anges i löpande text och inte i referenslistan. Ange initial och efternamn på den som gett den personliga kommunikationen och datum.

OBS! Du kan bara referera till personlig kommunikation om personen i fråga har gått med på att synas med sitt namn i din text! Om personen inte gett sitt medgivande ska du ange fingerade eller beskrivande namn.

Exempel

Sjuksköterskan A. Andersson (personlig kommunikation, 23 april 2023) menar att …

eller

… (A. Andersson, personlig kommunikation, 23 april 2023).

En respondent menade att ...

Enligt "Johanna", en 50-årig socialarbetare vid Stockholms stad, ...

Mer information

För att referera till en bilaga kopplad till det egna arbetet anges bilagans namn i den löpande texten. Refererade bilagor ska inte anges i referenslistan.

Exempel

Enligt Bilaga 1 …

eller

Se även Bilaga 1.

eller

… (Bilaga 1).

Interna dokument är till exempel dokument som bara finns uppladdade på intranät.

APA har inga exempel på hur du refererar till interna dokument och menar att sånt material som läsaren inte kan återfinna bör inte vara med i referenslistan. Det betyder att interna dokument antingen ska hanteras som personlig kommunikation (se längre upp på denna sida), eller bifogas till ditt arbete som en bilaga (se längre upp på denna sida).

OBS! Du måste ha upphovspersonens tillåtelse för att få bifoga ett dokument som en bilaga till ditt eget arbete.

referenslistans utformning

Referenslistan är listan längst bak i din text där alla de verk som angetts i den löpande texten ska finnas med. Undantag från denna regel är till exempel personlig kommunikation, allmänna omnämnanden av webbplatser och de eventuella bilagor som är del av ens eget arbete. Referenslistan ska ge all den information som behövs för att kunna hitta källorna till varje referens. Beroende på vilket sorts verk som ska refereras inkluderas olika uppgifter.

Enligt APA ska referenslistan:

  • vara uppställd alfabetiskt
  • skrivas med så kallat hängande indrag (1,25 cm)
  • ha en tom rad mellan varje referens
  • inte vara uppdelad i olika typer av källor.

Lista referenserna alfabetiskt efter efternamnet på den författare som anges först i verket.

Lind, V., kommer före Lindstrand, A.

Socialstyrelsen., kommer före SOU

 

Ange författarens efternamn följt av initial(er), samt verkets utgivningsår inom parentes. När det finns flera verk av samma författare listas de kronologiskt. När ett verk har flera författare ska de i referensen stå i samma ordning som de anges i verket.

Cullberg, J. (u.å).

Cullberg, J. (2001).

Cullberg, J. (2003).

Cullberg, J. (under utgivning).

 

Om ett verk har fler än 21 författare anges första 19 författarnas efternamn och initialer, lägg därefter in uteslutningstecken, d.v.s. tre punkter med mellanslag på bägge sidor ( … ) följt av den sista författaren.

Zhang, P., Atkinson, K. M., Bray, G. A., Chen, H., Clark, J. M., Coday, M., Dutton, G. R., Egan, C., Espeland, M. A., Evans, M., Foreyt, J. P., Greenway, F. L., Gregg, E. W., Hazuda, H. P., Hill, J. O., Horton, E. S., Hubbard, V. S., Huckfeldt, P. J., Jackson, S. D., … Yanovski, S. Z.

 

Verk av samma författare med samma utgivningsår ordnas alfabetiskt efter titeln. Undantaget är om verken ingår i en serie, då ska de inte ordnas alfabetiskt utan i serieordning. Referenserna särskiljs genom att lägga på suffixen a, b, c, och så vidare efter årtalet. Suffixen ska även finnas i den löpande texten.

Segesten, K. (1997a). “The dream team”: Bemanning och arbetsmodeller på vårdavdelning.

Segesten, K. (1997b). Vårdforskarens ordbok: Uppslagsord på engelska och svenska.

 

Referenser med en författare kommer före referenser där samma författare står först i en författargrupp oavsett vilket år verken är utgivna. När två referenser med flera författare har samma författare angiven först tittar man på den andra författaren och listar referenserna alfabetiskt efter den andre författaren. Om både den första och den andra författaren är densamma tittar man på den tredje författaren o.s.v.

Cullberg, J. (2009).

Cullberg, J., Levander, S., & Mattsson, M. (2005).

Cullberg, J., Sandell, R., Schubert, J., & Werbart, A. (2009).

 

Flera referenser av olika författare med samma efternamn ordnas alfabetiskt efter första initialen.

Svedberg, B. (2003).

Svedberg, L. (2007).

(Se mer information nedan under Mer om referenser > Författare om hur du kan hantera olika författare med samma efternamn.)

När en referens innehåller en länk (URL/DOI) är det viktigt att den återges korrekt. Enklast är att kopiera länken och klistra in den i referenslistan. Länken ska vara i form av en s.k. hyperlänk, d.v.s. den ska börja med ”http://” eller ”https://”. För studenter vid Marie Cederschiöld högskola gäller att examensarbeten publiceras online i databasen DiVA och därför ska länkar i examensarbeten vara klickbara.

Du ska alltid referera till den version av verket du läst. Om du refererar till ett tryckt verk som inte har ett DOI-nummer ska referensen inte innehålla varken DOI-länk eller URL. Detta gäller även i de fall verket i ett senare skede tilldelats DOI och därmed finns tillgängligt online. Om du däremot refererar till ett ett verk publicerat online som har DOI-nummer, oavsett när verket publicerades och oavsett när verket tilldelades DOI, ska referensen innehålla en DOI-länk.

Länkar i referenslistan ska ej avslutas med punkt. Detta för att förhindra att punkten uppfattas som en del av webbadressen eller DOI-länken. Enligt APA får webbadresser och DOI-länkar i referenser inte brytas av, t.ex. genom att infoga en radbrytning. Undantag från denna regel är om det ordbehandlingsprogram du använder automatiskt infogar en radbrytning eller flyttar länken till en ny rad.

Tänk på att kontrollera att länkarna fungerar.

URL

URL (Uniform Resource Locator, på svenska webbadress) är den teckensträng som står i webbläsarens adressfält.

I referenslistan ska URL:er endast anges om länken är permanent och leder till en sida som inte kräver inloggning. Om verket du refererar till finns på en webbplats som kräver inloggning ska du ange den URL som leder till webbplatsens startsida alternativt inloggningssida. Du ska alltså inte, i dessa fall, ange URL:en till den specifika sida på webbplatsen där det verk du refererar till finns.

DOI

DOI (Digital Object Identifier) är en unik och permanent identifikator som ges till elektroniska dokument, t.ex. artiklar, böcker och kapitel i böcker. Om du klickar på en DOI-länk så kommer du till sidan där publikationen är publicerad.

I referenslistan ska DOI-länkar skrivas på formen:

https://doi.org/xxxxx

till exempel:

https://doi.org/10.1017/S0144686X15000987

Vanliga frågor om referenser

Författare i referenser

I en referens menas med författare den eller de som är upphov till ett verk. Med författare avses inte endast författare till artiklar, böcker och andra skriftliga dokument, utan även andra som haft en avgörande betydelse för ett verks tillkomst som bokredaktörer, konstnärer, organisationer, med mera. En författare kan vara:

  • en person
  • flera personer
  • en organisation
  • en kombination av personer och organisationer

Ibland är författaren inte tydligt angiven i ett verk men kan trots detta identifieras utifrån sammanhanget. Som exempel, författaren till en årsberättelse är vanligtvis den organisation som lät ta fram årsberättelsen, förutsatt att inte något annat framgår av själva årsberättelsen. Således är det organisationen som ska anges som författare i referensen till årsberättelsen. Likadant är det med publikationer och webbsidor från till exempel myndigheter och företag, det är myndigheten eller företaget som anges som författare. Återigen under förutsättning att inte något annat framgår av publikationen eller webbsidan. Författaren till en webbplats eller en webbsida kan ibland vara möjlig att identifiera på en ”Om oss” sida.

När det inte finns någon person angiven som författare kan en organisation (myndighet, universitet/högskola, institution, företag, m.m.) fylla den funktionen. Namnet skrivs ut i sin helhet i referenslistan och första gången referensen anges i löpande text, därefter kan en eventuell etablerad förkortning användas i löpande text.

Exempel

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2016) har …

… (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2016)

Om författaren uttryckligen anges som Anonym ska detta anges som författare i referensen.

Exempel

Enligt Anonym (2024) …

… (Anonym, 2024)

I referenslistan

Anonym. (2024). When the wounds heal but the soul bleeds : A lived experience narrative. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. Förhandspublicerad online. https://doi.org/10.1111/jpm.13022

Olika författare med samma efternamn

Om man har olika verk i vilka försteförfattarna har samma efternamn men olika initial på förnamnet måste dessa särskiljas genom att försteförfattarnas initialer läggs till. Detta gäller även i de fall publiceringsåret skiljer sig åt verken emellan. Ordna referenserna alfabetiskt efter första initialen.

Exempel i löpande text

(C. Smith, 2010)

(D. E. Smith, 1987)

Både C. Smith (2010) och D. E. Smith (1987) hävdar att ...

… (C. Smith, 2010; D. E. Smith, 1987).

Om man däremot har olika verk i vilka försteförfattarna har samma efternamn och samma initial på förnamnet behöver initialerna inte läggas till. Inte heller behöver man lägga till initialerna om man har ett (1) verk av två eller fler författare där författarna har samma efternamn.

Exempel i referenslistan

Smith, C. (2010). Researching older people's nursing: The gap between theory and practice. Palgrave Macmillan.

Smith, D. E. (1987). The everyday world as problematic: A feminist sociology. Northeastern University Press.

Namnvarianter

Författare kan ha olika varianter av förnamn och efternamn. Skriv enligt högra spalten i referenslistan.

Flera förnamn
Cheryl Tatano BeckBeck, C. T.
Denise F. PolitPolit, D. F.
Förnamn med bindestreck
Anna-Karin WaldermarsonWaldermarson, A.-K.
Dubbelefternamn
Ewa Pilhammar AnderssonPilhammar Andersson, E.
Bettina Stenbock-HultStenbock-Hult, B.
Efternamn med prefix
Erik af Klintaf Klint, E.
Linda de Raevede Raeve, L.
David H. McDougalMcDougal, D. H.
Iréne von Postvon Post, I.
Efternamn med suffix
Glenn Steele, Jr.Steele, G., Jr.


Upprepad referens eller flera verk i en parentes

När det refereras till ett verk och det därefter i direkt följd i samma stycke (ett stycke är en text som börjar på ny rad) görs en ny hänvisning till samma verk utesluts årtalet om författaren står utanför parentesen. Författare och årtal måste dock alltid skrivas ut igen när ett nytt stycke påbörjas. Varje gång en referens anges där författaren står inom parentes ska alltid årtalet inkluderas.

Exempel

Andersson (2009) menar att resultatet enbart kan förklaras av att antalet sjuksköterskor på avdelningen var fler än föregående år. Dessutom menar Andersson att ...

eller

Resultatet kan enbart förklaras av att antalet sjuksköterskor på avdelningen var fler än föregående år (Andersson, 2009). Dessutom menar Andersson …

Flera verk av olika författare i samma parentes

Ordna författarna alfabetisk i samma ordning som de listas i referenslistan. De olika verkens författare separeras med semikolon.

(Allgulander, 2008; Hansen, 2007; Simonsen & Aarbakke, 2004)

Flera verk av samma författare i samma parentes

Ange författarens efternamn endast en gång och räkna sedan upp verken genom att ange deras utgivningsår. Ordna verken kronologiskt med det äldsta verket först. Verk under utgivning anges ”under utgivning” och placeras sist. Skriver du din text på engelska anges istället ”in press”.

(Cullberg, 2001, 2003, 2009)

Titlar, årtal, sidnummer och förkortningar

Titlar har versal begynnelsebokstav, alltså stor bokstav i början på ordet, på första ordet i huvudtiteln och undertiteln. Undantaget är tidskrifter som även har stor bokstav på alla betydelsebärande ord i titeln.

Exempel

Kirurgiska sjukdomar: Patofysiologi, behandling, specifik omvårdnad

Journal of Advanced Nursing

 

Titlar i löpande text

 

Titlar av hela verk, till exempel böcker, rapporter, tidskrifter, webbplatser och webbsidor, som nämns i löpande text kursiveras:

I boken Dignity in Care for Older People (Nordenfelt, 2009) …

Tidskriften Sociologisk Forskning inriktar sig särskilt på …

 

Titlar som är en del av ett verk, till exempel artiklar i tidskrifter, kapitel i böcker och uppslagsord i uppslagsverk, som nämns i löpande text skrivs inom citationstecken:

Tidskriftsartikeln ”Vad kan Aristoteles ge hemtjänsten” (Silfverberg, 2002) …

Bokkapitlet ”Givande som medborgerligt engagemang i Sverige” (Vamstad, 2020) …

Uppslagsordet ”Socialt arbete” (Swärd & Hessle, u.å.) i Nationalencyklopedin (NE) …

I löpande text anges verkets utgivningsår efter författarens efternamn. I referenslistan anges verkets utgivningsår efter författarens efternamn och initial(er).

Exempel

Pusa, S., Sundin, K., & Isaksson, U. (under utgivning). Evaluation of the implementation process of a family Systems nursing approach in home health care: A mixed-methods study. Journal of Family Nursing.

Schefter, K. (2006). Med mod och hjärta: En sjuksköterska i Afghanistan (K. Fredholm Bernhoff & B. Fredholm, Övers.). Bra böcker. (Originalarbete publicerat 2002)

Swärd, H., & Hessle, S. (u.å.). Socialt arbete. I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 december, 2020, från https://www.ne.se/

I löpande text

Pusa et al. (under utgivning) menar att ...

… (Schefter, 2002/2006).

... (Swärd & Hessle, u.å.).

Mer information

  • Särskilj verk av samma författare med samma utgivningsår genom att lägga på suffixen a, b, c, och så vidare efter årtalet. Suffixen följer verkens placering i referenslistan. Suffixen ska även finnas i referenslistan. Exempel: (Segesten, K. 1996, 1997a, 1997b).
  • Om verket är godkänt för publicering och är under utgivning anges ”under utgivning”. Skriver du din text på engelska anges ”in press”.
  • När det inte finns ett utgivningsår angivet i verket anges (u.å.)., vilket är en förkortning för ”utan år”. Skriver du din text på engelska anges (n.d.), vilket är en förkortning för ”no date given”.
  • För en översatt bok, som exemplet Schefter (2002/2006) ovan, gäller att både originalutgivningsåret och översättningens utgivningsår anges i den löpande texten.

För att underlätta för läsaren att hitta det du refererar till kan du sätta ut sidnummer i referensen i löpande text. Sidnummer är enligt APA endast obligatoriskt vid citat.

Kom ihåg! Det är din lärare/handledare/examinator som avgör vilka regler som gäller för just deras uppgift. Till exempel kräver examinatorer i fler och fler fall sidnummer i referenser för att minska risken för fusk.

Exempel

Lindgren (2005, s. 37) menar att ...

… (Malm, 2009, s. 67–70)

Ange information om till exempel sidnummer, redaktörer, avhandling, på det språk som du skriver din text på. Nedan listas användbara termer på svenska och engelska, samt de förkortningar som är godkända att använda enligt APA.

Svenska

Engelska

Förklaring

Användning

Anonym

Anonymous


Anonym författare

2020, 14 januari

2020, January 14


Datum

DOI

DOI

digital object identifier

Identifikationsnummer för elektroniska publikationer

Doktorsavhandling

Doctoral dissertation



et al./m.fl.

et al.

med flera (ordagrant: och andra, et alia)


Förhandspublicerad online

Advance online publication



I

In


Framför antologins eller uppslagsverkets titel

Licentiatuppsats

Licentiate thesis



Red.

Ed./Eds.

Redaktör/er

Editor/Editors

Anges för verk med redaktör/er

rev.

Rev.

reviderad

revised

Anges vid reviderad upplaga

s.

p./pp.

sida/ sidorna

page/pages

Anges vid hänvisning till sida/sidor

sic

sic

så (just så står det)

just as (thus was it written)

Exempelvis vid citat som innehåller ett stavfel eller något anmärkningsvärt

uppd.

 

uppdaterad

Anges vid uppdaterad upplaga

uppl.

ed.

upplaga

edition

Anges för verk med ny upplaga fr.o.m. 2:a upplagan

utök.

Ext.

Exp.

utökad(e)

Extended

Expanded

Anges vid utökad upplaga

u.å.

n.d.

utan år (inget utgivningsår)

no date given

När utgivningsår saknas

Övers.

Trans.

Översättare

Translator

Anges för översatta verk

(Exempel på förkortningar som INTE används i APA: a.a. (betyder "anfört arbete"), och ibid. (betyder "på samma ställe")).

Om förkortning av organisationers namn

När det inte finns någon person angiven som författare kan en organisation (myndighet, universitet/högskola, institution, företag, m.m.) fylla den funktionen. Normalt skrivs hela namnet ut men i de fall där det finns en etablerad förkortning kan den användas. Dock skrivs namnet ut i sin helhet första gången referensen anges.

Citat

Kort citat (färre än 40 ord)

Återge ett citat ordagrant som det står i originalverket. Om citatets omfattning är mindre än 40 ord återges det i den löpande texten med citationstecken i början och slutet. Ange sida/sidor för citatet.

Exempel

Forsberg och Wengström (2008) redogör för hur ”den vetenskapliga tidskriftsartikeln kännetecknas av primärpublicering av originalarbete och tillgänglighet, av en tillförlitlig och enhetlig presentation samt kritisk granskning utförd av experter inom forskningsområdet” (s. 69).

Detta betyder att ”den vetenskapliga tidskriftsartikeln kännetecknas av primärpublicering av originalarbete och tillgänglighet, av en tillförlitlig och enhetlig presentation samt kritisk granskning utförd av experter inom forskningsområdet” (Forsberg & Wengström, 2008, s. 69), men inte att …

Blockcitat (40 ord eller fler)

Citat längre än 40 ord separeras från den övriga texten och kallas för blockcitat. Det behövs inga citationstecken men minska stilstorleken och/eller radavståndet, samt dra in texten 1,25 cm från vänstermarginalen.

Exempel

… ett sätt att förklara det är att:

Den vetenskapliga medicinska modellen har blivit dominerande i debatten om hur evidens ska definieras. Enligt denna modell definieras evidens bäst med hjälp av vetenskapliga metoder som prioriterar kvantitativ och objektiv kunskapssökning. Att tillämpa en vetenskaplig evidensmodell innebär att söka efter specifika interventioner som leder till specifika resultat, utan hänsyn till påverkande eller kontextberoende faktorer som socioekonomisk status, uppfattningar och övertygelser eller en stödjande omgivning. (Naidoo & Wills, 2007, s. 97)

Utgår man från detta …

eller

… Naidoo och Wills (2007) säger att:

Den vetenskapliga medicinska modellen har blivit dominerande i debatten om hur evidens ska definieras. Enligt denna modell definieras evidens bäst med hjälp av vetenskapliga metoder som prioriterar kvantitativ och objektiv kunskapssökning. Att tillämpa en vetenskaplig evidensmodell innebär att söka efter specifika interventioner som leder till specifika resultat, utan hänsyn till påverkande eller kontextberoende faktorer som socioekonomisk status, uppfattningar och övertygelser eller en stödjande omgivning. (s. 97)

Utgår man från detta …

Citat med utesluten text

Om du utesluter text från citatet, till exempel vid en avkortad mening eller för att knyta ihop två meningar, ska du markera det med tre punkter med ett mellanslag på bägge sidor: ... (ett så kallat uteslutningstecken). Uteslutningstecken ska inte användas i början eller slutet av ett citat. För att markera att text uteslutits mellan två meningar används fyra punkter ( . … ), d.v.s en punkt, mellanslag och uteslutningstecken.

Exempel

Att tillämpa en vetenskaplig evidensmodell innebär att söka efter specifika interventioner … utan hänsyn till … kontextberoende faktorer som socioekonomisk status, uppfattningar och övertygelser eller en stödjande omgivning. (Naidoo & Wills, 2007, s. 97)

eller

Den vetenskapliga medicinska modellen har blivit dominerande i debatten om hur evidens ska definieras. … Att tillämpa en vetenskaplig evidensmodell innebär att söka efter specifika interventioner. (Naidoo & Wills, 2007, s. 97)

Stavfel i citat

När det finns stavfel i texten som citeras så inkluderas det i citatet. Lägg in ordet sic (kursiverat) inom klammer efter stavfelet för att markera att det står så i originalverket.

Exempel

… vilket visar att ”taktil massage har en lugnande efekt [sic] på dementa” (Eriksson, 2005, s. 16).

Citera författningssamlingar och internationella överenskommelser

Vid citering av lagar och internationella överenskommelser anges paragraf, alternativt artikel, istället för sidnummer. Lägg även till kapitel, alternativt avdelning, om det finns. Om det finns ett etablerat namn på lagen eller överenskommelsen skrivs det ut i sin helhet första gången referensen nämns i texten. Om det finns en förkortning används den i resten av texten.

Exempel

… fastslår Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) att ”kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård” (2 §, kap. 11).

eller

… fastslås att ”kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård” (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 1982:763, 20 §, kap. 11).

Citat från sekundärkällor

För en förklaring av vad som menas med en primär- respektive sekundärkälla se nedan. Undvik så långt det är möjligt att använda sekundärkällor. Använd sekundärkällor till exempel när originalverket är äldre/svårtillgängligt eller inte finns på varken svenska eller engelska.

I referenslistan anges sekundärkällan. I löpande text anges både primär- och sekundärkällan i referensen. I Moberg (2007) finns ett citat av Nightingale (1869). Om man inte har läst originalverket av Nightingale från 1869 men ändå vill använda citatet i Mobergs bok gör man som i nedanstående exempel i löpande text. I referenslistan anges sekundärkällan, i det här fallet Mobergs bok.

Exempel

Nightingale (1869, citerad i Moberg, 2007) menade att “it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive” (s. 16).

eller

… menas att “it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive” (Nightingale, 1869, citerad i Moberg, 2007, s. 16).

Citera personlig kommunikation

När man vill citera personlig kommunikation (t.ex. intervjuer, brev, e-post, anteckningar eller telefonsamtal) är det lämpligt att be om tillstånd från den som givit upphov till citatet. Personlig kommunikation anges endast i löpande text och inte i referenslistan.

Exempel

… men enligt sjuksköterskan A. Andersson (personlig kommunikation, 23 april 2011) är ”antalet deltagare för litet för att man ska kunna dra några slutsatser”.

eller

… därmed är ”antalet deltagare för litet för att man ska kunna dra några slutsatser” (A. Andersson, personlig kommunikation, 23 april 2011).

Att referera till sekundärkällor

En primärkälla (ursprungskälla) är en källa som ger förstahandsinformation om ett ämne. Det kan vara en artikel, bok, avhandling eller rapport där något publiceras för första gången. En sekundärkälla (andrahandskälla) är en källa som pekar tillbaka på en primärkälla. Sekundärkällan redogör för information hämtad ur en eller flera primärkällor. Exempel på sekundärkällor är läroböcker och översiktsartiklar. Undvik så långt det är möjligt att använda sekundärkällor. Använd sekundärkällor till exempel när originalverket är äldre/svårtillgängligt eller inte finns på varken svenska eller engelska.

I referenslistan anges endast den källa du läst. I löpande text anger du att den källa du läst i sin tur refererar till en annan källa.

I Moberg (2007) finns en referens till Nightingale (1869). Om man inte har läst originalverket av Nightingale från 1869 men ändå vill använda referensen i Mobergs bok gör man som i nedanstående exempel i löpande text. I referenslistan anges sekundärkällan, i det här fallet Mobergs bok.

I löpande text

Nightingale (1869, refererad i Moberg, 2007) anser att…

eller

… (Nightingale, 1869, refererad i Moberg, 2007).

I referenslistan

I referenslistan anges sekundärkällan, i det här fallet Mobergs bok.

Direkta citat från sekundärkällor

Undvik så långt det är möjligt att använda sekundärkällor, se mer information om det ovan.

I referenslistan anges sekundärkällan. I löpande text anges både primär- och sekundärkällan i referensen. I Moberg (2007) finns ett citat av Nightingale (1869). Om man inte har läst originalverket av Nightingale från 1869 men ändå vill använda citatet i Mobergs bok gör man som i nedanstående exempel i löpande text. I referenslistan anges sekundärkällan, i det här fallet Mobergs bok.

Exempel

Nightingale (1869, citerad i Moberg, 2007) menade att “it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive” (s. 16).

eller

… menas att “it is always cheaper to pay labour its full value. Labour underpaid is always more expensive” (Nightingale, 1869, citerad i Moberg, 2007, s. 16).

 

Våra Filmer om referenser och APA

 

Introduktion till att använda referenser (12:35 min)

Att jobba med referenser enligt APA 7 (25:28 min)

Sidinformation

Senast uppdaterad:
28 oktober 2025