Föräldrar som har mist en son eller dotter genom suicid

Föräldrar som har mist en son eller dotter genom suicid riskerar att utveckla psykisk ohälsa som kan bli långvarig och i värsta fall livshotande. Trots risken för en negativ hälsoutveckling saknas kunskap om föräldrarnas behov av professionell hjälp efter ett barns suicid. Vi vet idag väldigt lite om vilka interventioner som är hjälpsamma efter ett barns suicid och hjälpen som erbjuds beror på vem man har tur eller otur att träffa samt under vilken tid på dygnet som dödsfallet sker. Att möta en förälder som förlorat sitt barn genom suicid kan vara svårt och såväl förlustdrabbade och kliniker efterfrågar rekommendationer som kan användas som stöd. En anledning till att det saknas forskning inom detta område är att forskning som inkluderar traumatiserade personer ofta hindras av rädslan för att personerna ska ta skada av kontakten, ett annat skäl är metodologiska svårigheter. Projektet startade därför med att utveckla en metod för att på ett etiskt- och metodologiskt sätt kunna genomföra en populationsbaserad studie med fokus på suiciddrabbade föräldrars psykiska ohälsa och behov av professionellt stöd.

Det övergripande syftet med vår forskning är att ta fram kunskap som kan användas för att förbättra den professionella vården till suiciddrabbade föräldrar.

Metod

Vi skapade hypoteser, frågeformulär och ett etiskt protokoll för kontakt- och forskningsdeltagande i kvalitativ förstudie som inkluderade 46 suiciddrabbade föräldrar. Därefter identifierade vi samtliga föräldrar som förlorat ett barn (ålder 15-30 år) genom suicid under åren 2004 till 2007 och en matchad (1:2) kontrollgrupp av icke-förlustdrabbade föräldrar via populationsregister. Kontakt etablerades med 1410 av 1423 föräldrar och 666 (73%) förlustdrabbade och 377 (74%) icke-förlustdrabbade föräldrar deltog i studien genom att besvara respektive frågeformulär.

Hypotesprövningar pågår och fram till dagens datum har åtta artiklar publicerats, sex från föräldrastudien och två från syskonstudien. För detaljerade resultat vänligen se artiklar på DIVA.

Resultat

Våra tolkade resultat som bygger på föräldrastudien och resultat från tidigare studier antyder att föräldrar som har mist en son eller dotter genom suicid:

  • Kan inkluderas i studier om forskningsdesignen är metodologiskt och etiskt utformad
  • Är kapabla att själva bestämma om de vill delta eller inte i denna typ av studier
  • Vill bli kontaktade av hälso- och sjukvården för att erbjudas hjälp och stöd
  • Kan vara behjälpta av interventioner som reducerar psykiatrisk sjuklighet såsom depression, speciellt de som har en ökad sårbarhet relaterad till tidigare psykisk ohälsa
  • Som lider av tidigare psykisk ohälsa löper hög risk att drabbas av depression
  • Kan välja om de vill se sitt döda barns kropp eller inte givet att de har fått adekvat information/stöd och att deras beslut att se eller inte se kan stödjas av de professionella
  • Som söker råd om de ska se sitt döda barn eller inte kan informeras om att tidigare forskning antyder att de flesta föräldrar som väljer att se sina barn inte ångrar sitt beslut och att nästan alla av dem som såg sitt barn tyckte att visningen var värdefull
  • De som söker råd och som är tveksamma till att se den döda kroppen kan också informeras om att visningen inte verkar förbättra den långsiktiga psykiska hälsan
  • Som funnit den döda kroppen inte har högre förekomst av långsiktig psykisk ohälsa i jämförelse mot dem som inte fann den döda kroppen.
  • Det stora traumat att förlora ett barn genom suicid är förknippat med långsiktig psykisk ohälsa och förekomsten verkar inte påverkas så mycket av erfarenheterna i samband med att se den döde.

Vidare antyder våra forskningsresultat och tidigare forskning att:

  • Vårt etiska protokoll kan användas för att minska obehag i samband med kontakt- och forskningsdeltagande.
  • Vårt etiska protokoll kan vara användbart för forskare och medlemmar i etiska kommittéer inför planering och godkännande av forskning med individer som kan vara extra sårbara
  • Den höga förekomsten av psykisk ohälsa hos de förlustdrabbade föräldrarna understryker behovet för att utveckla interventioner och rekommendationer som kan motverka långsiktig psykisk ohälsa bland föräldrar som mist ett barn genom suicid
  • Vetskapen om att majoriteten av de förlustdrabbade föräldrarna inte lider av tidigare psykisk ohälsa motsäger den felaktiga föreställningen (som leder till skuld, skam och stigma) att självmord endast händer i familjer som präglats av psykisk ohälsa.

Samhällsfrågor att arbeta med i framtiden

Vi har kopplat våra utbildningar till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Detta är mål som du kan få verktyg att arbeta med i framtiden:

FNs globala mål: God hälsa och välbefinnandeFNs globala mål: JämställdhetFNs globala mål: Minskad ojämlikhet

Om projektet:

Kontaktperson:
Projektgrupp/medarbetare:
  • Ullakarin Nyberg, Karolinska Institutet, Bo Runeson, Karolinska Institutet, Gunnar Steineck, Göteborgs Universitet, David Titelman, Karolinska Institutet, Atle Dyregrov, Senter för Krisepsykologi,
  • Pernilla Omeróv
Forskningsområde: Vårdvetenskap
Projektstatus: Pågående

Sidinformation

Senast uppdaterad:
21 april 2023