Tillitens geografi

Människors förmåga att känna tillit till varandra pekas i forskningen ut som en viktig resurs för såväl individer som samhällen. En lång rad tidigare studier har visat på att människor med en hög nivå av tillit till andra människor i genomsnitt är mer hälsosamma, begår färre brott, och är mer tillfredsställda med sina liv.

Sverige har ur ett internationellt perspektiv en förhållandevis hög andel av befolkningen som litar på de flesta andra. Detta är en stor tillgång för ett samhälle och en viktig förklaring till varför Sverige i så många jämförande undersökningar framträder som framgångsrikt. Ett antal samhällstrender pekar nu mot en utveckling med sjunkande nivåer av tillit: hög arbetslöshet, ökande ojämlikhet, ökande mångfald, ökande boendesegregering och minskad social rörlighet. Vår tidigare undersökning Tillitsbarometern visade på en variation inom Sverige där tilliten till andra i närområdet påfallande lägre i storstadsområden präglade av mångfald och ekonomisk ojämlikhet medan den var påfallande hög på mindre orter präglade av större homogenitet och mindre ekonomisk ojämlikhet (Trägårdh m.fl. 2013).

Med förnyade omgångar av Tillitsbarometern blir det möjligt att inte bara fånga variation inom Sverige utan även åt vilka håll och med vilken hastighet utvecklingen rör sig i olika delar Sverige. Om den första Tillitsbarometern utgjorde ett fotografi av tilliten i Sverige i ett specifikt ögonblick, kommer upprepade undersökningar kunna ge oss en animerad film som fångar utvecklingstrender i olika svenska kommuner. Vidare kan det ge svar på frågor om hur dynamiken kännetecknad av å ena sidan sega strukturer och, å den andra sidan, snabba förändringsprocesser fungerar utifrån de frågor vi ställde i slutkapitlet av vår bok Den svala svenska tilliten. Kommer de sega, historiskt rotade strukturer som har skapat hög generell tillit i Sverige med tiden att absorbera negativa tillitschocker på lokal nivå? Eller kommer en minskande lokalsamhälletillit över tid underminera även den generalla tilliten och den sociala sammanhållningen på nationell nivå? Vad vi i den första studien kunde fånga var den betydande variationen beträffande lokalsamhälletillit, en i sig nog så viktig upptäckt. Vad vi nu kommer att undersöka är eventuella trender och hur dessa möjligen är kopplade till andra faktorer i ett Sverige under ett snabbt förändringstryck.