Tillitsbarometern

Tillitsprogrammet vid Marie Cederschiöld högskola utgör en långsiktig satsning som påbörjades 2006 med ett flerårigt stöd från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond. Detta stöd finansierade såväl en doktorandtjänst som senior forskning om social tillit i Sverige. Senare kom även bidrag från Vetenskapsrådet (VR), Sveriges Kommuner and Landsting (SKL) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ) att möjliggöra ytterligare forskning, bland annat genomförandet av den första Tillitsbarometern (2009).

I januari 2017 fick programmet ytterligare ett mångårigt stöd från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond för att möjliggöra en ny omgång av Tillitsbarometern, vilken genomfördes 2017. Den senaste, och tredje omgången, är också finansierad av fonden och genomfördes under hösten och vintern 2020–2021.

Undersökningen genomförs av SCB på högskolans uppdrag. I Tillitsbarometern 3/2020 ingår ytterligare ett dussintal kommuner samt även en panelstudie som påbörjades 2017. Viktade data levererades i mitten av mars, 2021, och resultat från analyserna redovisas i våra ”Levande rapporter” (se nedan), i media, samt över tid i vetenskapliga artiklar. Tack vare en tilläggsfinansiering, också från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond, genomförs med början under 2019 en rad fördjupningsstudier i ett urval av kommuner och stadsdelar i Malmö och Stockholm. Resultat från dessa kommer att publiceras i en bok med planerad utgivning till våren 2022.

Kartan visar de kommuner som ingår i Tillitsbarometern. I Malmö och Stockholm genomförs studien även på stadsdelsnivå.

Levande rapporter

Vi publicerar på hemsidan tre rapporter som är ”levande” i den mening att de regelbundet utvecklas och uppdateras:

Levande Rapport 1 – Tillitsbarometern , 1 MB.
- presenterar resultat från de stora undersökningarna baserad på slumpmässiga urval (2009, 2017, 2020).
Levande Rapport 2 – Panelstudien , 394 kB.
- presenterar resultat från den panelstudie som påbörjades 2017.
Levande Rapport 3 – Fördjupningsstudierna , 240 kB.
- presenterar de pågående fördjupningsstudierna.

Vi välkomnar kommentarer, frågor, uppslag från de som svarade på enkäten, intresserade från berörda kommuner, andra forskare och allmänhet. I den mån vi kan försöker vi i kommande upplagor av våra rapporter att beakta sådana inspel.

Projekt inom Tillitsbarometern (pågående och avslutade)

Tillitsbarometern

Tillitsbarometern är en nationell befolkningsundersökning utförd av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Marie Cederschiöld högskola. Undersökningen är genomförd på lokal/kommunal nivå med syfte att studera relationen mellan tillit och variation i jämlikhet, föreningsliv, laglydighet, religiositet och etnisk mångfald. Undersökningen genomfördes första gången under 2009, Tillitsbarometern 1, och upprepades sedan under 2017 (Tillitsbarometern 2). Resultaten av dessa analyser visar att man kan identifiera en speciell form av tillit vid sidan av den form av tillit som oftast studeras, nämligen den generella tilliten. Denna form av tillit kallar vi lokalsamhälletillit. Denna form av tillit är speciellt känslig för förändringar på lokal nivå, till exempel ökad ojämlikhet och större etnisk mångfald. Den generella tilliten är å andra sidan mer stabil och tycks vara relaterad till uppfostran och socialisering i ungdom och barndom.

I den första studien från 2009 kunde vi fånga en betydande variation beträffande såväl generell tillit som lokalsamhälletillit, en i sig nog så viktig upptäckt. Tack för den nya undersökningen 2017, kunde vi även jämföra resultaten från 2009 med de nya från 2017 för att analyser förändring och trender och hur dessa är kopplade till andra faktorer i ett Sverige som befinner sig under ett snabbt förändringstryck. För undersökningen 2017 lades till även urval för Piteå, Stockholm och Göteborg, samt ett förtätat urval för Malmö. Tack vare ett nytt stöd från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond genomfördes, Tillitsbarometern 3, under hösten och vinter 2020/2021.

Läs mer om projektet.

Civilsamhället: "Mötesplats för mångfald" eller "Lika barn leka bäst"?

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning civilsamhället bidrar till att främja tillit och tolerans i en tid av ökande mångfald i det svenska samhället. Frågan ställs mot bakgrund av växande ojämlikhet, bestående arbetslöshet och segregation som sammanfaller med ökande migrationsströmmar. Vissa grupper - ungdomar som saknar högre utbildning, utrikes födda och särskilt flyktinginvandrare - är mer utsatta för långtidsarbetslöshet. Detta innebär att dessa grupper har ett speciellt stort behov av just de arbetsmarknadsnära sociala nätverk som de ofta saknar. Läs mer om projektet.

Tilliten bland unga

Utifrån Tillitbarometerns data skrev Julia Grosse avhandlingen Kommer tid kommer tillit: Unga vuxnas och medelålders erfarnheter (2012) vars syfte var att undersöka tilliten bland unga vuxna. Läs mer om avhandlingen.