Våldskapital - Ett användbart begrepp som saknar tydlig forskningsanknytning

I den svenska debatten används ofta begreppet våldskapital för att beskriva hur vissa personer och grupperingar på olagliga och oönskade vis tar sig makt att påverka domstolar, skrämma vittnen till tystnad eller på andra sätt vinna fördelar i samhället. Därför ändrades brottsbalken 2016 så att det är en försvårande omständighet, som kan förlänga påföljden, att använda sitt våldskapital.

Vid en närmare eftersökning visar det sig att våldskapital är ett mycket svenskt begrepp. Polisen, medier och BRÅ använder det, men i forskningen existerar det knappt. Vi är fyra forskare som intresserat oss för bakgrunden till detta genom att gå igenom lagstiftningsprocessen, BRÅ:s publikationer, den aktuella forskningen och vi har även gjort en mindre pilotundersökning hos polisen. Resultaten visar att begreppet våldskapital på ett effektivt vis sätter fingret på ett centralt socialt problem som samhället har svårt att komma till rätta med, men dess forskningsanknytning är svag, vilket gör att det finns en rad otydligheter kring begreppsanvändningen.

Inom rättsväsendet behandlas våld som individuella handlingar som bedöms och bekämpas var och en för sig. Men våld sker ofta enligt upprepade mönster och ibland även kollektivt. Dessutom kan våld användas strategiskt för att vinna fördelar inom andra områden; som rån och hot kanske är de mest uppenbara exemplen på. Våldskapital skapas genom upprepat, handgripligt våld och blir mer effektivt om det kan backas upp av grupper och nätverk. För att det ska frodas måste nya medlemmar skolas in i hur kapitalet kan användas, ackumuleras och växa. Hur detta går till är ett viktigt bidrag som framtida forskning kan reda ut och med ökad kunskap kan vi kanske även bidra till ett minskat våldsutövande i samhället.

Forskare: Anders Kassman, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Anne-Lie Vainik

Läs hela artikeln Violence Capital: On the Framing and Construction of a Policy Problem här.