Ny avhandling lyfter civilsamhällets betydelser för deltagande och tillhörighet efter påtvingad migration

Varje år tvingas miljontals människor fly från sina hemländer. När utrikesföddas civilsamhällesengagemang studeras riktas fokus ofta på integration i det nya hemlandet. Men människors förankringsprocesser efter påtvingad migration handlar om mer än så. I sin avhandling studerar Therese Ydremark civilsamhällets betydelser för utrikesfödda efter påtvingad migration.

Under kriget på Balkan på 1990-talet, flydde många människor kriget. Närmare 50 000 personer från Bosnien och Hercegovina flydde till Sverige och fick uppehållstillstånd mellan åren 1992 och 1995. Therese Ydremark, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, har utifrån personliga berättelser om civilsamhällesdeltagande undersökt civilsamhällets betydelser ur olika perspektiv. I fokus står civilsamhällets betydelser för deltagande- och tillhörighetsprocesser efter påtvingad migration.

– Jag har utifrån ett bredare perspektiv än med uteslutande fokus på det nya hemlandet undersökt några av de samhällsroller som tidigare forskning har tillskrivit civilsamhället. Det innebär att också civilsamhällesengagemang med fokus på det ursprungliga hemlandet och transnationellt deltagande ingår i studien. Genom civilsamhällesengagemang kan migranten agera som medborgare såväl i det ursprungliga och det nya hemlandet, som i en transnationell kontext, säger Therese Ydremark.

En av de civilsamhällesroller som undersökts är social integration. Resultaten visar att processer som leder till social integration är mer komplexa än de ofta beskrivs, inte minst genom att det är processer som inte enbart äger rum i relation till majoritetsbefolkningen utan även i relation till andra migranter, såväl inom den egna gruppen som andra. Det framgår även att migrantorganisationer är av betydelse när det gäller den sociala integrationen, inte minst eftersom den organisatoriska förankringen utgör en kontaktyta för migranten i relation till det omgivande samhället, utan också för att det blir ett rum med utrymme för flerdimensionella deltagande- och tillhörighetsprocesser. Det här talar för att integrationsprocesser inte enbart bör förstås utifrån institutionella förutsättningar och individuella strategier, utan även utifrån de organisatoriska sammanhang som migranten är del av, såsom civilsamhällessammanhang.

I studien undersöks även olika aspekter av tillhörighet. Det framgår att migranters tillhörighet förhandlas både individuellt och i relation till omgivningen, vilket innebär att civilsamhället är en av de områden i samhället där migranters tillhörighet efter påtvingad migration såväl kan skapas och accepteras, som begränsas och avvisas. Civilsamhällesengagemang kan för migranter innebära att ha såväl handlingsutrymme som att möta motstånd på grund av sitt ursprung. Ur ett migrantperspektiv bör civilsamhället därför förstås som en arena med kapacitet såväl för inkludering som exkludering.

– Jag argumenterar i avhandlingen för ytterligare en civilsamhällesroll; civilsamhället som arena för förhandling och balansering av tillhörigheter efter påtvingad migration. Det här är en roll som inte enbart rör individen utan även bör betraktas som en samhällsroll, i likhet med exempelvis civilsamhällets demokratiska roll, eftersom det är en roll som rör processer som har betydelse för den medborgerliga samhörigheten, säger Therese Ydremark.

För mer information om studien, kontakta Therese Ydremark.

Ta del av avhandlingen Efter flykten En studie av civilsamhällets betydelser för deltagande och tillhörighet efter påtvingad migration här.

Therese Ydremark disputerar fredag den 16 september kl 9.00. Läs mer här.