Ny forskning visar att svenskars trygghet varierar stort

Otrygghet och oro varierar stort inom Sverige. I Sorsele är det färre än 7 procent av de tillfrågade som känner sig otrygga kvällstid medan motsvarande siffra för Ronneby är över 40 procent. Det visar ny forskning från Tillitsbarometern, som tas fram av Marie Cederschiöld högskola och finansieras av Länsförsäkringars Forskningsfond.

– Om Sverige ska fortsätta vara ett högtillitssamhälle där medborgare känner sig trygga dygnet runt är det viktigt att vi tar de stora skillnaderna i tillit och trygghet på allvar, säger Lars Trägårdh, professor vid Marie Cederschiöld högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern.

Resultaten kommer från den senaste Tillitsbarometern, som genomfördes under 2020–2021 av SCB på uppdrag av Marie Cederschiöld högskola. Undersökningen visar att variationen geografiskt vad gäller trygghet är kopplad till skillnader i tillit. I kommuner som Sorsele och Hammarö instämde 79 respektive 78 procent i påståendet att man överlag kan lita på de flesta. Siffran för kommuner som Ronneby och Norrköping låg å andra sidan kring 50 procent.

– Vi ser en negativ trend med sjunkande trygghet och försämrad lokalsamhällestillit, något som på sikt även kan påverka den generella tilliten negativt, säger Lars Trägårdh.

Undersökningen visar även på skillnader mellan land och stad som fångar olika dimensioner av otrygghet. I storstäderna dominerar oron för gängkriminalitet stort, (63 procent jämfört med 42 procent i mindre städer och på landsbygden) medan man på landsbygden snarare betonar bristande tillgång till samhällsservice och välfärd.

Dessa resultat antyder att för att förstå dagens svenska otrygghet så måste man ta i akt såväl den klassiska kopplingen mellan välfärd och trygghet som den moderna förståelsen av trygghet som förknippar otrygghet med brott och våld.

Kontrasten mellan stad och land är även tydlig när man ser till skillnader gällande framtidstro. Trots den stora oron för kriminalitet är framtidstron större i storstäderna (72 procent) än på landsbygden (61 procent) där oron för våldsam brottslighet är lägre. Detta antyder att det i ett nationellt perspektiv är viktigt att garantera såväl polisiär trygghet för att bekämpa brottslighet, som trygghet i form av tillgänglighet till vård, skola och omsorg.

Samtidigt är den underliggande pessimismen gällande tillitens förutsättningar generellt stor. På frågan om man tror att tilliten är högre eller lägre idag än för tjugo år sedan, menar under 2 procent att den har ökat, medan nästan 70 procent tror att den har minskat.

– Tilliten och tryggheten skiljer sig mycket åt mellan Sveriges lokalsamhällen, det vill säga de platser där människor bor och lever. Tillitsbarometern är ett viktigt forskningsprojekt och visar att vi inte kan ta den höga tilliten för given, säger Peter Griepenkerl Lööf, chef för Länsförsäkringars Forskningsfond.

För mer information, kontakta Lars Trägårdh.

Otrygghet kvällstid, per kommun, år 2020 (procent)

Litar på de flesta, per kommun och stadsdelar, år 2020 (procent)

Oro för brott vs. oro för bristande välfärd, uppdelat i kommuntyper, 2020

Optimism och framtidstro, uppdelat i kommuntyper, år 2020

Fakta: Så har undersökningen gått till

Tillitsbarometern är en befolkningsundersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) har utfört på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola åren 2009, 2017 och 2020 med huvudfinansiering från Länsförsäkringars Forskningsfond. Undersökningen är en bred studie av social tillit i Sverige. Resultaten från Tillitsbarometern redovisas på projektets hemsida.

  • 2009 delades Sveriges 290 kommuner in i grupper utifrån centrala variabler: andel utrikes födda, socioekonomisk ojämlikhet, religiöst deltagande och andel anmälda brott per invånare.
  • 16 undergrupper skapades och från dessa drog SCB två kommuner i respektive undergrupp. Malmö kommun lades till för att få med en av de tre stora kommunerna.
  • I varje kommun drogs 2009 ett slumpmässigt urval om 400 individer i åldrarna 18 till 85 år som hade bott i Sverige i minst fem år. Totalt tillfrågades 12 621 individer och 6 463 svarade i sammanlagt 33 kommuner.
  • Varje individ som besvarat undersökningen knöts via SCB till sin bostadskommun och sitt bostadsområde. All information avidentifierades av SCB. Svarsfrekvensen var 51,2 procent.
  • 2017 lades Piteå, Göteborg och Stockholm till i undersökningen. 2017 drogs 400 slumpmässigt utvalda personer i kommuner med under 10 000 invånare och 500 i kommuner som var större än så. Undantagen är Göteborg, Malmö, Piteå och Stockholm där 1 000 slumpmässigt utvalda tillfrågandes. Förtätade urval gjordes i Malmö och Stockholm, vilket innebär att ytterligare personer tillfrågades i de särskilt undersökta stadsdelarna. Totalt tillfrågades 26 370 individer och 10 213 svarade i sammanlagt 36 kommuner.
  • 2020 tillkom ytterligare ett dussintal kommuner och urvalen utökades beroende på kommunstorlek till 500 respektive 600 individer. Likt 2017 var urvalet 1 000 i storstäderna, och förtätade urval gjordes dessutom i Malmö och Stockholm för att möjliggöra analyser på stadsdelsnivå. Totalt tillfrågades 40 075, varav 13 677 svarade, vilket gav en svarsfrekvens på 34,1 procent.

År 2017 påbörjades dessutom en panelstudie som i och med undersökningen 2020 gör det möjligt att följa samma individer över tid. Resultat från panelstudien kommer att redovisas separat på projektets forskningssida.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
17 maj 2022